Gropjakt - Bild.ylm.se
Gropjakt - Bild.ylm.se
Gropjakt - Bild.ylm.se
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
14 <strong>Gropjakt</strong><br />
Hansson, Anders & Rathje, Lillian. 1999. Den som gräver en grop åt<br />
andra. Arkeologi I Norr 819 1995196 s. 23--42. Umeå univerSitet,<br />
Institutionen för arkeologi och samiska studier.<br />
Holmqvist, Magnus. 1998. Arkeologisk undersökning av fångstgrop.<br />
Medelpad, Holm socken, Raä 159. länsmu<strong>se</strong>et Yästernorrland.<br />
Internrapport 1998:11.<br />
Lindqvist, Anna-Karin och Eriksson, Li<strong>se</strong>tte. 1998. Angarla 1. Atkeologisk<br />
förundersökning, Botniabanan, norra Ångermanland. Angaria AB<br />
- 1999. Angaria 2. Utvalda arkeologiska problem i Botniabanans spår.<br />
- 2000. Angaria 3. Llll-Mosjön RAÄ 256:1-2 Arnäs sn, norra Ångermanland.<br />
Särskild arkeologisk undersökning - Botniabanan, Angaria AB<br />
- 2000. Angaria 4. Grundsunda - Sörflärke RAÄ 360, förhistorisk<br />
boplats i Grundsunda sn, norra Ångermanland. Angaria AB.<br />
Lundström, Ona och Ester. 1966. Bygden kring Gideälven och Husån.<br />
Samlingar till Grundsunda, Gideå och Björna socknars beskrivning.<br />
Ramqvist, Per H. Studier i Regional Arkeologi 1. Arkeologiska<br />
utgrävningar i Norrland 1950-1995. En databas sammanfattande<br />
1 700 undersökningar {cd-skiva}.<br />
Selinge, Klas-Göran. 2001. Fångstgropar i Nämfor<strong>se</strong>ns uppland. TIdspår,<br />
Ångermanlands och Medelpads Hembygdsförbund. Red. Margareta<br />
Bergvall, Ola George.<br />
Spång, Lars Göran. 1997. Fångstsamhälle i handelssystem. Å<strong>se</strong>le lappmark<br />
neolitikum - bronsålder. Studia arehaeologiea universitatis umensis.<br />
Arkeologiska institutionen Umeå univerSitet.<br />
Stuiver et al (1998), OxCalv 3.5 Bronk Ram<strong>se</strong>y (200D); eub r:4 sd:12 prob<br />
usp (ehron).<br />
Svensson, Eva. 1998. Människor i utmark. Lund Studies in Medieval<br />
Arehaeologi 21.<br />
Administrativa uppgifter<br />
Riksantikvarieämbetets dnr: 423-1621-2001.<br />
Länsstyrel<strong>se</strong>ns dnr: 220-7809-00.<br />
Pro;ektnummer: 1220365.<br />
Undersökningstid: 9-13 juli 2001.<br />
Pro;ektgrupp: Riksantikvarieämbetet UY Min, Per Gustafsson;<br />
KMYA, Lennart Forsberg, Ola George.<br />
Underkonsulter: Miljöarkeologiska laboratoriet (MAL) vid Umeå<br />
Universitet. Lars Sjölund, Torrsjö, Njurunda.<br />
Exploateringsyta: ea 10 000 m 1 /löpmeter.<br />
Undersökt yta: 100 m 1 /löpmeter_<br />
Läge: Ekonomiska kartan, blad Husum 19J:53, edition 1994.<br />
Koordinatsystem: RT-90, Ogon.<br />
Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn:<br />
X 153134,553 Y 7025775,399.<br />
Hö;dsystem: RH 70.<br />
Dokume'ltationshandlingar som förvaras i Länsmu<strong>se</strong>et Västernorrlands<br />
arkiv: två planritningar i skala 1:20, två profilritningar i skala 1:20,<br />
27 svartvita foton med och 33 färgfoton.<br />
Fynd: Inga fynd tillvaratagna.
