Vård & Vetenskap nr 3 2011 - Örebro läns landsting
Vård & Vetenskap nr 3 2011 - Örebro läns landsting
Vård & Vetenskap nr 3 2011 - Örebro läns landsting
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Magasinet för<br />
<strong>Vård</strong>&<strong>Vetenskap</strong><br />
EN SKRIFT FRÅN UNIVERSITETSSJUKHUSET ÖREBRO OCH ÖREBRO UNIVERSITET NR 3/<strong>2011</strong><br />
Tema: Mikrobiologisk forskning<br />
Dan Danielsson – nestor och still going strong<br />
Kampen mot resistent gonorré måste börja – nu!<br />
Ge tonåringen mat med folat!<br />
Tarmen – ett känsligt kapitel<br />
En fröpåse kan innehålla framtidens vaccin<br />
Jakten på de elaka stafylokockerna
Tema:<br />
Mikrobiologisk<br />
forskning<br />
Temat för detta nummer av <strong>Vård</strong> & <strong>Vetenskap</strong><br />
är mikrobiologisk forskning på Universitetssjukhuset<br />
<strong>Örebro</strong> och <strong>Örebro</strong> universitet.<br />
Denna forskning har varit mycket framstående<br />
och på en hög nationell och internationell nivå under<br />
många år. Som framgår av artikeln om Dan Danielsson<br />
och hans gärning började det redan för 45 år<br />
sedan. Av projekt med mikrobiologisk anknytning<br />
har vi lyft fram fyra högaktuella studier.<br />
Dessutom har vi valt att i detta nummer av<br />
tidskriften även presentera en laboratoriemedicinsk<br />
studie som inte tillhör mikrobiologi, men som<br />
nyligen väckt stort internationellt intresse, nämligen<br />
en rapport om betydelsen av folat för nervsystemets<br />
utveckling, inklusive påverkan på skolresultaten hos<br />
tonåringar.<br />
Ha en stunds intressant läsning!<br />
Ansvarig utgivare: Birger Wandt, professor, områdeschef<br />
för område FoU vid Universitetssjukhuset <strong>Örebro</strong>.<br />
E-post: birger.wandt@orebroll.se<br />
Tel: 019-602 62 00<br />
Redaktör: Lena Dahlström<br />
E-post: lena.dahlstrom-svard@orebroll.se<br />
Tel: 019-602 70 83<br />
Skribenter: Lena Dahlström, Carl Olsson, Cristina<br />
Öberg.<br />
Foto: Magnus Westerborn.<br />
Grafisk formgivning: Andreas Svahn.<br />
Producent: Dan Lindberg.<br />
Universitetssjukhuset i <strong>Örebro</strong> bedriver tillsammans med<br />
<strong>Örebro</strong> universitet en målmedveten uppbyggnad av det<br />
medicinska vetenskapsområdet. Tillsammans satsar vi<br />
på en bred medicinsk och vetenskaplig kompetens där<br />
huvudi<strong>nr</strong>iktningen är klinisk patientnära forskning. Det<br />
innebär att forskningen uppstår ur ett problem som finns<br />
i vårdens vardag.<br />
Forskningen speglar alltså de svårigheter som patienter<br />
och vårdgivare stöter på i en verklig behandlingssituation<br />
och kommer alltid patienten till nytta.<br />
Det kliniska angreppssättet leder till att frågeställningar<br />
och metoder spänner över flera olika specialiteter<br />
och det finns därför ett utvecklat samarbete mellan olika<br />
yrkeskategorier med skilda kompetenser.<br />
Flera forskargrupper arbetar kring olika former av<br />
ohälsa och sträcker sig från utbrändhet och stress till<br />
modern genetik och medicinska folksjukdomar som diabetes<br />
och cancer. Innehållet i denna tidskrift berättar om<br />
det omfattande forsknings- och utbildningsarbete som<br />
pågår inom medicinämnet, men också hur ny kunskap<br />
omsätts i vård ute på våra kliniker.<br />
2 <strong>Vård</strong>&<strong>Vetenskap</strong> 3/<strong>2011</strong><br />
Birger Wandt<br />
Professor,. områdeschef för område FoU<br />
vid Univseritetssjukhuset <strong>Örebro</strong><br />
Magasinet för<br />
<strong>Vård</strong>&<strong>Vetenskap</strong><br />
Innehåll <strong>nr</strong> 3/<strong>2011</strong><br />
Kampen mot<br />
resistent gonorré<br />
måste börja – nu!<br />
Sidorna 6-7<br />
Tarmen – ett<br />
känsligt kapitel<br />
Sidorna 10-11<br />
Jakten på<br />
de elaka<br />
stafylokockerna<br />
Sidorna 14-15<br />
Dan Danielsson<br />
– nestor och still<br />
going strong<br />
Sidorna 3-5<br />
Ge tonåringen<br />
mat med folat!<br />
Sidorna 8-9<br />
En fröpåse kan<br />
innehålla framtidens<br />
vaccin<br />
Sidorna 12-13
Dan Danielsson – nestor<br />
och still going strong<br />
En av förgrundsgestalterna till den framgångsrika<br />
mikrobiologiska forskning som<br />
har bedrivits och fortfarande bedrivs i<br />
<strong>Örebro</strong> är professor Dan Danielsson. Han anställdes<br />
vid kliniskt bakteriologiska laboratoriet<br />
på Regionsjukhuset <strong>Örebro</strong> 1966, kom<br />
att stanna kvar där fram till sin pensionering<br />
1996 och medverkar fortfarande i olika<br />
forskningssammanhang.<br />
– Efter att jag var färdig läkare i Uppsala 1962 fortsatte<br />
jag direkt med ett avhandlingsarbete om specifik snabbdiagnostik<br />
av sjukdomsalstrande bakterier med hjälp av<br />
fluorescensmärkta antikroppar, berättar Dan Danielsson.<br />
– Avhandlingen blev klar 1965 och kom att uppmärksammas<br />
både nationellt och internationellt. Jag<br />
fick direkt docentur på avhandlingen. Den teknik<br />
som jag hade utvecklat möttes med stort intresse och<br />
WHO engagerade mig omgående som lärare på en<br />
kurs i Köpenhamn för att tekniken skulle spridas glo-<br />
balt. Då var jag 34 år och den yngste läraren på den<br />
kursen. Den gängse termen för den här tekniken är<br />
numera Immunofluorescens och förkortas IFL*.<br />
Tvekade aldrig om <strong>Örebro</strong><br />
– Tanken var att jag skulle fortsätta min forskningskarriär<br />
i Uppsala. Men något kom i vägen - jag stannade<br />
nämligen till i <strong>Örebro</strong> sommaren 1965 för att hälsa på<br />
min vän Jan Kjellander. Han tjänstgjorde som klinisk<br />
bakteriolog på det nystartade Regionsjukhuset och redan<br />
när vi möttes erbjöd han mig en tjänst som biträdande<br />
överläkare vid laboratoriet. Jag kunde snabbt notera<br />
att laboratoriet var utrustat med modern apparatur,<br />
varför jag accepterade Jans erbjudande utan att tveka.<br />
Han var aktad klinisk bakteriolog och sjukhushygieniker.<br />
Själv var jag bakteriolog med slagsida åt immunologi<br />
- vi skulle komplettera varandra väl.<br />
– På de lördagsmöten som hölls på sjukhuset på den<br />
tiden presenterade jag mig själv och den teknik som<br />
jag doktorerat på för det övriga läkarkollegiet. Kirurgchefen<br />
konstaterade att med den här tekniken var det<br />
möjligt att förklara Crohns sjukdom. Snabbt blev jag<br />
involverad i studier av inflammatorisk tarmsjukdom.<br />
Jag blev handledare för kirurgkollegan Sven Persson,<br />
som disputerade 1974 på en avhandling om orsaken<br />
