Framsteg inom forskning och teknik (pdf) - IVA

säkra metoder. Projektet ska bland annat undersöka hur de brytningsmetoder som
LKAB och Boliden använder idag kan utvecklas för de ökande djupen.
Även designhögskolan i Umeå är engagerade i att ta fram koncept för
malmutvinning. De föreslår att gruvmaskiner byggs i moduler så att de blir flexibla.
En särskild modul sköter el- och vattenförsörjning. Maskinen kan sedan sköta många
olika uppgifter, till exempel inspektion, laddning och skotning eller borrning. Till grund
för konceptet ligger fältstudier i Sveriges djupaste gruva, Renströmgruvan utanför
Skellefteå.
Av malmen kan så småningom bli stål, som ska bearbetas. Skär man i stål kommer
ytan efter eggen att skapas genom plogning. För att kunna konstruera det optimala
skärverktyget måste man förstå sambandet mellan det tunnast möjliga material som
kan avverkas och den kvalité man får på den skapade ytan. Seco Tools, dotterbolag
till Sandvik, har tillsammans med forskare i Lund klarlagt mekanismerna. Bilden visar
skär i fryst rostfritt stål.
Ja, i år är det hela hundra år sedan det första patentet kom på rostfritt stål, i
stålstaden Sheffield där Sandvik förstås har försäljningskontor. Nu, ett sekel senare
är det kapplöpning för att hitta nya material.
I USA har man dragit igång ett stort initiativ för att ta fram nästa generation material
för vindkraft, fordon, belysning, batterier med mera. Kina och Japan följer efter med
stora materialsatsningar.
Motsvarande förbereds även i Europa. Och i Sverige utlovas i
forskningspropositionen särskilda satsningar på gruv-, mineral och stålforskning.
Materialforskarna gynnas även av synkrotronen Max IV som nu byggs i Lund och
som kommer att ge unika möjligheter att göra studier på atomnivå.
Och samtidigt förbereds intill för byggstarten av European Spallation Source, ESS, år
2014. Under hösten går förhandlingarna om finansiering med de 17 partnerländerna
in i ett slutskede.
Samverkan för just infrastruktur kan kanske verka självklart. Man satsar gemensamt i
dyr utrustning för att spara pengar. Men vi är dåliga på det nationellt, tycker jag. Varje
universitet och institut verkar vilja ha sin egen dyra utrustning istället för att samverka
med en annan institution i närheten.
Riktigt dyr infrastruktur byggs ofta i internationella samarbeten då det är uppenbart
att de annars inte går att genomföra, som exemplet ESS i Lund där andra länder
satsar pengar i Sverige. Och Sverige bidrar till exempel till fusionsreaktorn ITER i
Frankrike och CERN i Schweiz.
10