20 <strong>Gropjakt</strong><br />
11
• • ••••••••••••••<br />
Bilaga 3. Anläggningsbeskrivningar<br />
Anligning l. Fingst&rop RAA 164:1<br />
X 153153.077 Y 7025825.092 Z 16.50 m.o.h.<br />
Hela anläggningen var 6,5)(7 meter ( -$) och var före avtorvning ca 0.5<br />
meter djup. Anläggningen hade en relativt rydlig vall kring kanten vilken var<br />
kraftigt störd av markberedning och körsbdOt i den södra delen. Gropen var<br />
också rydlig och verkade relativt intakt. Någon typ av trycklkörskada kunde<br />
inre uteslutas för anläggningens södra del. Arr skadorna kunde vara berydligr<br />
mer omfattande än vad som först verkade vara fallet framgick av arr profilens<br />
södra koordinarpunkt kom arr flynas ca 1,8 meter mot öster för an<br />
hamna i vad vi uppfanade som gropens centrum.<br />
Vallen var kraftigt påverkad av körskador i den södra delen och därmed<br />
är avgränsningen diffus och någO[ osäker. Inga skogsbruksskador var synliga<br />
i den norra delen och där var vallen betydligt mer distinkt och tydlig. Vallen<br />
var i den undersökta östra delen 1,9-2,5 meter bred och som framgår av<br />
profilen intill 0,2 meter hög, tydligast i norr och nordost.<br />
Före avtorvning var gropen oval, med antydan till rektangulärt bottenplan<br />
och orienterad i huvudsakligen -s. Profilen lades av praktiska skäl<br />
(större träd i vägen) ut i nordsydlig riktning d.v.s. i gropens längdrikming. I<br />
den framragna profilen framgår att gropen. i övre delen, är 4.0x ca 3,2 meter<br />
och 1.4 merer djup exklusive vallen. Bottenplanet är 3x ca 1.0 meter. Gropen<br />
har en flackr rrattformig profil och botten har vari I plan. De måttuppgifrer<br />
som angettS med endast ca uppgifter beror på att endasl den ÖStra delen av<br />
fångstgropen har genomgått en fullständig arkeologisk dokumentation.<br />
lager 9. som eventuellt skulle kunna utgöra rester efter någon form av<br />
täckning (lucka?) över gropen, är förutOm vallen och den nergrävda gropen<br />
den enda konstruktionsdetalj som kunnat påvisas.<br />
Anliggning 2. Fingstgrop RAA 364:2<br />
X 153130.473 Y 7025822.284 Z 17.10 m.ö.h.<br />
Anläggningen var 8x7 meler (NNV-SSÖ) och före avtorvning ca 0,8 meter<br />
djup. Anläggningen hade en relativt tydlig vall kring kanten men den var<br />
kraftigt störd av markskador från körning och markberedning över i stort<br />
sätt hela anläggningen. Endast i väster fanns till synes oskadade ytor men var<br />
bevuxen med en större tall. Gropen var tydlig och verkade inrakt. Någon typ<br />
av trycklkörskador kan dock inte uteslutas med tanke på de omfattande<br />
markheredningsskador som dokumenterats.<br />
Vallen var kraftigt påverkad av kör- och markberedningsskador vilkel<br />
gjorde den diffus och svåravgränsad i plan. Före avtorvning har vallen avgränsats<br />
som 1.5-3 meter bred. I profilens norra del framgår att vallen. inklusive<br />
nuvarande vegerationsskikt. är upp till 0.3 meter hög.<br />
Före avtorvning var gropen oval, med antydan till rektangulärt bottenplan<br />
och orienterad i I . V-SSÖ. Även i den här gropen lades profilen av<br />
prakriska skäl (större träd i vägen) ut i gropens längdriktning. J den framtagna<br />
profilen framgick att gropen, i övre delen, var ca 3,.20x ca 2.90 meter<br />
och 1,6 meter djup exklusive vallen. Bottenplanet var 2,40x ca 0.9 meter.<br />