till Crohns sjukdom. Tillsammans med Gunnar Järnerot<br />
kom jag att handleda ytterligare en doktorand om<br />
Crohns sjukdom, Aud Krook, som disputerade 1980.<br />
bjÖdS Till aTlanTa – men åTervände SnarT<br />
Dan hade bara varit ett år på RSÖ, när en inbjudan<br />
kom från Centers for Disease Control and Prevention<br />
i Atlanta, USA, att gästforska på världens största mikrobiologiska<br />
laboratorium. Han for till Atlanta och<br />
arbetade där i ett år.<br />
– Det var en tid med många kontakter. Jag fick nya<br />
impulser och bred insyn i amerikansk forskning, som till<br />
exempel National Institute of Health i Washington och<br />
Rockefeller Institute i New York. Men jag såg samtidigt<br />
att det som de gjorde där med tillgång till ofantliga resurser,<br />
det kunde vi göra lika bra i <strong>Örebro</strong> med våra mer<br />
begränsade! Så jag for tillbaka till vårt Regionsjukhus.<br />
FORTSÄTTNING PÅ NÄSTA SIDA<br />
3
”Det var en tid med<br />
många kontakter och<br />
goda impulser och<br />
bred insyn i amerikansk<br />
forskning. Men<br />
jag såg samtidigt att<br />
det som de gjorde<br />
där, det kunde vi göra<br />
lika bra i <strong>Örebro</strong>!<br />
FORTSÄTTNING FRÅN FÖRRA SIDAN<br />
När lasarettet i <strong>Örebro</strong> fått status av Regionsjukhus<br />
i<strong>nr</strong>ättades nya tjänster för akademiskt skolade och<br />
forskarutbildade läkare med spetskompetens och intresse<br />
för forskning och utveckling. Dessutom tillkom<br />
nya kliniker, bl a kliniskt bakteriologiska laboratoriet.<br />
Dans breda immunologiska metodkunskap från tiden<br />
i Uppsala kunde nu omsättas i klinisk laboratoriediagnostik,<br />
forskning och utveckling. Immunologiska metoder<br />
kännetecknas av hög specificitet, känslighet och<br />
snabbt utförande. Patientnära klinisk forskning och<br />
utveckling kom att bedrivas med ett stort antal kliniker;<br />
infektionskliniken, kvinnokliniken, hudkliniken,<br />
STI-mottagningen m fl. och aktiviteterna fick starkt<br />
stöd av sjukhusledningen.<br />
Fann STrukTur FÖr gonokocker<br />
Tillsammans med en kollega från Lund, Göran Krovall,<br />
utvecklade Dan en immunologisk metod, Coagglutination,<br />
för att på ett enkelt sätt karaktärisera<br />
enskilda bakterier. Den blev insteget för läkaren Per<br />
Olcén till hans avhandlingsarbete 1979 om meningokocksjukdomen.<br />
En annan läkare, Erik Sandström,<br />
vid Karolinska institutet utvecklade under Dans handledning<br />
denna metod för serologisk klassifikation av<br />
gonokocker och disputerade 1980.<br />
– Försöken att klassificera gonokocker hade pågått<br />
i nästan hundra år utan resultat, men vi lyckades med<br />
att identifiera den struktur hos gonokocker, som är<br />
helt avgörande för att kunna klassificeras. Co-agglutinations-metoden<br />
är enkel att utföra och kräver inga<br />
dyrbara instrument: på ett objektglas blandas reagens<br />
med specifika antikroppar och bakterier. Inom loppet<br />
av två minuter kan positiv eller negativ reaktion avläsas.<br />
Både Pers och Eriks avhandlingar fick stort internationellt<br />
genombrott och används än i dag.<br />
– En annan metod - Chemiluminiscens - blev insteget<br />
för Hans Fredlunds avhandling och studier om<br />
vita blodkroppars fagocytos av meningokocker. Avhandlingen<br />
blev också till stor nytta för helicobacterstudierna<br />
i <strong>Örebro</strong>, och bidrog också till att vi blev<br />
4 <strong>Vård</strong>&<strong>Vetenskap</strong> 3/<strong>2011</strong><br />
Dan Danielsson.<br />
bekanta med nobelpristagaren Barry Marshall.<br />
Idag kan man inte bedriva forskning om man inte<br />
har de rätta redskapen, konstaterar han. Med de enkla<br />
laboratoriemetoder som då användes bedrev vi en<br />
forskning som vann allmän respekt. Efterhand har de<br />
utvecklats till molekylärgenetiska metoder med Magnus<br />
Unemo som en framstående expert.<br />
– Nu finns högteknologiska verktyg som öppnar<br />
nya vägar att gå in på enskilda bakterier och andra<br />
cellers arvsmassa. Man kan till och med studera hur<br />
gamla bakterierna är. Vi vet nu till exempel att lactobaciller<br />
och mjältbrandsbakterien har samma anfader.<br />
Mikrobiologiska laboratoriet vid Universitetssjukhuset<br />
<strong>Örebro</strong> är sedan 1980-talet referenslaboratorium<br />
för patogena neisseria (gonokocker och menigokocker).<br />
– Den forskning som bedrivits under åren har höjt<br />
kompetensen ytterligare och gjort laboratoriet internationellt<br />
välkänt, säger Dan Danielsson. Mikrobiologiska<br />
laboratoriet utnämndes nyligen till WHO Collaborating<br />
Center for gonorrhoea and other STI med<br />
Magnus Unemo som s k Director.<br />
Dan understryker att den forskning och utveckling<br />
som bedrivits och fortsatt bedrivs vid sidan av laboratoriets<br />
diagnostiska rutinarbete har knappast varit<br />
möjlig utan den kunniga och lojalt arbetande personalen<br />
där. Han är glad över att laboratoriets goda rykte<br />
förts vidare av hängivna och duktiga läkarkollegor.<br />
Dan Danielsson, som fyller 80 år i november,<br />
har under åren varit handledare för ett tjugotal doktorander.<br />
Efter pensioneringen upprätthöll han en<br />
gästprofessur vid Emory University School of Medicine<br />
i fem år. Han är fortfarande aktiv i olika forskningssammanhang.<br />
Så sent som i fjol arrangerade han<br />
tillsammans med en amerikansk kollega ett internationellt<br />
symposium om Evolutionen av sexuellt överförda<br />
smittämnen. Med ekonomiskt stöd från <strong>Örebro</strong><br />
universitet, <strong>Örebro</strong> <strong>läns</strong> <strong>landsting</strong> och Emory University<br />
School of Medicine i Atlanta kunde symposiet<br />
genomföras i Björkborn, Karlskoga, Alfred Nobels<br />
sista hem i Sverige. Symposiet har nyligen publicerats<br />
i Annals of the New York Academy of Sciences.<br />
* IFL är en metod där den specifika reaktionen mellan<br />
fluorescensmärkta antikroppar och enskilda bakterier<br />
eller cellstrukturer kan studeras i mikroskop med mer<br />
än tusen gångers förstoring. Metoderna har fortfarande<br />
en bred tillämpning i rutinarbetet på laboratoriet.<br />
FakTa<br />
Crohns sjukdom = kronisk inflammatorisk tarmsjukdom,<br />
vanligast förekommande i tunntarmen.<br />
Gonokocker, Neisseria gonorrhoeae = bakterie som<br />
orsakar den sexuellt överförbara sjukdomen gonorré.<br />
Meningokocker, Neisseria meningitidis = bakterie som<br />
finns i svalget, och som kan orsaka hjärnhinneinflammation.<br />
Helicobacter, Helicobacter pylori = bakterie som orsakar<br />
magsår.
