Framsteg inom forskning och teknik (pdf) - IVA

Ers Majestäter, ers Kungliga Höghet, IVA-ledamöter, excellenser, mina damer &
herrar.
Jag har den stora äran att för er presentera IVA:s traditionella tal ”Framsteg inom
forskning och teknik”. Det är en av årets höjdpunkter att få möjlighet att berätta om
utvalda exempel på den spännande forskning och utveckling som bedrivs i vårt land,
såväl inom akademi som industri.
Året har varit omvälvande i världen. Att Asien fortsätter att utvecklas undgår nog
ingen. Europa står samtidigt inför en rad svåra utmaningar där osäkerhet kring
ekonomi och Euro utmanar stabiliteten, och därmed förutsättningarna för att skapa
tillväxt och nya jobb. Idéerna är många för hur vi långsiktigt ska skapa ökad stabilitet,
som till exempel via en finansinspektion och bankunion. Men det viktigaste är kanske
att uppgörelser mellan medlemsländerna följs, inte hur vi organiserar oss. För mig är
tveklöst den framtida strategin för Sverige att fortsätta en nära samverkan med
övriga Europa. Svårigheterna måste därför övervinnas så att denna, på pappret,
världens största inre marknad äntligen ska kunna fungera på riktigt. Det kommer att
gynna Sverige.
Även världens forskningslandskap förändras. Redan nästa år förväntas Kina passera
USA som det land i världen som publicerar flest forskningsartiklar i internationella
tidskrifter. Vem trodde det för tio år sedan då Kina knappt fanns med på
forskningskartan? Kvalitén är visserligen betydligt lägre än från vår del av världen,
men även denna höjs stadigt. Ja, Kina blir att räkna med som en framtida
kunskapsnation. Men det är från USA världens bästa forskning kommer att levereras,
faktiskt under överskådlig tid.
Sveriges ekonomi är fortsatt stark även om industrin nu tappar fart i kölvattnet av en
minskad internationell efterfrågan. Regeringens budget- och forsknings och
innovationspropositioner andas dock expansion och satsning. Att de stegvis ökade
investeringarna på forskning når fyra ytterligare miljarder kronor år 2016 gladde och
överraskade många, inklusive mig själv.
Årets tal har ett underliggande tema, nämligen Forskningssamverkan. Jag väljer att
belysa just detta ämne lite extra då jag är övertygad om att samverkan kommer att bli
avgörande för att forskningen ska kunna svara på framtidens frågor och komma till
ännu större nytta för näringsliv och övrigt samhälle. Därför är forskningssamverkan
ett fält som kommer att hitta många nya former under de kommande decennierna.
Det gäller inte bara naturvetenskap, teknik och medicin. Även samhällsvetenskap
och humaniora blir allt viktigare för att hitta nya lösningar på våra stora utmaningar.
Forskning utförs förstås av individer – forskarna. Den nyligen lagda forsknings- och
innovationspropositionen betonar också starkt individens roll och annonserar
1

tydligare satsningar på just excellenta enskilda forskare. Står dessa satsningar i
kontrast till behovet av ökad samverkan? Absolut inte. Du behöver bägge för att
skapa excellens.
Vad är då forskningssamverkan? Den finns i många former och jag kommer att lyfta
fram fyra olika perspektiv.
Akademi – akademisamverkan, grunden för all vetenskap där man samarbetar
genom att öppet dela med sig av resultat, metoder och material i hela
forskarsamhället.
En annan form är samverkan för infrastruktur, som kring stora och dyra
forskningsanläggningar.
Vi har också samverkan akademi – industri, en form som ofta är den underförstådda
då behovet av forskningssamverkan påtalas.
Det blir allt vanligare med internationell samverkan. Satsningar inom EU får ökad
betydelse.
Ofta är det en kombination av olika samverkansformer. Jag kommer i talet att
återkomma till dessa genom att visa några utvalda exempel. Och vi ska börja i ett
område där det i Sverige finns en stark tradition att samverka - transporter. Nu åker
vi…
Transporter
… in i framtiden, med en helautomatisk bil. Studenter vid designhögskolan i Umeå
har ett förslag på hur den ska utformas. Bilen har en hytt om alla reser tillsammans –
eller isolerande skiljeväggar om det är passagerare som samåker och inte känner
varandra. Volkswagen finns med bakom projektet i Umeå. Och någon kommer
sannolikt att ta fram en helt automatisk bil inom de närmsta decennierna. Visionen –
att sova vid ratten – kommer allt närmare. Den helautomatiska bilen är inte längre
Science Fiction.
Ett steg på vägen är konvojkörning, som i maj för första gången testades på allmän
väg, inom ett EU-projekt som utvecklar tekniken. Först åker en ledarbil med en
professionell chaufför. Bilarna efter ansluts till konvojen och förarna kan sedan
koppla av och titta på utsikten. Bilen tar över och håller automatiskt rätt avstånd och
hastighet, styr och bromsar. Föraren kan läsa tidningen eller jobba med surfplattan,
som här Volvos projektledare.
2