Gropen hade en trattformig profil och botten har varil plan. Efter profildokumentation<br />
grävde vi oss in i profilens bottenplan och stötte efter 0,45<br />
meter på en större sten (ca 1 meter lång). Stenen har sannolikt utgjOrt en<br />
naturlig begränsning av bottenplanet mot väster.<br />
<strong>Gropjakt</strong> 21
• ••••••••••••••••, ,,,
<strong>Gropjakt</strong><br />
I juli 2001 genomförde KMVA, Kulturmiljövård och<br />
Arkeologi i Härnösand, en särskild arkeologisk<br />
undersökning av två fångstgropar i Ömsköldsviks<br />
kommun i Ångermanland. Anledningen till under<br />
sökning var byggandet av Botniabanan, delsträckan<br />
mellan Husum och Ömsköldsvik och uppdragsgivare<br />
var Botniabanan AB.<br />
Förutom själva gropen och den omgivande vallen<br />
har inga ytterligare konstruktionsdetaljer kunnat<br />
dokumenteras. Groparna har använts till att fånga älg<br />
och/eller ren och har daterats till tiden kring år<br />
600 e.Kr. 1rapporten hävdas att gropjakt har varit en<br />
aktiv fångstmetod för älg och ren som företrädesvis<br />
har bedrivits under vinterhalvåret<br />
Riksanrikvarieämbetet<br />
Avdelningen fÖl' arkeolosiska undersökningar
• ••••••••<br />
• ••<br />
• •<br />
UV MITT, RAPPORT 2004:16<br />
ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING<br />
<strong>Gropjakt</strong><br />
Aktiv fångstmetod för älg och ren<br />
Angermanland, Grundsunda socken, Gideåbacka 1:59,<br />
RAÄ 364<br />
Dnr 423-1621-2001<br />
Lennart Forsberg och OJa George<br />
88 Riksantikvarieämbetet<br />
Avdelningen fÖJ aB.l!OIogw undersökningar
Inledning<br />
Under en dryg \,teka i juli månad år 2001 genomfördes en särskild arkeologisk<br />
undersökning av två fångstgropar, RAÄ 364 (tidigare beteckning AK 59)<br />
i Grundsunda socken inom Örnsköldsviks kommun, i Ångermanland. Anledning<br />
till undersökningen var byggandet av Borniabanan, delsträckan JP 53<br />
mellan Husum och Örnsköldsvik och uppdragsgivare var Borniabanan AB.<br />
Fornlämningen var belägen ca 1,5 kilometer väster om samhället Husum (<strong>se</strong><br />
fig. 1). Undersökningen har genomförts av KMVA - Kuhurmiljövård och Arkeologi<br />
i Härnösand. Fält· och rapporransvarig har lennart Forsberg från<br />
KMVA varit. Undersökningen omfanas av samarbetsprojektet kring Borniabanan<br />
med Riksantikvarieämbetet, avdelningen för arkeologiska undersökningar,<br />
UV Mitt som samordningsansvarig. Övriga samarbetspartners är<br />
Angaria AB och länsmu<strong>se</strong>et Västernorrland.<br />
Förutsättningar för undersökningen<br />
Bakgrund<br />
Fornlämningen registrerades första gången 1997 då Arkeologikonsuh AB, på<br />
uppdrag al' Bomiabanan AB, genomförde en arkeologisk utredning inför det<br />
planerade bygger av Bomiabanan, sträckan Örnskölds\'ik-Husum (Amilla, K<br />
mJL 1997). länsstyrel<strong>se</strong>ns första beslut var an fornlämningen skulle bevaras<br />
men i ett <strong>se</strong>nare skede av planeringen togs frågan upp igen och beslut fattades<br />
om undersökning och borttagande av fornlämningen (<strong>se</strong> beslut dm: 220<br />
7809-00, Länsstyrel<strong>se</strong>n i Västernorrlands län).<br />
Fig. 1. Utdrag ur topografiska kartallS blad 19} HusmII NV öl/er (omlänmillgs·<br />
området. med ulldersöknillgsområdets läge markerat. Skala 1:50000.