Idérik och med bred syn på forskning<br />
Social, med teknisk idérikedom och ett brett<br />
synsätt på forskning, är nyckelord som återkommer<br />
när kollegorna Hans Fredlund och<br />
Per Olcén beskriver Dan Danielsson:<br />
– Han var lyssnande och hade många idéer. Han frågade<br />
ofta efter mina åsikter och vad jag tyckte, sedan<br />
var det upp till mig att se till att det blev resultat, säger<br />
Hans Fredlund, överläkare och idag medicinsk ledningsansvarig<br />
för smittskydd, mikrobiologi och vårdhygien.<br />
Hans hade Dan Danielsson som handledare<br />
när han skrev sin doktorsavhandling om meningokocker.<br />
– Han litade på sina medarbetare, säger Per Olcén,<br />
professor emeritus och överläkare vid mikrobiologen.<br />
Han var också mycket intresserad av den dåtida tekniska<br />
utvecklingen. Han hade lätt att skapa kontakter och kommunicerade<br />
på både nationell och internationell nivå.<br />
Hans Fredlund och Per Olcén.<br />
Båda är överens om att Dan Danielsson har<br />
spelat en stor roll för forskningen i <strong>Örebro</strong> <strong>läns</strong><br />
<strong>landsting</strong>, inte bara den som bedrivits på mikrobiologiska<br />
laboratoriet, utan även för utvecklingen av<br />
klinisk forskning inom andra verksamhetsområden.<br />
– Han tog ett administrativ ansvar och drev bland<br />
annan frågan om en forskningskommitté vid <strong>Örebro</strong><br />
<strong>läns</strong> <strong>landsting</strong>. Den bildades 1979 och har alltsedan<br />
dess arbetat med att samordna och fördela fondmedel<br />
till olika forskningsprojekt i <strong>landsting</strong>et. Han var<br />
också mycket engagerad i arbetet att bevara R:et i<br />
RSÖ, det vill säga Regionsjukhuset <strong>Örebro</strong>, som så<br />
småningom kom att bli Universitetssjukhuset <strong>Örebro</strong>.<br />
Spåren av Dan Danielsson märks också i det<br />
Nationella referenslaboratoriet för patogena Neisseria<br />
som fortfarande finns vid mikrobiologiska laboratoriet.<br />
Det bygger helt och hållet på Dans och<br />
hans doktoranders arbeten, konstaterar de. Hans<br />
internationella verksamhet har också resulterat i en<br />
kongress om patogena neisseria som från 1980-talet<br />
hålls vartannat år och ambulerar mellan olika<br />
värdländer.<br />
5
Kampen mot resistent gonorré<br />
Ända sedan penicillinet upptäcktes på<br />
1930-talet och började användas för behandling<br />
på 1940-talet har gonorré ansetts<br />
som en relativt lindrig smitta. Men i samma<br />
stund som Magnus Unemo, molekylärbiolog<br />
på Universitetssjukhuset <strong>Örebro</strong>, tillsammans<br />
med forskare i Japan presenterade sin<br />
kartläggning av en gonorrébakterie som är<br />
resistent mot alla antibiotika rekommenderade<br />
för behandling förändrades den bilden.<br />
– Nu finns det en rädsla för en global<br />
spridning av obehandlingsbar gonorré,<br />
säger han.<br />
För två år sedan sökte en prostituerad kvinna i japanska<br />
Kyoto vård efter att ha smittats med gonorré. När<br />
läkarna försökte behandla henne visade det sig att den<br />
gonorrébakterie hon bar på blivit resistent mot alla de<br />
typer av antibiotika som tidigare varit verkningsfulla.<br />
Det är i sig inte särskilt uppseendeväckande enligt<br />
Magnus Unemo.<br />
– Historiskt sett har Neisseria gonorrhoeae visat sig<br />
vara väldigt kapabel att utveckla resistens mot alla introducerade<br />
antibiotikatyper, säger han.<br />
Att den resistenta bakterien upptäcktes i Japan är<br />
inte heller förvånande.<br />
– Nästan all ny typ av resistens hos gonorrébakterierna<br />
har uppstått där. I Japan har man inte använt<br />
en optimal behandling av gonorré. Man använder för<br />
mycket antibiotika av olika typer där flera inte varit<br />
ideala, och man använder den på fel sätt och i olika<br />
oprövade doseringar, säger han.<br />
– Detta tillsammans med en avsaknad av övervakning<br />
av resistensen liksom behandlingsmisslyckanden<br />
har lett till resistensutveckling mot många antibiotika,<br />
fortsätter han.<br />
en ”Superbug” på arenan<br />
Det som är nytt vid detta tillfälle är att, till skillnad<br />
mot tidigare fall, det inte finns någon ny typ av antibiotika<br />
att ta till för behandling.<br />
– Man har utvecklat mycket antibiotika under<br />
årens lopp och det har alltid funnits ett nytt alternativ<br />
att ta till när bakterierna blivit resistenta mot den antibiotikatyp<br />
som använts för stunden. Men det gör det<br />
inte den här gången, säger Magnus Unemo.<br />
– Nu har man upptäckt det första fallet av höggradig<br />
resistens även mot det sista alternativet av<br />
antibiotika som är utprövat och rekommenderat för<br />
behandling. Gonokocken kan således kallas för en<br />
”superbug”.<br />
I egenskap av Världshälsoorganisationens, WHO:s,<br />
expert i frågor som handlar om gonorré började Magnus<br />
Unemo kartlägga den nya bakterien strax efter<br />
upptäckten. I somras presenterade han och hans japan-<br />
6 <strong>Vård</strong>&<strong>Vetenskap</strong> 3/<strong>2011</strong><br />
Magnus Unemo.<br />
”Nu har man upptäckt<br />
det första fallet av<br />
höggradig resistens<br />
även mot det sista alternativet<br />
av antibiotika<br />
som är utprövat<br />
och rekommenderat<br />
för behandling.<br />
ska kollegor sina slutsatser vid ett konvent i Kanada.<br />
– Vi kunde i detalj beskriva fallet, dess fullständiga<br />
resistens mot alla rekommenderade antibiotika samt<br />
vilka genetiska egenskaper som orsakade resistensen,<br />
säger han.<br />
Hans presentation fick stor uppmärksamhet och<br />
han intervjuades av 21 tidningar/radiokanaler och tre<br />
tv-stationer. Den uppmärksamheten är både förståelig<br />
och berättigad. För om man inte får kontroll över<br />
spridningen av resistenta gonorrébakterier väntar ett<br />
stort och allvarligt folkhälsoproblem.<br />
– Jag tycker det här är oerhört oroväckande. Det<br />
brukar ta ett eller två decennier efter det att det första<br />
fallet av en resistent bakterie dyker upp till det att det<br />
finns en internationell spridning av den uppkomna<br />
resistensen, säger Magnus Unemo.<br />
Och fortsätter:<br />
– Det bästa vore att få fram ett vaccin. Men även<br />
om det finns flera grupper, däribland vi på USÖ,<br />
som arbetar med vaccinprojekt kommer det nog<br />
inte att komma några effektiva vaccin på många år.<br />
Därför är det livsviktigt att vi får fram ny antibiotika.<br />
Eller att vi lyckas hitta nya behandlingsstrategier,<br />
till exempel att använda kombinationer av<br />
antibiotika, som är verkningsfulla mot de nya resistenta<br />
bakterierna.<br />
Men allt handlar inte om att hitta nya behandlingsalternativ.<br />
Det finns andra åtgärder som är lika<br />
angelägna.<br />
– Vi måste ta ett helhetsgrepp om vi vill behålla<br />
gonorré som en behandlingsbar sjukdom. Det handlar<br />
bland annat om att stärka det preventiva arbetet,<br />
identifiera antibiotikaresistens och behandlingsmisslyckanden<br />
i alla länder, förbättra diagnostiken och se<br />
över användandet av antibiotika, säger han.<br />
inTe allTid påTagliga Tecken<br />
Som ett led i det arbetet uppmanar han allmänheten<br />
att vid minsta misstanke om smitta kontakta sjukvården<br />
för provtagning samt eventuell behandling och<br />
smittspårning. Dessutom bör patienter återkomma<br />
om symptom kvarstår eller om annan misstanke om<br />
kvarstående infektion finns.<br />
Typiska symptom för gonorré är flytningar samt<br />
sveda vid urinering. Men det är inte alltid sjukdomen<br />
är så påtaglig, närmare hälften av alla smittade kvinnor<br />
saknar symptom. Detta kan i sin tur leda till att<br />
sjukdomen förblir obehandlad vilket, precis som i<br />
fallet med resistent gonorré, kan få allvarliga konsekvenser.<br />
– För kvinnor kan det leda till bland annat bäckenbotteninflammation,<br />
utomkvedshavandeskap och sterilitet.<br />
För männen kan det leda till bitestikelinflammation<br />
vilket kan orsaka sterilitet, även om det är mer<br />
sällsynt, säger Magnus Unemo.<br />
Vid WHO:s senaste mätning, år 2005, fanns 88<br />
miljoner fall av gonorré runt om i världen. I Sverige,<br />
som varit relativt förskonat från gonorrésmittan på senare<br />
år, upptäcktes 842 nya gonorréfall i fjol.<br />
– Men får vi spridning av fullständigt resistenta<br />
bakterier kommer antalet nya fall, liksom de tidigare<br />
nämnda allvarliga komplikationerna, att öka lavinartat,<br />
säger Magnus Unemo.
