Alkohol inlaga - Fas

54 ”Aldrig mer får jag dricka champagne”
Birgittas mamma började dricka sent i livet men satt just då i
en tvårummare på Lilla Essingen och söp sig till döds medan
hemmet förföll.
– Det var ren misär till slut. Hon gick aldrig utanför dörren.
När jag hälsade på kunde jag se på mamma och tänka: ”Gud,
så där ska jag aldrig bli”. Men ändå satt vi där och drack vin
tillsammans.
Och under studiebesöket på Nämndemannagården lyssnade
hon på berättelserna utan att reflektera över sin egen
barndom.
– Jag tyckte inte att det handlade om mig.
Birgitta träffade en ny man. Han var urcharmig och
whiskyspecialist.
– Åh, vad jag älskade whisky. Whisky blev verkligen min grej.
Förhållandet blev turbulent. Birgitta som nu var över 50
betedde sig som en tonåring. De älskade, grälade och drack.
Birgitta drack mest. Och blev sjukast. Hon smyghalsade
whisky direkt ur flaskan och kan inte räkna alla korta sjukskrivningar
under de åren. Och till sist gjorde mannen slut
och talade samtidigt om för Birgitta att ”hon var alkis”.
Han meddelade också hennes barn.
Såg sitt livsmönster
Då såg Birgitta plötsligt allt. Hon såg sitt missbruk i skarp
dager. Hon såg sitt smusslande, sina lögner och sitt förnekande.
Hon berättade själv för sin arbetsgivare om sina alkoholproblem
och fick genast hjälp. Hon genomgick ett så kal-