Humlor på ekologiska och konventionella gårdar - Jordbruksverket

Humlor på ekologiska och konventionella gårdar - Jens O. Risberg
Källa: GSD, Metria, Gävle
Figur 6 Bilden visar den största avvikelse från en
transekt som förekommit under inventeringen.
De ljusa strecken visar hur transekterna lades ut
och punkterna visar hur observationerna gjordes
utefter transekten. (Ortofoto över Skörkulla)
lik arterna som ingår i B. lucorum (s. lat)
och slitna arbetare av mörk jordhumla
kan vara svåra att skilja från de andra
arterna i fält. När osäkerhet rått har
Källa: GSD, Metria, Gävle
Figur 7 I de flesta fall överensstämde observationerna
(ljusa prickar) med den utlagda transekten
(ljus linje) under hela inventeringsperioden.
(Ortofoto över Filke)
dessa klassats som B. terrestris-grupp (Terr gr). Nordjordhumla (B. sporadicus)
förekommer inte i de områden av Uppsala län som inventerades (se Løken, 1973).
Vid osäkerheter under fältbestämningen samlades individen, om möjligt, för senare
bestämning. Bestämning skedde med hjälp av Løken (1973 & 1984), Rasmont
(1984), Rasmont et al. (1986) och Amiet (1996) och namngivningen följer Nilsson
(2003). Individer som inte kunde bestämmas eller som inte samlades in klassades
som ospecificerade.
En konfirmering på att artbestämningen blev säkrare vartefter inventeringen
fortskred visas av att andelen ospecificerade observationer minskar (Fig. 5). I
början av inventeringen ligger andelen mellan 20-30 % varefter den sjunker till 10
% och från mitten av juli ligger andelen ospecificerade observationer under 5 %.
Transekterna har i stort sett följts vid de olika inventeringstillfällena. På stora
vallar där det saknats tydliga riktmärken har det ibland varit svårt att hålla
riktningen. Som mest har avdriften varit 20 m (Fig. 6) vilket man ser om man
plottar koordinaterna för observationerna på ortofoton över gårdarna. I de flesta
fall har dock transekten kunnat följas utan problem (se exempel Fig. 7).
12