Rebeller i takt med tiden - Marxistarkiv

2
1 Engagemang och protest
En junidag 1965 arresterades två Vietnamaktivister vid en demonstration på Hötorget i
Stockholm. De åtalades för att ha stört trafiken och den allmänna ordningen samt för att ha
gjort motstånd mot polis. Sju år senare tog ledarna för de fem svenska riksdagspartierna
initiativ till en namninsamling med krav på att USA skulle stoppa bombningarna i Vietnam
och att fredsavtalet skulle följas. På en månad samlades närmare 2,7 miljoner underskrifter in.
Förändringarna i det svenska opinionsläget under andra hälften av 1960-talet och början av
1970-talet var dramatiska i sin hastighet. Tillspetsat kan det sägas, att vad som 1965 ansågs
utgöra ett hinder för trafiken blev en nationell angelägenhet 1973. Vad som bortdefinierades
som marxism blev några år senare en vedertagen norm.
Men det var inte bara synen på USAs krig i Vietnam som förändrades under dessa år. Livsstil
och vardagliga rutiner tog sig nya uttryck. Ord som gatuteater, livskvalitet, gräsrotsnivå,
gruppsex, storfamilj, motkultur, politiskt engagemang och protestsång införlivades med det
svenska språket för att beteckna nya företeelser och fenomen. 1
Många etablerade föreställningar ställdes på huvudet. Synen på demokrati och frihet
radikaliserades. Revolten riktades mot konventioner och auktoriteter. Ungdomen gjorde
uppror mot sina föräldrar. ”Come mothers and fathers throughout the land and don't criticize
what you can't understand. Your sons and your daughters are beyond your command and the
old road is rapidly aging ... for the times they are a-changing”, sjöng Bob Dylan.
Det var en brytningstid där nya värderingar började att göra sig gällande. Bilden av vad som
hände i Sverige under dessa år har emellertid inte tydliggjorts. Förändringsprocessen reduceras
i vissa sammanhang till enskilda personers politiska omvändelse. Yviga penseldrag
används för att måla en svartvit bild av det politiska landskapet. 2 Men även om förklaringarna
av denna förändringsprocess och synen på dess konsekvenser varierar, så tycks det råda enighet
om att Vietnamrörelsen hade stor betydelse i denna process. Samtidigt finns det anledning
att anta att engagemang i Vietnamfrågan fungerade som inkörsport till en ny syn på grundläggande
samhällsfrågor.
Med Vietnamrörelsen lanserades ett okonventionellt sätt att arbeta politiskt i Sverige.
Demonstrationer på gator och torg symboliserade protesterna mot kriget. Affischer klistrades
på väggar och slagord klottrades på fasader. Det var en tid med politiska paroller. Med
flygblad, appellmöten, talkörer och utom-parlamentariska metoder förefaller Vietnamrörelsen
eller rättare sagt FNL-rörelsen att ha introducerat en ny politisk kultur i Sverige.
Under 1970-talet och 1980-talet blev denna typ av rörelser – de s k nya sociala rörelserna – ett
vanligare inslag i den politiska vardagen. Med okonventionella metoder försökte de påverka
opinion och makthavare utan att nödvändigtvis använda traditionella politiska kanaler.
Fredsfrågors, kvinnofrågors och miljöfrågors aktualitet under de senaste decennierna tillskrivs
inte sällan de nya sociala rörelserna.
FNL-rörelsen kan sägas ha inlett en ny epok i Sveriges moderna politiska historia, en epok vi
ännu inte har sett slutet på. Enligt en rapport från den svenska maktutredningen har människors
deltagande i demonstrationer och olika former för opinionsyttringar stigit påtagligt
1 Nyord i svenskan från 40-tal till 80-tal (1986).
2 Se t ex Ahlmark (1994).