måste börja – nu!<br />
7
Ge tonåringen mat med<br />
Folat är ett omtalat B-vitamin som verkar<br />
förebyggande mot missbildningar. Ny forskning<br />
visar att folat också är viktigt för ungdomars<br />
välbefinnande och studieresultat.<br />
Folater ingår som byggstenar vid uppbyggnaden av<br />
arvsmassan i DNA och även i regleringen av arvsmassans<br />
uttryck. Därför kommer folatens betydelse<br />
in redan direkt efter befruktningen i embryots första<br />
celldelningar.<br />
– Brist på folat kan leda till missbildningar som<br />
ryggmärgsbråck, säger Torbjörn Nilsson, professor i<br />
biomedicin och överläkare vid laboratoriemedicinska<br />
<strong>läns</strong>kliniken vid Universitetssjukhuset <strong>Örebro</strong>.<br />
– Tidigare menade man att hjärnan inte utvecklas<br />
särskilt mycket efter förlossningen, fortsätter han.<br />
Man menade att den inte heller kunde reparera skador<br />
som uppstått i vuxen ålder, efter exempelvis ett slaganfall.<br />
Nu är det reviderat. I dag vet man att hjärnan utvecklas<br />
fram till ungefär 20 års ålder och att den behöver<br />
extra högvärdig kost för att nå optimal utveckling.<br />
– Man har förstått att det även hos vuxna och äldre<br />
finns en viss förmåga till reparationsprocesser. Vid<br />
traumatiska nervskador, då nerver gått av, så klarar de<br />
till viss del att växa ut om man har rätt näringstillförsel.<br />
Då är just folat en viktig källa, enligt djurexperi-<br />
8 <strong>Vård</strong>&<strong>Vetenskap</strong> 3/<strong>2011</strong><br />
mentella försök. Folaterna har då en annan roll än den<br />
hos barn och ungdomar, där det handlar om hjärnans<br />
tillväxt och modellering.<br />
– Under vuxenlivet behövs folat också för ämnesomsättningen<br />
i autonoma nervsystemets signalsubstanser.<br />
Uppbyggnaden och nedbrytningen har<br />
betydelse för signaltrafiken och påverkar särskilt stressystemets<br />
halter av adrenalin och noradrenalin, men<br />
också det undermedvetna med känslor som rädsla,<br />
fruktan och aggression.<br />
maT med FolaT ger bäTTre STudiereSulTaT<br />
I somras publicerades en forskningsartikel i Pediatrics,<br />
en ansedd tidskrift inom området barnmedicin, som<br />
visar att det finns ett klart samband mellan kost och<br />
studieresultat. Ungdomar som äter mat med mycket<br />
folat i lyckas bättre i skolan. Studien leddes av Torbjörn<br />
Nilsson och är resultatet av en forskningssamverkan<br />
mellan Karolinska institutet, <strong>Örebro</strong> universitet<br />
och Universitetssjukhuset <strong>Örebro</strong>. Den bygger på<br />
ett större faktamaterial om barn och ungdomar, som<br />
samlades in för drygt tio år sedan.<br />
– Det som nu uppmärksammats är en mindre men<br />
betydelsefull och intressant del av den forskning om<br />
folater som vi byggt upp här vid Universitetssjukhuset<br />
<strong>Örebro</strong>. I studien har vi tagit reda på hur mycket folat<br />
386 ungdomar fick i sig under ett dygn. Folatintaget<br />
jämförde vi sedan med deras slutbetyg i nian.<br />
– Det som gjorde störst intryck på mig var att vi<br />
fick ett så solitt resultat, som inte går att förklara bort.<br />
Efter att vi tagit hänsyn till starka bakgrundsfaktorer,<br />
som rökning, föräldrarnas inkomst och utbildningsnivå,<br />
kvarstod sambandet mellan näringsintag och studieresultat.<br />
Vi har hittat något viktigt om ungdomars<br />
hjärnor, en ny dimension som visar att folat spelar roll<br />
även för tonåringar. Vi har öppnat ett nytt åldersfönster.<br />
mjÖlk bra källa<br />
I vår forskning samverkar vi med nutritionsexperter,<br />
berättar Torbjörn Nilsson vidare. Även om ett livsmedel<br />
innehåller mycket folat så är det inte säkert att<br />
det verkligen kommer in i kroppen när man äter det.<br />
– I nordiskt kosthåll har mjölk- och mjölkprodukter<br />
haft en stark plats och har så fortfarande. Folat i<br />
mjölk är mer tillgängligt för upptag i kroppen. Därför<br />
har våra svenska barn och vuxna inte så dålig folatstatus,<br />
trots att vi äter mindre mängd av frukt och grönsaker,<br />
ärter, bönor, linser och lever, som är de livsmedel<br />
som innehåller mest folat. Våra barn uppfyller inte det<br />
rekommenderade dagsintaget, men det är inte bättre i<br />
andra länder.
