Humlor på ekologiska och konventionella gårdar - Jordbruksverket

Humlor på ekologiska och konventionella gårdar - Jens O. Risberg
flyga framåt längs transekten och observeras igen. Det troliga är emellertid att detta
inte händer så ofta då humlor är ganska platstrogna under sitt födosök (Saville et al.,
1997; Osborne et al., 1999; Osborne & Williams, 2001). Risken är störst när
humletätheten är stor och många stopp för anteckningar måste göras under
inventeringen. Samtidigt är det lättare att missa individer när humletätheten är stor,
så dessa felkällor tar till viss del ut varandra.
Från frekvenserna för arterna beräknades också Shannon-Wieners diversitetsindex,
H’ = -Σ p i ln p i där p i är andelen observationer av arten i av det totala antalet
observationer. Detta diversitetsindex tar hänsyn både till antalet arter, sällsynta arter
samt om fördelningen mellan arterna är jämn eller ojämn (Magurran, 1988).
2.2.3. Statistika modeller
Statistisk analys utfördes för att undersöka skillnader mellan ekologiskt och
konventionellt odlingssystem samt för att se om landskapsheterogeniteten påverkar
humlornas abundans och diversitet. Detta gjordes genom en ANCOVA där
ekologiskt/konventionellt odlingssystem var faktor och landskapsheterogenitet covariat.
De program som användes var Statview, SuperAncova for Macintosh och
MINITAB TM . Variablerna som analyserades var artantal och abundans för varje
gård, dels totalt, dels för kanthabitaten och vallarna var för sig. Artantal är den enda
variabel som analyserades med MiniTab. Abundansen för de sex vanligaste arterna
(Tabell 3) analyserades också. Övriga arter förekom i för låga tätheter för att
analyseras. I de data som användes till den statistiska analysen (Appendix VI) ingick
inte gården Lena Husby då denna gård var under omställning till ekologisk.
Dessutom uteslöts de transekter som låg omgivna av skog på gårdarna Filke och
Risberga då dessa skiljde sig starkt från de övriga i landskapsstruktur. Vallen från
Risberga med endast 2 arter betraktas som en outlier vid analysen av artantalet i
vallarna.
I analysen undersöktes först vilken av storskalig (LS) eller småskalig (SS)
landskapsheterogenitet som påverkade varje variabel. Som kriterium för påverkan
sattes F >1. Om både LS och SS hade F>1 behölls den av dem som hade högst
värde. Om båda landskapsvariablerna var signifikanta (p1 behölls LS.
Från den första modellen kunde sedan interaktionen mellan landskap och
odlingssystem uteslutas i alla fall utom ett (se Appendix III). Som kriterium
användes att interaktionen uteslöts om F