Grundvattenförorening vid trafikolyckor - Myndigheten för ...

Tabell 2. Uppmätta egenskaper hos stödremsa och vägren för de olika
mätlokalerna. Faktor skillnad infiltrationskapacitet motsvarar faktor skillnad mot
lägst uppmätta infiltrationskapacitet. Grundvattennivån är uppmätt i stödremsan i
närheten av mätlokalen där grundvattenrör etablerats inom projektet ”Avvattning
2007”.
Mätplats Infiltrations
-kapacitet
stödremsa
(m/s)
Väg 897, Skirsvad 3.3·10 ‐5 4.3·10 ‐5 40
Väg 875, Berghem 1.5·10 ‐5
Väg 126 I,
Torpsbruk
Väg 126 II,
Torpsbruk
Väg 261
Ekerövägen,
Lovön
Väg 261
Ekerövägen,
Ekerö Rasta
G:a Nynäsvägen,
Jordbro
2.3·10 ‐5
Faktor
skillnad
infiltrations
-kapacitet
(‐)
52
18
28
Textur
stödremsa /
vägren
sa Gr /
gr sa Mn /
2.0·10 ‐5 24 sa Gr /
si sa Gr
8.3·10 ‐7
1.5·10 ‐5
8.3·10 ‐7
1.6·10 ‐6
1.0·10 ‐5
2.0·10 ‐5
8.3·10 ‐6
5.0·10 ‐6
E4/E20 Salem 5.0·10 ‐6
2.0·10 ‐5
E4 Kista 6.7·10 ‐6
1.5·10 ‐5
1
18
1
2
12
24
10
6
6
24
8
18
sa Gr /
si Sa /
le sa Mn
sa Gr /
gr Sa
gr Sa /
si Sa
le gr Sa /
le si Sa
si Sa /
le gr Sa
Mullhalt
(% av
torrvikt)
stödremsa /
vägren
1.5 /
2.0
1 /
4.7
3.1 /
0.4
3.1 /
4.4
4 /
6.5
2.4 /
3.8
3.7 /
4.2
6.6 /
4.4
5.6 /
1.3
Lägst infiltrationskapacitet uppmättes vid väg 261, Ekerövägen vid Lovön, och
högsta värdena uppmättes vid väg 897 i Småland. Mellan dessa vägar skiljde
sig infiltrationskapaciteten med en faktor 40-50. Materialet i stödremsan var
mer finkornigt vid Lovön än vid väg 897 enligt texturanalysen, se Figur 13,
vilket kan förklara skillnaden i infiltrationskapacitet. En korrelationsanalys
bekräftade att infiltrationskapaciteten var negativt korrelerad med andel
finmaterial i jorden (silt och ler), vilket visar, som förväntat, att ju mer
finmaterial desto lägre blir infiltrationskapaciteten och mindre mängd vatten
kan således infiltrera under en viss tidsrymd. Texturanalyser för de övriga
mätplatserna finns redovisade i Bilaga 3.
Organiskt material kan binda tungmetaller som på så sätt hindras
transporteras ned till grundvattnet. Jorden vid mätlokalerna innehöll relativt
låg halt organiskt material. De högsta halterna uppgick till ca 6 % i stödremsan
vid väg E4/E20 Salem och väg E4 Kista. Även vägrenen vid väg 261 vid Lovön
som ligger vid en uppodlad lermark hade liknande halter. En klar korrelation
fanns till texturen; innehållet av organiskt material i jorden var negativt
korrelerat till grusfraktionen men positivt korrelerad till andelen sand, silt och
ler.
27
Grundvatten
nivå
(cm under
markytan)
60
30
240
40