Humlor på ekologiska och konventionella gårdar - Jordbruksverket

Humlor på ekologiska och konventionella gårdar - Jens O. Risberg
eller längre (Fig. 24). Ytterligare en skillnad mellan odlingssystemen var att rödklövern
gick i blom tidigare efter slåttern i ekologiska vallar (Fig. 25). Fördelningen
av blommängden över inventeringsperioden för vallarna respektive kanthabitaten
visas i figur 26 & 27.
4. Diskussion
Det tydligaste resultatet från denna studie är att ekologiska gårdar hade starkare
humlepopulationer (Fig. 12). Detta styrks av att var och en av de sex vanligaste
arterna, totalt sett, också hade högre abundans på ekologiska gårdar (Fig. 13).
Däremot var det ingen skillnad i antalet arter mellan odlingssystemen men
artantalet var beroende av mosaikgraden i gårdens omgivande landskap (Fig. 9).
Dessa resultat beror alla på effekter kopplade till landskapets struktur. Abundansen
vid transektinventeringen, som speglar populationsstorleken, beror på
landskapsfaktorer kopplade till de två odlingssystemen. Landskapsfaktorer som
påverkade artförekomst är däremot oberoende av skillnader mellan
odlingssystemen.
Den landskapsfaktor som i denna studie skiljde mest mellan odlingssystemen var
den större andelen vallar på ekologiska gårdar. Vallarna skiljde sig också genom att
de ekologiska blommade mer (Fig. 22) och under längre perioder (Fig. 24). En
större andel vitklöver i ekologiska vallar är en bidragande orsak till detta mönster.
Resultaten visar därför att en god blomkontinuitet under hela sommaren krävs för
att humlepopulationerna skall bli starka. Resultaten visar också att det är
ärtväxterna som besöks i störst omfattning av humlorna (Tabell 7). På två av de
ekologiska gårdarna i studien fanns fält med bönor (Vicia faba) vilka drog till sig
långtungade humledrottningar i början av juni (Tabell 8). Två av de rödlistade
humlearterna hör till de långtungade arterna varför åkerböna verkar kunna stödja
dessa arter under den känsliga perioden i början av sommaren då samhällena
grundas.
Skall antalet humlearter öka i ett landskap, tyder mina resultat på att det krävs en
ökad mosaikgrad av olika habitat. För att åstadkomma detta krävs relativt stora
insatser. En ökad blomkontinuitet, särskilt ärtväxter, vilket stödjer populationerna
av de befintliga arterna kan däremot åstadkommas ganska lätt och några enkla råd
har utformats utifrån resultaten i denna studie.
4.1. Artantal påverkas av landskapets mosaikgrad
I denna studie var det mosaikgraden av landskapet i gårdens omgivningar som
påverkade artantalet och inte skillnader mellan ekologiska och konventionella
odlingssystem (Fig. 9). Sambandet var tydligast för vallarna (Fig. 10) medan
landskapets effekt på artantal i kanter endast syns när storskalig landskapsheterogenitet
används som co-variat (Fig. 11).
Det är rimligt att artantalet är mer beroende av landskapet än av odlingssystemen.
Detta är också samma mönster som observerats i tidigare studier på de
30