folat!<br />
År 2010 utnämndes medelhavskosten av WHO,<br />
Världshälsoorganisationen, till ett mänsklighetens<br />
världsarv. Forskare i Spanien har dock, något förvånande,<br />
i sina undersökningar funnit att medelhavskosten<br />
inte med automatik leder till bra folatstatus.<br />
– Jag har en vision om en bättre måltidskultur<br />
i skolan. Det skulle vara intressant om Grythytte<br />
Akademi, restauranghögskolan, kunde engagera<br />
sig för barn och ungdomars måltider och presentera<br />
folatinnehållande livsmedel inom ramen för<br />
en trevlig måltidskultur. Att utveckla barn och<br />
ungdomars matvanor inte minst i skolsituationen<br />
skulle kunna få en oerhört stor betydelse för deras<br />
välbefinnande och naturligtvis också för deras prestationer.<br />
– Vi förordar på intet sätt att ungdomar ska stoppa<br />
i sig mer folat exempelvis genom piller. Det är folat via<br />
födan kopplat till deras prestationer som vi studerat,<br />
och det är det som vi vill påverka. Störst chans till<br />
framgång menar jag att vi får om vi kan påverka just<br />
måltidskulturen.<br />
Andra studier har kunnat visa att ett lågt folatintag<br />
även ger en ökad risk för utagerande beteende<br />
av typen aggressivitet, men också inbundenhet eller<br />
inåtvänt beteende med depressiva drag. Det är omständigheter<br />
som också kan tänkas bidra till de sämre<br />
skolprestationerna. Ett lågt folatintag kan även vara<br />
förknippat med att själva nervsystemet ur anatomisk<br />
fysiologisk synpunkt utvecklas sämre som organ fram<br />
till 20-årsåldern.<br />
– Brist på folat beror inte alltid på brist i kosthållningen,<br />
förklarar Torbjörn Nilsson. Det kan också<br />
vara ärftligt. I ny forskning, som vi i <strong>Örebro</strong> bidragit<br />
till, har man de senaste åren funnit mutationer i gener<br />
som ombesörjer upptaget av folat i kroppens celler.<br />
Det betyder att man får svårt att transportera in folat<br />
till hjärnan. Hos de barnen kan man redan efter<br />
några månader se att de får dålig nervsystemsutveckling.<br />
Den forskningen är ett bevis på att folat spelar<br />
en stor roll.<br />
briST ger riSk FÖr demenS?<br />
– Jag kom till Universitetssjukhuset <strong>Örebro</strong> 1999<br />
och är mycket glad över att jag fått möjligheten att<br />
bygga upp forskningen kring folater här. Området<br />
är spännande och med tiden har det visat sig att<br />
forskningen ger god avkastning såväl för nedlagd<br />
möda som de forskningsmedel som satsas. Vi har<br />
här en grupp som beforskar området med bred<br />
angreppspunkt. Bland annat har vi byggt upp en<br />
forskning kring folater som en möjlig riskfaktor för<br />
demens. Förhoppningen är att på sikt kunna se om<br />
det är något man kan göra för att bromsa processerna.<br />
Torbjörn Nilsson följer också den internationella<br />
forskningen inom området.<br />
– Tartu universitet i Estland är experter på embryoutveckling.<br />
Inom cancerforskningen samverkar<br />
vi med Zagreb och Prag. I Saarbrücken finns experter<br />
på besläktade B-vitaminer och i Austin i Texas finns<br />
en guru som är expert på hela folatmetabolismen. I<br />
Torbjörn Nilsson.<br />
USA finns stora befolkningsgrupper med låga värden<br />
av folat och flerfaldigt fler får ryggmärgsbråck än här<br />
i Nordeuropa.<br />
– På Universitetssjukhuset <strong>Örebro</strong> försöker vi nu<br />
att återknyta till den publicerade artikeln om ungdomar<br />
och bygga upp en egen barnepidemiologisk<br />
forskning kring nutrition, fysisk aktivitet och kognitiv<br />
hälsa hos barn. För framtiden är det angeläget<br />
att vi får möjlighet att göra en ny studie som belyser<br />
hur dagens barn och ungdomar ser ut i det här avseendet.<br />
Det har hänt så mycket med måltidskulturen<br />
sedan data till den här studien samlades in. Många<br />
”skräpprodukter” har tillkommit, men fler äter idag<br />
också mer hälsosam mat. Det kan ha blivit både bättre<br />
och sämre. Men det behöver man ju studera för att<br />
få fakta om den mix som tonåringar äter idag. Vi ser<br />
ständigt framåt och hoppas på att än en gång få titta<br />
på ungdomars näringsintag.<br />
FakTa<br />
Folat är ett B-vitamin som finns naturligt i mat. Livsmedel<br />
som innehåller mycket folat är till exempel:<br />
– mjölk, filmjölk och yoghurt<br />
– lever och leverpastej<br />
– fullkornsprodukter, som bröd, råris, fullkornsgryn<br />
– gröna bladgrönsaker som spenat, ruccola, frisésallat,<br />
machésallat<br />
– kål som broccoli, brysselkål, blomkål<br />
– baljväxter, som bönor, kikärter, gröna ärter, sockerärter,<br />
linser<br />
– rotfrukter som kålrot, rödbetor<br />
– andra grönsaker som röd paprika, majs<br />
– frukt som apelsin, kiwi, honungsmelon<br />
– bär som jordgubbar, hallon, björnbär.<br />
Källa: Livsmedelsverket<br />
9
Tarmen – ett känsligt kapitel<br />
IBS, Irritabel Bowel Syndrom* är en ännu<br />
delvis outforskad sjukdom. Varför har vissa<br />
personer en känslig mage eller tarm medan<br />
andra inte har det? Vad är den utlösande<br />
faktorn – och går det att göra något åt den?<br />
Tarmen är ett av de mest intressanta organen i människokroppen,<br />
säger Robert Brummer, professor i gastroenterologi<br />
och nutrition, överläkare vid Universitetssjukhuset<br />
<strong>Örebro</strong> och dekan vid <strong>Örebro</strong> universitets<br />
medicinska fakultet.<br />
– Särskilt tarmslemhinnan har en intressant dubbelroll.<br />
Den ska ta upp goda näringsämnen som proteiner.<br />
Den ska även kunna avgöra vilka proteiner,<br />
bakterier, toxiner mm, som är farliga eller nedbrytande<br />
och då ska tarmslemhinnan vara ett hinder för att de<br />
transporteras vidare ut i kroppen.<br />
– När förhållandena är goda och tarmslemhinnan<br />
fungerar optimalt, känner den av vilka substanser som<br />
är av ena eller andra sorten. Men om tarmen eller<br />
kroppen utsätts för påfrestningar, t ex stark kyla, långvarig<br />
stress eller liknande, så fungerar ofta inte skyddet<br />
längre som det ska, säger Robert Brummer.<br />
– Då kan det uppstå ett läckage så att tarmslemhinnan<br />
släpper igenom substanser som är skadliga istället<br />
för att skydda mot dem. Den kan också reagera med<br />
en inflammations- reaktion mot substanser som den<br />
egentligen inte alls borde reagera mot.<br />
Tarmen – kroppen STÖrSTa immunorgan<br />
Tarmen är kroppens största immunorgan som<br />
innehåller tio gånger fler bakterier än kroppen har celler.<br />
Kroppen är egentligen till största delen en behållare<br />