8<br />
8<br />
Natur- och kulturmiljö<br />
Fornlämningen var belägen strax nordväst om den kalavverkade järnvägskorridoren,<br />
på en plan eller svagt väst till sydväst sluttande sandp[atå med<br />
inslag av enstaka större stenar och block. I öster gränsade sanclplatån mot en<br />
brant och kraftig höjdrygg med relativt stort inslag av större stenar och<br />
block. l väster fanns en kraftig nipbildning med brant sluttning ner mot Gideälven.<br />
Området utgörs huvudsakligen av skogsmark, beväxt med glest gallrad<br />
gran och tallskog. Trots att skogen ännu inte avverkats vid fornlämningen<br />
hade fångstgroparnas vallar ändå erhållit kraftiga kör- och markberedningsskador.<br />
Även i övrigt är området längs Gideälven kraftigt kulturpåverkat<br />
genom en vägdragning längs älven, uppe på nipkanten och den kan ha<br />
varit bidragande orsak till uppdämningen av den bäck som tidigare runnit i<br />
sydväst-nordostlig riktning genom södra delen av den nuvarande bankorridaren.<br />
Uppdämningen och ändringen av bäckens flöde kan ha varit en bidragande<br />
orsak till det jordskred som inträffade i slutet av 1980-talel, strax söder<br />
om fornlämningen och några hundratal meter ner längs älven (muntlig<br />
uppgift frän boende i området, <strong>se</strong> också Örnsköldsviks Allehanda den 23 och<br />
24 november 1987).<br />
Mål och syfte<br />
Undersökningens mål har varit att datera groparnas anläggningsfas och att<br />
redogöra för groparnas tafonomi, d.v.s. hur de över tid har påverkats av olika<br />
natur- och kulturproces<strong>se</strong>r. Det innebär konkret att:<br />
• besvara hur groparna varit konstruerade<br />
• besvara hur groparna använts<br />
• fastställa om olika fa<strong>se</strong>r i groparnas användnmg förekom och vad dessa<br />
repre<strong>se</strong>nterar av Lex. omgrävning/renovering av gropen eller <strong>se</strong>nare användning<br />
som kokgrop/förrådsgrop<br />
• diskutera kring eventuella relationer och likheter/olikheter mellan<br />
fångstgropar i regionen och framförallt fångstgroparna vid Mosjön och<br />
Lill-Mosjön (RAÄ 256:1 och RAÄ 113 i Arnäs sn, RAÄ 345:1,<br />
RAÄ 346, RAÄ 361 och RAÄ 363 i Grundsunda sn) som delvis är undersökta<br />
och som ligger endast 6 kilometer västsydväst om RAÄ 364.<br />
Fig. 2. Utdrag lir EkoIlomiska<br />
kartans blad J9J Sd Hllmm och<br />
19J 6d GnmdSlmda över forn·<br />
lämningsområdet, med IIIldersökllillgsområdets<br />
läge markerat.<br />
Skala I:l O000.<br />
<strong>Gropjakt</strong> S<br />
I<br />
•<br />
\
6 Gropjaki<br />
Tabell 1. l (orn!ämltillgs·<br />
registret lIpptaglIa lokaler<br />
med (åltgstgropar vilka<br />
behaltdlas i denIta rapport.<br />
Med hänvisning till redan uppgjorda avtal mellan Botniabanan AB och Norrböle<br />
sten och kross kunde inte den del av planeringen som gav möjlighet an<br />
alternera mellan grovarbete och maskinschakt genomföras.<br />
Metoder<br />
I undersökningsplanen har planerats för begränsade arkivsökningar på landsarkivet<br />
i Härnösand, länsmu<strong>se</strong>et Yästernorrland och lantmäteriverkets arkiv<br />
