Rebeller i takt med tiden - Marxistarkiv

42
generalstrejk med deltagande av närmare 10 miljoner arbetare. Samtidigt ägde stora demonstrationer
rum i Mexico City, Berlin, Tokyo, Buenos Aires, Berkeley, Belgrad etc. Demonstranterna,
som marscherade i storstäder världen över, bar alla samma flaggor, inte bara
revolutionens röda flagga eller anarkismens svarta utan också FNLs röd-gul-blå flagga. 34
Utvecklingen i Paris i maj 1968 kom som en överraskning för de flesta. Få hade väntat en
sådan uppslutning. Arbetare, tjänstemän och studenter förenades i en gemensam kamp mot
statsmakten. Parisdemonstrationerna vederlade definitivt myten om ideologiernas död.
Studenter stängde universitet och högskolor, arbetare ockuperade fabriker. Studentrevolterna i
andra städer blev däremot inte fullt så dramatiska. 35
Händelserna i Paris väckte förhoppningar bland vänstergrupper om en socialistisk samhällsomvandling.
På vänsterkanten uppstod en rad olika grupper som utifrån Marx och Lenins politiska
tänkande trodde sig kunna upprätta ett alternativ till socialdemokratin och den
traditionella kommunismen. Den kinesiska kulturrevolutionens antibyråkratiska inslag fick
stort inflytande på dessa gruppers ideologiska utveckling. Sovjetunionen anklagades för att ha
brutit med Lenins revolutionära linje. 36
Studentrevolten 1968 kan ses som den nya vänsterns kulmination. De element i majrevolten
som i första skedet verkade vara dess styrka utgjorde också dess svaghet. Spontanitet och en
vägran att acceptera alla former för hierarkier och auktoriteter kunde inte utgöra grunden för
skapandet av ett nytt samhälle. Den teoretiska förnyelsen, som inte minst Marcuse stod för,
blev inte mycket mer än en ansats. Inom loppet av ett par år skulle den traditionella
marxismen åter vara ledande inom vänstern. Den dogmatiska flygeln segrade. 37
I Sverige återspeglar kommunismens och vänsterns utveckling decennierna efter andra
världskrigets slut förändringarna inom den kommunistiska världsrörelsen. Omedelbart efter
krigsslutet noterade Sveriges Kommunistiska Parti (SKP) stora politiska framgångar. Vid
kommunalvalet 1946 fick partiet 11,2 procent av rösterna. Men ganska snart började
konturerna av järnridån synas. Pragkuppen, Berlinblockaden och andra konflikter skärpte den
internationella spänningen. Redan vid valet 1948 svek väljarna SKP, som tappade nästan
hälften av rösterna. 38
De antikommunistiska stämningarna i Sverige kom bl a till uttryck i samband med Koreakriget
i början av 1950-talet. Kriget ansågs bekräfta Sovjetunionens strävan efter världsherravälde.
Den sovjetiska inmarschen i Ungern 1956 förstärkte denna uppfattning. Svenska
kommunister fick under hela 1950-talet kämpa i motvind. De politiska banden till Moskva
blev allt mer hämmande för deras verksamhet. 39
Med 1960-talet började trenden vända. C-H Hermansson valdes 1964 till partiledare för SKP
och samma år noterade kommunisterna den första valframgången på många år. Året efter gav
Hermansson ut boken ”Vänsterns väg” i vilken han betonade att samhällsutvecklingen hade
aktualiserat helt nya frågor formulerade av ungdomen. Hermansson talade inte om det
leninistiskt disciplinerade partiet och hänvisade inte till revolutionen eller proletariatets
diktatur. Istället underströk han vikten av kraftigt ökade insatser i kampen mot världssvälten
34 Katsiaficas (1987) s 3 och 34.
35 Katsiaficas (1987) s 87-88.
36 Arvidsson & Berntson (1980) s 13-14.
37 Katsiaficas (1987) s 108 och Wibe (1978) s 38-39.
38 Se t ex Hirdman (1988) s 285-288 och Hadenius, Molin & Wieslander (1993) s 328-331.
39 Hadenius, Molin & Wieslander (1993) s 238.