- en säck - för alla bakterier.<br />
– En del av bakterierna får vi med oss från födseln.<br />
En del tar vi till oss de första åren – framför allt till två<br />
års ålder. Mognaden av immunsystemet börjar under<br />
spädbarnsåren och de bakterier vi möter och hanterar<br />
under de åren är avgörande för hela immunsystemet.<br />
Varje ny bakterie som vi utsätts för de första åren av<br />
vårt liv spelar roll, därför att bakterien attackerar och<br />
bidrar till en mognad av immunsystemet. Tiden fram<br />
till två år är i hög grad avgörande för utvecklingen av<br />
hela immunsystemet.<br />
Det finns alltså både hälsosamma bakterier lika väl<br />
som det finns farliga bakterier och att utsätta sig för<br />
bakterier kan vara bra.<br />
– Vår kosthållning har förändrats under de gångna<br />
femtio åren, säger Robert Brummer. Hur många<br />
av oss äter till exempel surströmming eller surkål,<br />
det vill säga mat med bakterier som i sig har en be-<br />
Robert Brummer.<br />
varande inverkan och inverkar positivt på kroppen?<br />
Vi förvarar idag våra livsmedel i kylskåp, och därför<br />
tillför vi inte kroppen bakterier på samma sätt som vi<br />
gjorde förr.<br />
bakTerier – en nyckel Till gåTan ibS?<br />
Robert Brummer och hans forskargrupp arbetar med<br />
hypotesen att bakteriefloran i tarmen är viktig för uppkomsten<br />
och utvecklingen av tarmsjukdomen IBS (Irritabel<br />
Bowel Syndrom). De arbetar nu i ett projekt<br />
som finansieras av bl a <strong>Örebro</strong> universitet och <strong>Örebro</strong><br />
<strong>läns</strong> <strong>landsting</strong>, för att söka ett svar på frågan om vilka<br />
bakterier som finns i tarmfloran hos IBS-patienter och<br />
hur det påverkar deras symptom. Speciellt intressant<br />
är vilka bakterier som fäster vid tarmslemhinnan hos<br />
dessa patienter.<br />
– Oftast bedömer man tarmfloran genom de bakterier<br />
som finns i avföringen. Men de viktigaste bakterierna<br />
är ju de som finns kvar inne i tarmen, och<br />
allra viktigast är de som har klistrat fast sig på tarmslemhinnan.<br />
Hur beter sig immuncellerna där? Finns<br />
det läckage?<br />
Robert Brummers forskargrupp studerar bakterier<br />
i tarmslemhinnan. Man tar biopsier, små vävnadsprover,<br />
från slemhinnan. Därefter studeras proverna i<br />
mikroskop. Forskarna studerar då genuttryck och hur<br />
väl tarmcellerna byggs ihop och bildar ”broar”. Man<br />
använder också flödescytometri för att kunna studera<br />
immuncelldelningen och den aktivitet som utlöses.<br />
– Vi har flera grupper IBS- patienter som jämförs<br />
med en kontrollgrupp. Vårt antagande är att immunsystemet<br />
aktiveras mer och barriärfunktionen i tarmen<br />
fungerar sämre hos IBS-patienterna. För att få reda på<br />
mera om detta undersöker vi tre faktorer: tarmbakterierna,<br />
tarmslemhinnans reaktion och graden av obehag.<br />
– Vi försöker relatera bakterierna i tarmen till hur<br />
mycket obehag patienten har. IBS-patienternas känslighet<br />
i tarmen tror vi bland annat beror på känslighet<br />
för gasbildning. Vi undersöker detta med hjälp av<br />
ett ballongtest som ger oss möjlighet att mäta graden<br />
av obehag samtidigt som vi kontrollerar trycket i ballongen.<br />
– Vi har funnit att IBS-patienterna har en något<br />
avvikande tarmflora och att de producerar lite mindre<br />
smörsyra i tarmen än friska personer. Smörsyrans<br />
roll i tarmen är att tillföra tarmslemhinnecellerna näringsämnen.<br />
Smörsyran är dessutom en substans som<br />
påverkar kommunikationen mellan tarm och hjärna.<br />
Det har visat sig att om IBS-patienterna får ett tillskott<br />
av smörsyra så minskar deras obehag vid ballongprovet,<br />
men vi vet inte exakt hur det fungerar.<br />
– Vi har visat också att IBS-patienterna i hjärnan<br />
bearbetar signalerna från tarmen på ett annat sätt.<br />
Tarm och hjärna hänger ihop!<br />
probioTika ger boT?<br />
Nästa steg i studien är att försöka förbättra patienternas<br />
tarmflora, till exempel genom att tillföra extra<br />
bakterier som producerar smörsyra eller påverka barriärfunktionen<br />
om det är det som är orsaken. Innan<br />
dess måste kunskapen bli bättre om patientgrupperna<br />
och om deras tarmflora.<br />
– Probiotika kan vara ett sätt att gynnsamt påverka<br />
bakteriefloran. Det finns i dag vissa mejeriprodukter<br />
och en del fruktdrycker med tillsatt probiotika<br />
. Det finns också en del piller med samma<br />
verkan. Men bakteriefloran i tarmen är komplex och<br />
mycket forskningsarbete återstår ännu, säger Robert<br />
Brummer.<br />
* IBS (Irritable Bowel Syndrome, ’orolig tarm-syndrom’)<br />
är en av världens vanligaste sjukdomar som kan<br />
ge förstoppning, diarré, besvärande gasbildning och<br />
magsmärtor. Vid psykisk stress kan sjukdomen förvärras,<br />
likaså kan viss mat försämra tillståndet.<br />
11
En fröpåse kan innehålla<br />
framtidens vaccin<br />
Två tredjedelar av kroppens samlade immunsystem<br />
finns längs slemhinnorna och<br />
i mag-tarmkanalen. Det är en till stor del<br />
outnyttjad nisch för att vaccinera. Här<br />
finns möjligheten att gå rakt in i en immunologiskt<br />
väldigt tät vävnad, säger Sören<br />
Andersson som är forskare, docent och<br />
verksamhetschef vid laboratoriemedicinska<br />
<strong>läns</strong>kliniken vid Universitetssjukhuset <strong>Örebro</strong><br />
och forskar om ätbara växtvacciner.<br />
Sören Andersson, som är immunolog och mikrobiolog,<br />
har jobbat mycket med infektionssjukdomar både<br />
nationellt och internationellt.<br />
– I Afrika, där omständigheterna är helt annorlunda<br />
än de vi har här, arbetade jag tidigare med vaccinationsprogram<br />
bland annat för WHO, Världshälsoorganisationen.<br />
Då insåg jag att det är svårt att möta<br />
upp med både den produktion och den logistik som<br />
behövs om man ska nå ut med vacciner till alla som<br />
behöver det, säger Sören Andersson.<br />
– Barnvaccinationsprogrammen fungerar rätt väl.<br />
De når också ut till de allra flesta, även i fattiga länder.<br />
En rad infektionssjukdomar och andra sjukdomar<br />
skulle man kunna vaccinera mot, men att ta fram vacciner<br />
är enorma processer förenade med stora kostnader.<br />
Det gör det svårt att inom överskådlig tid kunna<br />
tillfredställa de behov som finns.<br />
– Växtvacciner kan bli en kostnadseffektiv intervention,<br />
då man med förhållandevis liten insats kan få<br />
stor effekt och förhindra att sjukdom uppstår. Grunden,<br />
och en viktig bärande tanke för mig, har redan<br />