En viktig drivkraft är att öka säkerheten. Till exempel minskar risken med 40 procent
att köra på fordonet framför, om bilen har adaptiv farthållare och kollisionsvarnare.
Det visar data från Chalmers.
Sverige satsar stort på trafiksäkerhet, för såväl fordon som för oskyddade trafikanter.
I september påbörjades bygget av en unik testanläggning utanför Borås. Här ska
såväl trafikforskare som fordonsindustri testa teknik för avancerad säkerhet. Banan
Asta Zero blir den första av sitt slag i världen och är mitt exempel på ett brett
samarbete mellan stat, industri och akademi. Ett så kallat ”public – private
partnership”.
Ja, samverkan mellan akademisk forskning och industri är oerhört viktig. Här finns en
förhoppning om att ny kunskap ska komma till kommersiell nytta och därigenom
skapa nya företag, jobb och tillväxt. Nya mekanismer för att bli bättre på att
kommersialisera forskningsresultat är ett kärt debattämne och innovationskontor har
satts upp vid sex lärosäten. Nästa år blir det fler.
De flesta innovationer kommer dock inte direkt ur akademiska upptäckter, inte ens i
högteknologiföretag, utan från idéer nära marknaden. Våra lärosäten är förstås ändå
indirekt avgörande för innovationsklimatet exempelvis genom att tillhandahålla
välutbildade personer.
Hur påverkar då industrisamverkan den akademiska kvalitén? Det uttrycks ofta
farhågor om att den går ned. De studier som gjorts visar dock att den vetenskapliga
kvalitén inte alls blir sämre. Artiklar som skrivs tillsammans av författare från
lärosäten och företag citeras i genomsnitt mer av andra forskare än artiklar som
enbart har författare från lärosäten.
Exemplen på samverkansprojekt mellan akademi och industri är otaliga. Ytterligare
ett är ännu en testbana, denna för elbilar, som invigdes nära Arlanda i våras. Den har
räls och kablar som har grävts ner i vägen. Banans olika sektioner får ström, vartefter
en bil passerar. En rörlig arm leder elektriciteten från skenor till bilen. Att överföringen
fungerar visar fläktarna och lamporna som tillsammans förbrukar lika stor effekt som
en elbil som kör 90 km/h. Så skulle även dagens elbilar kunna köras långa sträckor
utan att behöva laddas.
Ännu får vi dock förlita oss på andra drivmedel, som i Volvos nya lastbil som börjar
tillverkas under våren. Den är byggd på en helt ny plattform, den första på nästan 20
år. Och med lägre bränsleförbrukning, klarar den EU:s allt tuffare miljökrav. Den nya
framhjulsupphängningen är stabil, vilket stuntkvinnan på linan kan intyga.
Demonstrationen har fått stor uppmärksamhet. Filmen på YouTube har visats över
sex miljoner gånger – hittills.
3

