Humlor på ekologiska och konventionella gårdar - Jordbruksverket

Humlor på ekologiska och konventionella gårdar - Jens O. Risberg
med kortare tunga väljer vitklöver framför rödklöver när den förstnämnda finns att
tillgå.
Att vitklövern börjar blomma tidigare är den främsta orsaken till att abundansnivåerna
stiger mycket tidigare på säsongen i ekologiska vallar (Fig. 15). Troligt är
att detta ger en bättre grund för att samhällena på ekologiska gårdar skall växa till
senare på säsongen och nå de höga abundansnivåer som uppmätts i slutet av juli
och början av augusti då rödklövern har sin stora blomning.
4.2.5. Betydelsen av blommande ”ogräs”
Övriga växter i vallarna besöktes i mycket liten omfattning och det var endast
krustitel (Carduus crispus) som utgjorde någon större andel (Tabell 6). Den har i
tidigare studier visat sig vara en populär näringsväxt (Svensson 2002). Krustisteln
förkom i vallen endast på ett fåtal gårdar och det var endast på den konventionella
gården Saringe som den förekom i stor omfattning (Appendix V). Där var den
dessutom en dominerande näringsväxt under delar av säsongen (Risberg, opubl.
data). Detta visar att ogräs som förekommer i åkrarna kan utgöra viktiga
näringskällor för humlorna.
Besök till ogräsväxter utgjorde en mycket större andel i de konventionella
vallarna där vit- och rödklöver inte förekommer i lika stor omfattning (Appendix
IV). På ekologiska gårdar som inte använder bekämpningsmedel finns fler örtogräs
(Ahnström, 2002). Ett exempel på detta är att i de ärtfält som undersökts har det,
på de ekologiska gårdarna till skillnad från de konventionella, blommat en hel del
blåklint (Centaurea cyanus). Detta gjorde att blåklint ligger på tionde plats bland de
besökta växterna totalt sett (Tabell 6). Ogräsen på de ekologiska gårdarna kan
utgöra alternativa näringskällor under perioder då vallen är avslagen vilket kan vara
ytterligare en orsak till de högre abundansnivåerna på ekologiska gårdar.
4.2.6. Blombesök på lusern, ärt och åkerböna
Vallar var inte det enda odlade födosökshabitat som inventerades. Både fält med
ärtor (Pisum sativum) (n=5) och bönor (Vicia faba) (n=2) inventerades. Dessutom
gjordes en inventering i en vall med enbart lusern (Medicago falcata × sativa). Detta
gör att ärt, åkerböna och lusern har fler besök i den totala sammanställningen än
om man summerar besöken i vallar och kanthabitat (Tabell 6). I de vallar där lusern
var insådd och blommade samtidigt med klöver var det inte många besök till lusern
(Tabell 6) men blommade lusern däremot ensam attraherade den mycket humlor,
men i stort sett enbart B. terrestris och B. lucorum (Appendix II). Detta visar att lusern
är en bra näringsväxt för en del arter men finns vit- och rödklöver att tillgå föredrar
humlorna att besöka dessa.
Ärtor är den av de undersökta jordbruksgrödorna som i minst omfattning
gynnar humlorna även om vissa sorter fungerar bättre än andra. I fälten med ärtor
varierade humletätheten stort. Alla utom två av besöken till ärt observerades på
Ekhaga. Detta kan ha sin förklaring i att Ekhaga använde en annan sort, Odalett, än
de övriga gårdarna vilka hade någon av sorterna Brutus eller Agadir. Gamla
36