i Gävle och Härnösand.<br />
I fältarbetsfa<strong>se</strong>n har varje anläggning undersökts till minst hälften, med<br />
hjälp av grävmaskin och handgrävning. Yarje anläggning har dokumenterats<br />
genom en handritad plan- och profilritning i skala 1:20. En viktig metodisk<br />
del i undersökningen var den planerade markkemiska provtagningen i varje<br />
anläggning. Efter att profilerna rensats fram genomfördes ett avstämningsmöte<br />
med Miljöarkeologiska laboratoriet i Umeå {MAL) och handläggaren<br />
från länsstyrel<strong>se</strong>n i Yästernorrland (Leif Grundberg) för att i fält ta ställning<br />
till provtagningens omfattning och inriktning.<br />
Kulturhistorisk översikt<br />
Fornlämningen som undersöktes lag i Grundsunda socken och sockennamnet<br />
finns belagt från början av 1300-ralet och betyder "det grunda sundet". Namnet<br />
syftar förmodligen på sundet vid byn Fanbyn och förledet "fan-" kommer<br />
av ordet "forn-" som betyder "den gamla byn" eller möjligen "den gamla gården".<br />
Fanbyviken, som är belägen ca 6 kilometer norr om Gideälvens mynning,<br />
har under en stor del av medeltiden varit farbar ända upp till Grundsunda<br />
kyrka. Att byn redan vid början av l300-talet betraktades som gammal betyder<br />
att den bör kunna föras ynerligare några generationer bakåt i tiden. By-!<br />
gårdsnamnet "Gideåbacka", belägen vid Gideälvens västra strand, strax ovanför<br />
dess nuvarande utlopp i Bottenhavet, syftar naturligtvis på att byn/gården<br />
ligger vid Gideälven och namnet är känt från första hälhen av ISOO-talet<br />
(Lundsttöm O & E 1966:244).<br />
Den dominerande fornlämningstypen inom kustnära socknar längs Norrlandskusten<br />
är rö<strong>se</strong>gravar från brons- och järnålder. Detta gäller i hög grad<br />
även för Grundsunda. Yi kan <strong>se</strong> att det inte är förrän i samband med revideringen<br />
av ekonomiska kartan i början av 1990-talet och <strong>se</strong>nare i samband med<br />
den arkeologiska utredningen inför anläggandet av Botniabanan, i slutet av<br />
1990-talet som bilden nyan<strong>se</strong>ras. Då registrerades nya fornlämningskategorier<br />
bland annat de första fångstgroparna i Grundsunda. Registret för Grundsunda<br />
socken omfattar i dagsläget fyra lokaler med sammanlagt 23 stycken<br />
fångstgropar {<strong>se</strong> tabell 1l. Mellan Mosjön och Li1l-Mosjön i Arnäs socken<br />
finns ytterligare två fångstgropslokaler registrerade. För att inte låta sig styras<br />
av <strong>se</strong>ntida administrativa grän<strong>se</strong>r så har även dessa två fångstgropssystem<br />
medtagits i den kulturhistoriska översikten och en av dessa lokaler kommer<br />
att ingå i jämförel<strong>se</strong>materialet.<br />
RAÄnr Socknt T"" Antal UntUnökta<br />
345:1 Grundsunda Flnl!st ron II 4<br />
346 Grundsunda Fån"st roo 6<br />
361 Grundsunda Fån st ro I<br />
363 Grundsunda Fånst ro 3<br />
364 Grundsunda Fån1l.st rOD 2 2<br />
113 Arnäs Fån st rOD 7<br />
256:1 Arnäs Fån st ro 7 3<br />
Summa 37 9
Change language