DS (pdf 3 530 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan

More documents

Recommendations

Info

fokUs Stora risker för dem som vågar protestera på jobbet Vad händer när man känner att man måste säga ifrån? det vill säga, när man ger offentlighet åt sina kritiska åsikter om sakernas tillstånd på arbetsplatsen. Om detta har Ulla-Carin Hedin, Sven- Axel Månsson och Ronny Tikkanen, alla forskare i socialt arbete, forskat och sammanfattat i en bok. De utgår från intervjuer med 28 personer, alla verksamma i människovårdande offentlig verksamhet, som alla fört fram kritik på olika sätt. Det kan vara i form av kritik framfört till närmaste chef, i rapporter skrivna i tjänsten, anmälningar till tillsynsmyndighet, eller i kontakter med media. Ingen upplyftande läsning Författarna diskuterar drivkrafterna, hur arbetskamrater, chefer och politiker, reagerar, hur det fackliga stödet (om det finns) ser ut, och hur det går för kritikerna. Det sista är ingen upplyftande läsning. I intervjuerna med kritikerna framkommer bilden av arbetsgivare som alltför ofta tar till repressalier, ibland även då de tagit till sig av kritiken och gjort ändringar i verksamheten. Det rör sig om omplaceringar, utfrysningar som i flera fall lett till byte av jobb. Ofta har repressalierna lett till långa sjukskrivningar. Det är alltså fullt förståeligt om en anställd tvekar innan hon blåser i visselpipan. Inte representativt Hedin m fl framhåller att urvalet inte är representativt, de har fått sina fall via artiklar i media eller via kontakter. De kan heller inte gå i god för att kritikernas version är ”sann”. Men poängen har inte varit att göra en utredning om innehållet i kritiken utan att studera vilka processer som drar i gång. I ett avslutande kapitel diskuterar författarna bakgrunden till att kritiker tar till orda i dagens offentliga sektor. De menar att nedskärningarna allt sedan 1990-talet är ett viktigt skäl. ”Situationerna har gjort att kritikerna upplevt ett etiskt dilemma: Ska man hålla tyst med vad man ser och arbeta vidare el- Deltidssjukskrivning – vad ska det vara bra för? Frågan ska ett projekt vid Göteborgs universitet under ledning av nationalekonomen Daniela Andrén försöka svara på. Projektet ska studera om sjukskrivningsperioden blir längre vid partiell sjukskrivning, om deltidssjukskrivning fungerar som arbetslivsinriktad rehabiliteringsmetod och om det finns könsskillnader. Projektet ska även titta på om deltidssjukskrivning används olika för de med arbete respektive arbetslösa, om det finns regionala skillnader eller skillnader mellan yrken och arbetsmarknadssektorer, och om sjukskrivningens längd varierar vid olika diagnoser. Träning bättre för hälsan än kortare arbetstid träning är lönsamt såväl för individen som för arbetsgivaren. Det visar ett försök som genomförts vid folktandvården i Stockholm av Ulf Lundberg vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Tre grupper deltog i försöket. En som fick träna 2,5 timme i veckan och en som fick arbetstiden kortad med samma tid. Båda grupperna fick behål- la heltidslönen. Dessutom fick en referensgrupp jobba på som vanligt. Träningsgruppen fick sin hälsa förbättrad. De med kortare arbetstid skilde sig inte från referensgruppen i hälsoavseende. Träningsgruppen minskade sin sjukfrånvaro med 21 procent medan ”korttidsgruppen” minskade med 6 procent. Referensgruppens sjukfrånvarokostnader ökade med 11 procent. Titel: när man måste säga ifrån. om kritik och whistleblowing i offentliga organisationer. f;rfattare> ulla-Carin Hedin, sven-axel Månsson, ronny tikkanen. Utgiven: natur&kultur 2008. ler ska man följa sitt samvete och professionella ansvar och påtala problemen och orättvisorna?” Det är alltså professionella snarare än personella konflikter, menar de. Att protestera är en rättighet och kanske till och med en skyldighet. Att utnyttja rätten kan bli kostsamt för den enskilde. Men de som intervjuats för boken tycker ändå, enligt författarna, att även om civilkuraget hade sitt pris så var det nödvändigt. anders lJUngberg 26 dagens socialförsäkring • JanUari 2009 bOK Få landstingsprojekt med arbetsgivare lokala handlingsplaner För arbetet med sjukskrivning och kompetenshöjning är exempel på vad landsting gjort inom ramen för sjukvårdsmiljardens första två år, 2006 och 2007. Det visar en uppföljning från IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering). Sjukvårdsmiljarden innebär att landstingen får dela på 1 miljard per år om sjukfrånvaron minskar. Få projekthandlar om läkarnas bedömning av arbetsförmåga eller om samverkan. Endast två landsting har projekt där patientens arbetsgivare är inblandad. Uppföljningen säger ingenting om det som gjorts har haft betydelse för de minskade sjukskrivningarna. I december förlängde regeringen avtalet med Sveriges kommuner och landsting om sjukskrivningsmiljarden ett år. Pengar är avsatta för ytterligare två år.