från början varit att kunna odla ätbara vaccinväxter<br />
lokalt. Istället för läkemedelsfabriker med global distribution<br />
och obrutna kylkedjor skulle det räcka med<br />
att skicka en fröpåse.<br />
vaccin i växTer Fungerar<br />
– Vår forskning om växtvacciner startade med stapplande<br />
steg för sex – sju år sedan. Professor Åke Strid,<br />
som är biokemist och växtforskare, hade då nyss kommit<br />
till <strong>Örebro</strong> universitet. Med sig hade han en teknik<br />
för att kunna uttrycka främmande proteiner i växter.<br />
Sören Andersson och Åke Strid leder tillsammans<br />
forskningsprojektet om växtvacciner vid Centrum för<br />
livsvetenskap på <strong>Örebro</strong> universitet. Projektet har fått<br />
stort internationellt intresse. Forskningsgruppen i övrigt<br />
är en liten konstellation med Irina Kalbina som är<br />
forskare och sköter mycket av växtarbetet och proteinproduktionen<br />
och Ingrid Lindh som är doktorand och<br />
inom kort disputerar.<br />
12 <strong>Vård</strong>&<strong>Vetenskap</strong> 3/<strong>2011</strong><br />
Forskningen om växtvacciner handlar om att hämta<br />
proteiner från den bakterie eller det virus som orsakar<br />
sjukdomen och sedan producera proteinet i växter<br />
eller bakterier.<br />
– Med Ingrid Lindhs disputation tar vi det första<br />
tydliga akademiska steget. Hennes avhandling beskriver<br />
HIV-proteiner och klamydiakonstruktioner uttryckt<br />
i växter och de första försöken i möss som visar<br />
att växtvacciner kan fungera. Vi har för det första visat<br />
att det går att sätta in proteiner från både HIV och<br />
klamydia i växter och att vi får bra uttryck, en produktion<br />
av antigener som är mätbar. När vi gett växterna<br />
till möss som äter dem färska har vi fått ett mätbart<br />
immunsvar i blodet.<br />
kan geS på många SäTT<br />
Forskningen som sådan handlar om nya alternativa<br />
sätt att vaccinera.<br />
Ett alternativ handlar om använda växterna som<br />
produktionssystem och att man sedan äter dem. Ett<br />
annat alternativ är att använda växten som produktionsplattform<br />
för att sedan rena fram proteinerna och<br />
göra en vaccinberedning.<br />
När det gäller klamydia arbetar de med ett utvecklingsspår<br />
där vaccinproteinet uttrycks på traditionellt<br />
sätt i bakterier. Syftet är dels att ha en mängd framrenat<br />
kontrollprotein för att se att det ger samma effekt<br />
som av växten. Av proteinet har de också, i samarbete<br />
med en forskargrupp i Göteborg, utvecklat ett<br />
nässpray mot klamydia. Försök på möss har visat att<br />
man får en skyddseffekt mot infektionen.<br />
– Den växt vi arbetar mest med är backtrav. Det är<br />
ett litet ogräs med snabb växtcykel som reproducerar<br />
sig på några veckor, vilket innebär att vi inte behöver<br />
vänta så länge för att se resultaten. Det har visat sig<br />
att möss inte har några problem att äta färsk backtrav.<br />
– I avhandlingen har vi visat på motsvarande resultat<br />
med morot. Det var en viktig händelse när vi<br />
tog klivet till morot och det visade sig fungera att göra<br />
proteiner för HIV. Morot är gångbar som människoföda<br />
i de flesta kulturer. Den kan lagras och den kan<br />
ätas rå, vilket är väsentligt. Om man tillagar en växt så<br />
förstörs en del av de aktiva proteinerna.<br />
ännu på FÖrSÖkSTadieT<br />
Växtvaccin är inte ännu definierat av läkemedelsmyndigheterna<br />
som möjligt läkemedel. Myndigheterna är<br />
noga med att dos, toxicitet etc. ska kunna anges precis<br />
på milligrammet<br />
– För att vaccinera är det sannolikt att det behövs<br />
en miniminivå för att kunna få ett immunsvar, men<br />
myndigheterna kan just nu inte hantera det på det<br />
viset. För att konceptet ska kunna komma framåt är<br />
det nödvändigt att regelverket förändras. Vi behöver<br />
också ta fram grundläggande information kring hur<br />
distributionen på bästa sätt ska fungera, hur många<br />
doser som behövs och hur tätt de ska tas. Än så länge<br />
är vi på musförsöksstadiet och det kan ta tid innan<br />
växtsystemet blir kliniskt användbart.<br />
– När vi mer i detalj började fundera kring forskningen<br />
om växtvacciner visade det sig att det finns<br />
några fler grupper som är inne på samma spår. Först<br />
var en forskargrupp i Arizona som nu har de första patenten.<br />
De har gjort försök med bland annat Hepatit-<br />
B i potatis och fick tillstånd att ge den transgena potatisen<br />
till tidigare vaccinerade personer som åt den rå.<br />
Det var sedan möjligt att mäta ett stigande immunsvar<br />
och de kunde visa på en förstärkning, av den tidigare<br />
vaccinationen. Det är ett principiellt viktigt fynd.<br />
Inom veterinärmedicinsk forskning kan man troligen<br />
komma fram fortare såväl regulatoriskt som praktiskt.<br />
– Vi har ett par utvecklingsspår där vi arbetar tillsammans<br />
med veterinärer. Bland annat arbetar vi med<br />
ett SIDA-stött projekt där vi försöker göra en vaccinkonstruktion<br />
för nötkreatur mot ett virus som finns<br />
i tropikerna, Rift Valley Fever Virus. Gruppen ligger<br />
rätt långt fram forskningsmässigt. Det gör att man kan<br />
skapa ett positivt exempel som kan bana väg för andra.<br />
SamarbeTSparTner behÖvS<br />
– Forskning handlar mycket om att hitta samarbetspartners<br />
och att få externa forskningsmedel. Yttre omständigheter<br />
styr vad man kan göra. Till en början var<br />
det många som inte trodde på att det kan fungera att<br />
ta fram vaccin via växter. Nu har vi visat att det går.<br />
– Det här med att ha ett djurhus lokalt är en annan<br />
viktig fråga för oss. Med ett lokalt etablerat djurhus<br />
skulle vi vinna kraft och tid. Det skulle underlätta<br />
oerhört för oss och andra grupper där djurförsök är<br />
viktiga.<br />
– Forskare är inte alltid så duktiga på att vara entreprenörer.<br />
Vi har fått hjälp av Chalmers i Göteborg<br />
som tycker att vår forskning om klamydiavaccin är<br />
intressant. I en så kallad företagsinkubator arbetar<br />
de med kommersialisering av forskningsresultat. Jag<br />
vet att också <strong>Örebro</strong> universitet har startat processer<br />
för att hjälpa till så att forskningsprojekt kan ta<br />
klivet från akademi till kommersiellt projekt. Det är<br />
väldigt bra. Vi och andra som forskar om sådant som<br />
kan leda till en produkt som måste tillverkas ser fram<br />
emot en sådan utveckling. Den skulle gagna såväl<br />
<strong>Örebro</strong> universitetet som näringslivet och den lokala<br />
forskningen.
