Framsteg inom forskning och teknik (pdf) - IVA

Samtidigt som många länder i Europa tvingas att dra ned, som till exempel Spanien
som nu minskar sin forskningsbudget med mer än 20 procent, ökar Sverige sina
satsningar. Det är insiktsfullt.
Det finns många detaljer som gladde i propositionen. Livsvetenskaperna får ett
ordentligt tillskott, nästan en kvarts miljard till VINNOVA:s nya strategiska
innovationsområden och ökningen till de viktiga forskningsinstituten.
Men det finns frågetecken. Tar vi tillvara på de möjligheter EU:s forskning erbjuder?
EU:s planer är att satsa hela 80 miljarder euro under de kommande sju åren. Vi
måste kunna matcha med nationella satsningar när vi vill.
På närmare håll. Vad händer med regionala högskolor och universitet när excellens
är i högsätet? De regionala lärosätena har oftast mycket starka band till näringslivet
som bör uppmärksammas mer och ges resurser.
För fler innovationer räcker det inte med VINNOVA och innovationskontor. Endast
två av tio nya spetsteknikföretag har sin start i en akademisk upptäckt. Hur gynnar
regeringens forskningssatsning uppfinnare och entreprenörer utanför de akademiska
grindarna? Forsknings- och innovationspropositionen har ett jättestort F i ordet
Forskning och ett pyttelitet i, i ordet innovation. Ja, detta är i första hand en
forskningsproposition. Men det är helt OK, då forskning i sig är angelägen. Men
innovationsområdet kräver fler åtgärder.
De kan komma ur den innovationsstrategi som regeringen presenterade nyligen.
Trots att där finns få konkreta förslag kan den bli den hörnsten som behövs för att
stärka innovationsklimatet.
Sammanfattningsvis finns en god grund för att bygga ut svensk forskning, och att
utveckla vår innovationspolitik vidare. Det behövs för att skapa framtida tillväxt, jobb
och välfärd. Jobben skapas inte på arbetsförmedlingen utan i växande
kunskapsföretag. Det får vi inte glömma bort.
Med dessa ord avslutar jag årets tal ”Framsteg inom forskning och teknik”. Tack för
er uppmärksamhet.
14