dagens socialförsäkring • JanUari 2009 ÅSIKTER Snabba kast sänker förtroendet I slutet av november beslutade Försäkringskassans styrelse plötsligt om en ny kontorsstruktur. Det är bara en av många exempel på snabba kast och bristande kommu nikation, skriver Christina Söderman. Värdeorden som har varit så viktigt att chefer och medarbetare skulle känna till – vart tog de vägen när beslutet om kontorsstruktur togs? Kundfokus har generalisterna säkert kvar men respekt och arbetsglädje tror jag inte är ord som de skulle använda för att beskriva hanteringen! Under året som gått har generalister och info-givare varit den lokala verksamhetens ansikte utåt. De har stått i skottgluggen när NFC inte klarat handläggningstider, när kunden inte fått pengar och/eller inte fått tag på sin handläggare, när ingen vet var det enskilda ärendet handläggs. Öppettider har varierat, lokaler har byggts om och omflyttningar gjorts. Vissa perioder har köerna varit så långa att generalisterna knappt kunnat lämna disken för att äta lunch. De ligger ute på vägarna för att bemanna våra 14 lokalkontor olika dagar och olika tider, släpar på sina bärbara datorer och sina telefoner. Schemaläggningen för deras enhetschefer har varit ett tufft jobb, ingen får Arbetsglädjen förbyttes i oro och respekten gäller tydligen bara nerifrån och upp. bli sjuk på ”fel” dag. Alla medarbetare kan inte delta på arbetsplatsträffarna eftersom resvägarna inom området gör att vissa måste åka från stationeringsorten vid arbetstidens början för att hinna öppna kl. 10.00. Mitt i detta har det pågått ett intensivt arbete för att hitta lämplig partner för lokalsambruk enligt konceptet för samverkanskontor. Sedan smäller det till och konceptet förändras igen. Be- Frågetecken kring utnämningen av gd Adriana Lender blir nog en bra generaldirek tör. Men det finns flera frågetecken i samband med hennes tillsättning. Det anser en medarbetare som vill vara anonym. Jaha, så har vi fått en ny generaldirektör. Först kändes det lite sorgligt att Curt Malmborg slutade (av vilket skäl det nu än var). Men Adriana Lender verkar vara en bra person som kan mycket om socialförsäkringen. Med alla dessa problem som Försäkringskassan nu står inför kan det förstås vara en poäng att få en ny generaldirektör. Hon kan ta nya tag utan att belastas av gamla felbedömningar. Men samtidigt kan man inte låta bli att undra över vissa saker. Hur gick egentligen tillsättningen till? Regeringen har ju gjort en stor affär av att rekryteringar till den här typen av tjänster ska ske öppet. Men här var det tydligt att hon handplockades av socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson och beskedet kom plötsligt och överraskande. Så bråttom kan det väl inte ha varit? En annan sak som verkar minst sagt konstig är att ministern påstår att hon inte hade informerats om Försäkringskassans ekonomiska läge. Är det inte så Var vi bättre informerade än självaste ministern? att hon har täta kontakter med Försäkringskassans ledning? Har man inte pratat ekonomi då? Flera veckor innan hon påstod det hade vi läst både på intranätet Fia och i DS att det fattades 900 miljoner kronor för nästa år. Så var vi verkligen bättre informerade än självaste ministern? Det är svårt att tro. ”Vetgirig” slut i styrelsen den 27 november, information till cheferna två veckor senare med uppmaningen att snarast informera personalen så att inte artikeln på intranätet FIA och i DS skulle komma som en överraskning. Arbetsglädjen förbyttes i oro och respekten gäller tydligen bara nerifrån och upp! Detta är bara ett av många exempel på snabba kast, bristande kommunikation och ändrade förutsättningar som den lokala organisationen fått hantera senaste året. Förtroende för ledningen var det tydligaste förbättringsområdet i medarbetarundersökningen – är någon förvånad? christina söderman Administrativ assistent, LFC Skövde Gör din röst hörd! Skriv till ds och delta i debatten. Vi tar gärna emot båda korta och långa inlägg Du kan vara anonym som skribent men redaktionen måste veta ditt namn. Skicka ditt debat t inlägg eller din insändare till: debatt@ forsakringskassan.se eller med post till: dagens socialförsäkring Åsikter 103 51 stockholm 27
Page 1 and 2: DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING #1 21 JAN
Page 3 and 4: Jag vill ha russinen i kakan och mi
Page 5 and 6: nden ligger fast ansvaret och vem s
Page 7 and 8: Fler än väntat får varaktig sjuk
Page 9 and 10: SToCKhoLMS LäNS LANDSTINg sjukskri
Page 11 and 12: dagens socialförsäkring • JanUa
Page 13 and 14: och det till och med i trettio år.
Page 15 and 16: Försäkringskassan ska också vid
Page 17 and 18: pensionsreformen namn: Bo Könberg
Page 19 and 20: Social Försäkring. I nummer 6--7/
Page 21 and 22: till sig. Det håller på att rätt
Page 23 and 24: fem tips att börja med: 3 4 5 1 2
Page 25: ättssäkerhet Analysen av den fort
Page 29 and 30: nYfikEn På ... … Peter Nolin i m
Page 31 and 32: Ett löfte om lättja Ttja så Har

DS (pdf 3 530 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?