Sören Andersson.<br />
13
14 <strong>Vård</strong>&<strong>Vetenskap</strong> 3/<strong>2011</strong><br />
Jakten på de
elaka stafylokockerna<br />
Genom att spåra ursprunget till de stafylokocker<br />
som orsakar ledprotesinfektion hoppas<br />
docent Bo Söderquist att färre patienter<br />
ska behöva uppleva det lidande som en<br />
sådan infektion många gånger innebär.<br />
Varje år får 15 000 svenskar en ny höftled i form av en<br />
protes och ungefär lika många får en ny knäled. Oftast<br />
är det artros, förslitningar, som tvingar fram den typen<br />
av kirurgiska ingrepp.<br />
– Tekniken att kunna byta ut förslitna delar är ett av<br />
de medicinsk-tekniska framsteg som på ett avgörande<br />
sätt har förbättrat livskvaliteten för många människor,<br />
säger Bo Söderquist, överläkare på laboratoriemedicinska<br />
<strong>läns</strong>kliniken, mikrobiologi, på Universitetssjukhuset<br />
<strong>Örebro</strong>.<br />
Som SchweiziSka arméknivar<br />
För det mesta går protesoperationerna som planerat<br />
men ibland uppstår komplikationer. Ungefär en procent<br />
av de knäopererade patienterna och en halv procent<br />
av de höftopererade patienterna drabbas av en<br />
ledprotesinfektion. Infektionstypen är svårbehandlad<br />
eftersom kroppens försvar inte har någon möjlighet att<br />
verka i protesen som består av plast och metall.<br />
Även egenskaperna hos de bakterier som orsakar<br />
infektionen försvårar behandlingen. Vanligtvis orsakas<br />
ledprotesinfektioner av stafylokocker. Det handlar då<br />
både om gula stafylokocker, så kallade Staphylococcus<br />
aurerus, och hudstafylokocker, till exmpel Staphylococcus<br />
epidermidis.<br />
– Stafylokockerna har förmåga att klistra sig fast<br />
på ytan av ett främmande material, till exempel en<br />
ledprotes. Och när de väl sitter där börjar de bilda<br />
biofilm, en form av slemlager, som de bäddar in sig i,<br />
säger Bo Söderquist.<br />
Och fortsätter:<br />
– När de sedan är inbäddade i skyddshöljet är de<br />
svåra att ta bort, varken vita blodkroppar eller antibiotika<br />
kommer åt dem ordentligt. Därför blir infektionerna<br />
ofta svårbehandlade och för patienterna innebär<br />
det ett långvarigt lidande.<br />
Men biofilmen är inte den enda orsaken till att ledprotesinfektioner<br />
är så svåra att få bukt med.<br />
– Stafylokockerna som orsakar infektionerna är väl<br />
utvecklade för att göra det de gör. De är som schweiziska<br />
arméknivar och kan plocka fram det redskap som<br />
behövs för stunden. Det kan vara molekyler på ytan av<br />
bakterien som gör att de kan fästa vid kroppens vävnader,<br />
substanser som motverkar kroppens immunförsvar<br />
eller enzymer som bryter ned kroppens vävnader<br />
och därmed underlättar bakteriernas spridning i kroppen,<br />
säger Bo Söderquist.<br />
vikTigT Få Snabb konTroll<br />
I de fall där infektionerna ger sig tillkänna i ett tidigt<br />
skede, till exempel genom svullnad och rodnad, gäller<br />
det att agera resolut.<br />
– Kommer infektionen inom ett par veckor efter<br />
operationen måste man vara aktiv. Då får man operera<br />
på nytt, städa och rensa upp i operationsområdet och<br />
Bo Söderquist.<br />
byta ut de delar i protesen som är utbytbara samtidigt<br />
som man ger antibiotika, säger han.<br />
När infektionen är smygande och inte dyker upp<br />
förrän flera månader efter operationen är det aktiv<br />
antibiotikabehandling som gäller.<br />
– Och då måste vi använda oss av flera olika typer<br />
av antibiotika. Det beror bland annat på att patienterna<br />
behandlas med antibiotika under så pass lång tid<br />
att det finns risk för resistensutveckling om man bara<br />
använder en sort, säger han.<br />
Får man trots antibiotikakuren inte kontroll på infektionen<br />
kommer stafylokockerna att gräva sig ner i<br />
fästmassan som håller samman protesen med benet.<br />
Det leder så småningom till att protesen lossnar.<br />
Då måste patienten genomgå en ny operation för<br />
att avlägsna den skadade protesen. Sedan får patienten<br />
vara utan protes tills infektionen läkt ut med hjälp av<br />
antibiotikabehandling varefter en ny protes kan opereras<br />
in.<br />
– Att gå utan protes under en tid medför stora<br />
bekymmer för patienterna. Och om man räknar in<br />
operation, antibiotika och tid på sjukhuset kostar en<br />
utbytesoperation mellan 500 000 och 900 000 kronor.<br />
Så om man kan minska risken för ledprotesinfektioner<br />
är mycket vunnet, säger Bo Söderquist.<br />
STaFylokocker FinnS i Sjukvården<br />
Ett viktigt steg för att öka förståelsen kring ledprotesinfektioner<br />
togs när Bengt Hellmark, en doktorand<br />
som Bo Söderquist var handledare åt, i våras presenterade<br />
sin doktorsavhandling ”Genotypic and phenotypic<br />
characterisation of Staphylococcus epidermidis<br />
isolated from prosthetic joint infections”. I avhandlingen<br />
slog Bengt Hellmark fast att ledprotesinfektioner<br />
inte orsakas av de typer av stafylokocker som alla<br />
människor helt naturligt har mängder av på huden,<br />
vilket man tidigare trott.<br />
Det är istället två andra typer av stafylokocker, som vi<br />
inte bär på huden i vanliga fall, som orsakar de allra flesta<br />
ledprotesinfektionerna. Dessa verkar uppträda först när<br />
patienterna kommer i kontakt med sjukvården.<br />
– Om det är personalen som bär på dem eller om<br />
de finns i sjukhusmiljön kan vi bara spekulera om, säger<br />
Bo Söderquist.<br />
STuderar hud- och luFTprover<br />
För att försöka svara på frågan om stafylokockernas<br />
ursprung ska han tillsammans med två doktorander<br />
genomföra fortsatta studier i ämnet.<br />
– Vi ska göra en studie där vi tar hudprover på<br />
patienter före och under den tid de vistas på sjukhuset<br />
för att se när de elaka stafylokockerna dyker upp.<br />
Dessutom ska vi göra en studie där vi tar luftprov i<br />
operationssalen för att se om vi hittar en mängd olika<br />
stafylokocker och om vi kan hitta de här två elakingarna<br />
som dominerar bland de stafylokocker som orsakar<br />
infektionerna, säger han.<br />
Skulle det visa sig att den första studien ger resultat,<br />
det vill säga om de elaka stafylokockerna uppträder på<br />
patienterna under deras vistelse på sjukhuset, tror Bo<br />
Söderquist att det kan bli aktuellt att se över rutinerna<br />
inför och under operationerna. Det skulle till exempel<br />
kunna innebära att patienterna tillbringar minimalt<br />
med tid på sjukhuset innan en operation, att patienternas<br />
förberedelse inför operation förändras och att<br />
personalens hygie<strong>nr</strong>utiner ändras.<br />
Skulle studien på luftproverna ge resultat menar Bo<br />
Söderquist att en möjlig åtgärd blir att se till så att<br />
luftreningen vid operationerna blir ännu bättre än vad<br />
som är fallet idag.<br />
15
Magasinet för<br />
<strong>Vård</strong>&<strong>Vetenskap</strong><br />
Returadress:<br />
Informationsenheten<br />
<strong>Örebro</strong> <strong>läns</strong> <strong>landsting</strong><br />
Box 1613<br />
701 16 <strong>Örebro</strong><br />
B<br />
Jag vill bli prenumerant<br />
Namn och adress: ..........................................................................................................................................<br />
........................................................................................................................................................................<br />
Jag har bytt adress/flyttat<br />
Namn och ny adress: .....................................................................................................................................<br />
........................................................................................................................................................................<br />
Jag vill inte längre få Magasinet för vård och vetenskap<br />
Namn och adress: ..........................................................................................................................................<br />
........................................................................................................................................................................<br />
Skicka talongen till:<br />
Lena Dahlström, Informationsenheten, <strong>Örebro</strong> <strong>läns</strong> <strong>landsting</strong>, Box 1613, 701 16 <strong>Örebro</strong>.<br />
eller skriv e-post till:<br />
lena.dahlstrom@orebroll.se<br />
SVERIGE<br />
PORTO BETALT