DS (pdf 3 530 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan

More documents

Recommendations

Info

sig. Även för medarbetarna finns ett material om vad som gäller och vad man kan behöva fundera över. När tror man att man kan börja arbeta igen? Behöver något förändras? Behöver man stöd av något slag? Om det ser ut som om den som är sjukskriven behöver någon form av rehabilitering ska en rehabiliteringsutredning göras senast efter två veckors sjukfrånvaro. Därefter behövs ett möte där man utifrån den medicinska bedömningen och rehabiliteringsutredningen kommer överens om vad som ska ske och vem som ska göra vad. Mötet kan ha formen av ett avstämningsmöte där också Försäkringskassans handläggare, sjukskrivande läkare och kanske också en facklig representant och någon från företagshälsovården deltar. – Tanken är alltid att personen ska kunna gå tillbaka till sitt tidigare arbete, säger Lisbeth Lindström. Det är viktigt att vi tidigt klargör det. Men om något tyder på att det inte är möjligt kontaktar jag Inger genast. Det kan till exempel gälla en person som inte tror sig klara arbetet med människor. Då måste hon verkligen fundera över sin situation. Kan hon komma tillbaka, eller måste hon börja tänka i andra banor? Viktigt stöd Inger är Inger Forsberg, personalkonsulent i kommunen, och ett viktigt stöd för Lisbeth Lindström och andra chefer. – Det är av stort värde att hon kan ha samtal med medarbetare, säger Lisbeth Lindström. Det är inte säkert att medarbetaren vill ta upp allt med mig. Inger kan se mer neutralt på situationen och hitta lösningar. Enligt de nya reglerna i sjukförsäkringen måste arbetsgivaren senast när någon har varit sjukskriven i 90 dagar ha utrett om personen kan klara något annat arbete hos arbetsgivaren (om så är fallet har personen inte längre rätt till sjukpenning). Lisbeth exemplifierar med en förskollärare som har fått problem med rygg eller knän. Men byte av arbete är inte så lätt. De jobb som finns inom förvaltningen för barn och ungdom är alla fysiskt krävande: arbete med barn, städ och köksarbete. Möjligen kan någon byta från att arbeta med mindre barn till lite större. För att byta till jobb inom andra förvaltningar i kommunen måste personen ha rätt kompetens och arbetet måste vara ledigt. Då är det lättare att anpassa arbetet, men även det kan vara knepigt. – Om vi tar problem med rygg eller knän igen så kan man kanske få slippa mötena. Det är bra snurr på avstämnings- att lyfta eller gå långa promenader. Är problemet att man av något skäl inte klarar föräldramöten och utvecklingssamtal kan man kanske slippa det en period. Men sådana lösningar kan bara få vara tillfälliga, annars blir det för tungt för arbetskamraterna. – Så det vi strävar efter är att personen ska få stöd eller rehabilitering att komma tillbaka i sitt eget arbete. Det handlar om vanliga insatser som samtalsstöd, arbetsträning och utbildning men också om särskilda insatser i olika projekt. Att allt måste gå så mycket snabbare nu tycker Lisbeth Lindström är på både gott och ont. – Tidigare kunde vi vänta på resultatet av en operation och se hur det gick. Nu måste vi försöka tänka på fler alternativ. Det blir ett större tryck på oss som arbetsgivare att hitta lösningar. Men för en del går det lite för fort, tror hon. – Man kanske har jobbat här länge. Då kan man behöva lite mer tid på sig för att ställa om. Inte minst handlar det om självbild och självkänsla. – Och om man som chef bedömer att personen inte kan vara kvar i sitt arbete men hon själv inte har tänkt i de banorna kan det kännas svårt att föra det på tal. Det kan kännas som man helt slår undan benen för personen. Oroliga Och många sjukskrivna är oroliga i dag. Om det vittnar Inger Forsberg, som Lisbeth Lindström pratade så varmt om. Jag träffar henne väl tillbaka inne i Alvesta, i kommunhuset. Inger får samtal från många som är oroliga över de nya tidsgränserna. – Men ingen mister sin ersättning över en natt. Och vi som arbetsgivare är med i processen. Jag tycker att vi trots allt är bra på hitta olika lösningar. Men finns det inga möjligheter i kommunen kan det bli uppsägning vilket har skett i några fall. Då försöker vi ge stöd och vända det till något positivt. För till vilken nytta är en anställning i Alvesta kommun om man ändå inte kan jobba här? Inger Forsberg är knuten till förvaltningen för barn och ungdom där Lisbeth Lindström är en av cheferna. På 20 procent arbetar hon med svårare ärenden för övriga kommunen. Det innebär att hon har samtal med Inger Forsberg har jobbat 30 år på Försäkringskassan – det är till hjälp i hennes nuvarande arbete. medarbetare av lite olika skäl. Det kan handla om stressproblematik, om upprepad korttidsfrånvaro, om att det är osäkert om en medarbetare kan komma tillbaka till sitt vanliga arbete – eller helt enkelt om låsta positioner mellan medarbetaren och chefen. – Vi träffas och pratar igenom situationen, och tittar på olika lösningar. Ibland gör jag en kartläggning eller en utredning, säger hon. Agera tidigt Rehabkedjans tidsgränser både styr och inte styr arbetet kring sjukskrivning i kommunen, förklarar hon. Man är naturligtvis medveten om gränserna och vad de innebär. Men strävan är att agera så tidigt som möjligt, att vara ”steget före”. Samarbetet med Försäkringskassan är utmärkt, tycker Inger Forsberg. Inte minst är det ”bra snurr” på avstämningsmötena. Men samarbetet kan få en fastare struktur tror hon, och det är just vad det samarbetsavtal som nu håller på att utformas ska leda fram till. Inger Forsberg verkar hemmastadd när hon pratar om Försäkringskassan och det visar sig att hon har arbetat där, 12 dagens socialförsäkring • JanUari 2009
