Rebeller i takt med tiden - Marxistarkiv

36
kungen utbringades. Ännu 1960 deltog 20.000 elever i firandet. 1965 och 1966 inföll Gustav
Adolfsdagen på helgdagar och samlade endast ett par hundra deltagare, och 1967 gjorde
skoleleverna enbart spex kring minnet. När de närmade sig statyn på Gustav Adolfstorg sjöng
de ”Så går vi runt kring en enebärsbuske”, 4 otänkbart ett decennium tidigare.
Namnskick och firande av nationella festdagar utgör två av flera olika sätt att registrera
rådande föreställningar. Antalet jeans som säljs och mängden av coca-cola som konsumeras
kan också användas för att identifiera tidsandan. Mätinstrumenten är således många. En
helhetsbild av 1960-talets tidsanda ter sig därför besvärlig att inringa och knappast heller
ändamålsenlig i detta sammanhang.
För att belysa framväxten av en Vietnamopinion i allmänhet och FNL-rörelsen i synnerhet
räcker det med att lyfta fram några centrala drag i tidsandan. Dessa centrala drag skall
tydliggöras genom närmare granskning av områden där nya tankemönster tar sig synbara
uttryck. Viktiga i detta sammanhang är områden som rör kunskaps- och kulturproduktion. Inte
minst masskulturen utgör ett känsligt instrument med vilket det är möjligt att avläsa en
tidsanda. Några nedslag i filmens värld, en av masskulturens främsta uttrycksformer, kan
tjäna som underlag.
Tre av det sena 1960-talets mest populära amerikanska filmer i Sverige, ”Bonnie and Clyde”,
”The Graduate” (Mandomsprovet) och ”Easy Rider”, ger uttryck för ungdomens hållningar
till auktoriteter och protester mot den äldre generationens kulturella och politiska värderingar.
Det sympatiska porträttet av gangsterparet i filmen ”Bonnie and Clyde” (1967) fann en entusiastisk
publik bland ungdomen, som identifierade sig med parets anarkistiska och
nihilistiska livsstil. Samtidigt toppade ”Ballad of Bonnie and Clyde” med Georgie Fame
hitlistorna. Mandomsprovet handlar om ett uppror mot medelklassens värderingar framställda
som materialistiska och sexuellt hycklande. I ”Easy Rider” åker huvudpersonerna, två
långhåriga och skäggiga hippies, genom det amerikanska samhället som avslöjas som
reaktionärt och våldsbenäget. 5 Dessa filmer ackompanjeras av en musik som vänder sig direkt
till ungdomen.
På ett djupare plan var de tre filmerna uttryck för en reaktion mot det borgerliga samhällets
värderingar. Filmerna kan ses som del i en bredare kulturell diskurs som identifierade de
rådande värderingarna som förtryckande och andefattiga. Omvänt framställdes motkulturens
ungdomar och bildstormare som exponenter för en idealism byggd på ärlighet och spontanitet.
6 Filmernas popularitet kan ses som en indikation på att de appellerade till ungdomens
känslor och föreställningar. Deras ”kultstatus” idag vittnar också om betydelsen de tillmäts
som exponenter för 1960-talets tidsanda.
Filmerna tydliggör ett typiskt drag i 60-talets tidsanda; uppbrott från traditioner och konventioner.
Det var inte bara frågan om ungdomens känsla av hemlöshet i vuxenvärlden utan också
om visioner av ett liv fjärran från auktoriteter. I det svenska mottagandet av dessa filmer
identifierades också de tidstypiska dragen. ”Easy Rider” beskrevs av en recensent som ”en
sång till friheten” och huvudpersonerna som ”fribytare”. Regissören ansågs ha på ett fint sätt
låtit de förbipasserande landskapen uttrycka frihetskänsla. ”Mandomsprovet” beskrevs som en
historia om klyftan mellan generationer, där hjälten var på flykt undan ett liv av karriärtänkande,
stress och framgångsjakt. Bonnie och Clyde provocerade enligt en recensent fram
4 Oredsson (1992) s 226.
5 Martin (1993) s 105-106.
6 Martin (1993) s 106.