och det till och med i trettio år. – Det är förstås en fördel. Jag vet hur man arbetar och vad som gäller, men kan också ifrågasätta. Ett problem kan vara att det tar lång tid innan den personliga handläggaren på Försäkringskassan får ärendet, ofta fem–sex veckor eller mer. Men om jag blir inblandad brukar jag ta reda på vem som är handläggaren så kanske vi snabbare kan boka in ett avstämningsmöte om det behövs. Två saker framhåller Inger Forsberg som särskilt viktiga i dag. Det ena är att man har järnkoll på läget. Vilka är sjukskrivna? Var befinner de sig i rehabkedjan? Vad är problemet? Ingen får glömmas bort. Det andra är att det har blivit ännu viktigare att alla berörda är förberedda inför möten. Det går inte att sitta där och säga att ”det får vi gå hem och undersöka eller fundera på”, menar hon. – Det kräver att chef och medarbetare har pratat igenom situationen innan mötet. Liksom jag själv ser till att träffa personen på tu man hand före ett möte som jag ska delta i. – Det är nödvändigt om man verkligen vill få personen engagerad i rehabiliteringen. • dagens socialförsäkring • JanUari 2009 pERSOnAlchEFEn: ”Vi ställer större krav på cheferna nu” Monica Ranstad ser vikten av en snabb process, men samtidigt får sjuka medarbetare inte känna sig jagade. – Vi har snabbat upp processen och ställer större krav på cheferna. det säger Monica ranstad personalchef i alvesta kommun. I oktober 2008 reviderade kommunen sina rutiner för sjukskrivning och rehabilitering med anledning av det nya regelverket i sjukförsäkringen. – Vi har jobbat bra tidigare också och har mycket att bygga vidare på, säger Monica Ranstad, personalchef. Till exempel satsade vi stort 2001 på att komma tillrätta med de långa sjukfallen genom utbildning och olika projekt. Och sjukfrånvaron har sjunkit kontinuerligt, och ligger nu på runt 5,8 procent. – Men nu snabbar vi upp processen och har mer fokus på upprepad korttidsfrånvaro. Diffusa diagnoser Chefer, politiker och fackliga företrädare har vid ett antal möten fått information av Försäkringskassan om de nya reglerna och i sin tur informerat sina medarbetare. Dessutom har alla chefer fått en halv dag om reglerna och hur man ska arbeta i kommunen. Till exempel om att lära sig se noga på de medicinska utlåtandena och inte acceptera diffusa diagnoser, att se tidiga signaler och tänka förebyggande. Även här deltog Försäkringskassan. – Kommunen gör vad den kan för att rehabilitera, anpassa och omplacera, men har ingen skyldighet att utöka verksamheten och skapa nya jobb, säger Monica Ranstad. Ibland går det bra, ibland inte. Svårt hitta nya jobb – Många tror att det är lätt för kommunen att hitta alternativa jobb men så är det inte. ”Ni har ju så många olika jobb”, säger man. Men personen måste ha rätt kompetens. I dag krävs utbildning för nästan alla jobb. Och det måste dessutom finnas ett lämpligt jobb ledigt. Ibland rekommenderas ett ”lättare arbete”, men vad är det? Något som inte har uppmärksammats så mycket är att kommuner och landsting kan betala ut sjuklön i upp till 180 dagar. Bestämmelsen har funnits i flera år och är alltså inte kopplad till de nya reglerna i sjukförsäkringen. Tanken är att arbetsgivaren, om Försäkringskassan har dragit in sjukpenningen med hänvisning till att personen kan ta ett annat arbete på arbetsmarknaden, ska få tid att utreda om hon eller han kan återgå i sitt vanliga arbete, med eller utan rehabilitering. Det krävs alltså en bedömning i varje enskilt fall. Misslyckande – Men egentligen kan man säga att det vore något av ett misslyckande att betala ut sjuklön på det här sättet, säger Monica Ranstad. För det betyder ju att vi inte tidigare har gjort det vi borde ha gjort, nämligen utrett alla möjligheter. Vi har aldrig haft anledning att använda oss av den här möjligheten, men det är klart att det ändå är bra att den finns. Hur ser du på de nya reglerna i sjukförsäkringen? – Jag tycker att det är OK med tidsgränser, men jag tror att alla berörda hade behövt en omställningstid för att ladda upp. – Vissa sjukskrivna behöver också längre tid. Nu är jag rädd för att vi stressar fram ibland. Den som är sjuk får inte känna sig jagad. Och vi måste ha tid att se hela människan, hela hennes situation. • 13
Page 1 and 2: DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING #1 21 JAN
Page 3 and 4: Jag vill ha russinen i kakan och mi
Page 5 and 6: nden ligger fast ansvaret och vem s
Page 7 and 8: Fler än väntat får varaktig sjuk
Page 9 and 10: SToCKhoLMS LäNS LANDSTINg sjukskri
Page 11: dagens socialförsäkring • JanUa
Page 15 and 16: Försäkringskassan ska också vid
Page 17 and 18: pensionsreformen namn: Bo Könberg
Page 19 and 20: Social Försäkring. I nummer 6--7/
Page 21 and 22: till sig. Det håller på att rätt
Page 23 and 24: fem tips att börja med: 3 4 5 1 2
Page 25 and 26: ättssäkerhet Analysen av den fort
Page 27 and 28: dagens socialförsäkring • JanUa
Page 29 and 30: nYfikEn På ... … Peter Nolin i m
Page 31 and 32: Ett löfte om lättja Ttja så Har

DS (pdf 3 530 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?