Och så till flyget. Sista april flygprovades Pratt & Whitney´s nya motor, monterad på
en Boeing 747. Den löser ett problem med dagens motorer. I dessa drivs fläkt och
turbin med samma hastighet. Ju större fläkten är i förhållande till resten av motorn,
desto högre verkningsgrad och därmed mindre bränsleförbrukning och utsläpp. Men
med en större fläkt ökar också bullret. Den nya motorn har en växellåda som växlar
ner fläktens varvtal. Då kan man ha olika hastigheter på motorns komponenter – en
snabb turbin men en långsam fläkt. Bullret minskar, liksom bränsleförbrukningen.
Motorn har utvecklats av bland andra Volvo Aero i Trollhättan, numera ägt av
brittiska GKN Aerospace.
Den är en högteknologisk innovation. Innovativa produkter och tjänster krävs dock i
alla branscher, inte enbart de högteknologiska. Det hävdar tre forskare i ekonomi.
Ekonomi
De har fördjupat sig i innovationspolitiken – ett område som blir allt mer intressant i
Sverige, för såväl allians som opposition. Ett ramverk för innovationspolitiken heter
boken som levererar tio ekonomisk-politiska budord. De tre ekonomerna påtalar
behovet av generella åtgärder för att kunna stärka klimatet för entreprenörskap.
En annan aktuell bok är IVA-ledamoten och medaljören Assars Lindbecks memoarer
”Ekonomi är att välja”. Assar Lindbeck har som få andra svenskar gjort avtryck i den
ekonomisk-politiska debatten. Ständigt aktuell och kanske mest känd för sitt
banbrytande arbete i Lindbeckkommissionen 1992. I memoarerna berättar han om
sin gärning under sex decennier. Ytterligare ett bevis på kreativ förmåga visar han i
sina verk som konstnär.
Lindbeck har förstås även studerat Kinas ekonomiska reformer. Nu har två
lundaforskare tittat på orsaker bakom det kinesiska ekonomiska undret. 630 miljoner
kineser har lyfts ur fattigdom sedan 1980-talet – en utveckling som saknar historiskt
motstycke. Ofta tillskrivs den kinesiska staten hela äran för detta. Enligt de två
forskarna, som har studerat 700 kinesiska tillverkningsföretag, är dock det privata
och småskaliga företagandet tillväxtmotorn bakom miraklet.
Sociala medier gör företagen både bättre – och lönsammare. Det visar en forskare
vid Handelshögskolan i Stockholm, som studerat flera länder i världen. Forskningen
visar inte bara att sociala medier gör de anställda mer produktiva utan också att
produktiviteten faktiskt sjunker i företag som stänger ute de anställda från de sociala
nätverken.
Ja, vårt sätt att arbeta och kommunicera har fullständigt förändrats av utvecklingen
inom IT och Telekom.
4

IT/Telekom
Mail, facebook, sms, chattar – vi har många sätt att kontakta varandra idag. Och de
mobila tjänsterna växer snabbt, särskilt mobilt bredband. Fasta bredband ökar inte
lika mycket, men de allra snabbaste abonnemangen blir fler. Det kan vi läsa i Post-
och telestyrelsens årliga rapport.
Med tillväxten ökar också nätets energiförbrukning. Men det finns sätt att minska den
– med uppåt 70 procent. Det visar EU-projektet EARTH, sammanhållet av Ericsson.
De har med såväl simuleringar som prototyper demonstrerat att energieffektiva
komponenter i basstationerna och nya funktioner i radiolänk- och nät, kan spara
energi.
Energisparprojektet har drivits inom ramen för EUs sjunde ramprogram.
Projektet är ett exempel på internationell forskningssamverkan, som sker i en allt
större utsträckning. I dag är det enkelt för forskare att samarbeta och i realtid dela
data och kommunicera över internet. Över hela jordklotet. Och det bidrar förstås till
att trafiken i mobilnäten ökar.
Det gör även apparna i våra telefoner, som blir allt fler. SICS utvecklar en för
skidåkare, tillsammans med bland andra OS-vinnaren Daniel Richardsson. Med hjälp
av en pulsmätare och en vanlig android- telefon analyseras hans åkrörelser. Olika
tekniker ger olika mönster. Stakning och stakning med frånskjut ger vissa och
skejting ett annat. Här testas den första prototypen. Åk-data skickas via Internet till
”molnet”, där de bearbetas och sedan skickas tillbaks i en form som hjälper åkaren
att optimera träningen. Ja, IT kan användas till mycket.
Enligt forskare vid Imperial College i London kan IT till och med ersätta kompositörer.
Forskarna har skapat ett datorprogram som kan utveckla musik genom en sorts
digital evolution. Programmet Darwintunes skapar korta snuttar av ljud och mänskliga
lyssnare får sedan bedöma vilka som låter bäst. De kopplas ihop och skapar nya
ljud.
Och webben kan även förutspå framtiden, enligt söktjänsten Recorded Future som
sorterar sökresultat efter en tidsskala. Den hittar information på webben, bloggar,
twitter, med mera. Vi testar tjänsten med att fråga vad som sker inom Astra Zeneca
det kommande året.
Massor av händelser hittas. Till exempel börjar magsårsmedicinen Nexium att säljas
receptfritt i USA. Läkemedlet utvecklades i Sverige, där forskningen minskat kraftigt
och nu helt läggs ner i Södertälje. Beskedet har skakat om svensk Livsvetenskap.
Livsvetenskap
5

En del av den kompetens som frigörs i spåren av avvecklingen i Södertälje ska
räddas kvar. Ett nytt institut för hållbar processutveckling och katalys ska bildas. Det
är ett förslag från SP i Borås som nu får stöd av regeringen.
Samtidigt stärks svensk livsvetenskap genom att Science for Life Laboratory nu får
rejäla extra resurser och blir ett nationellt forskningsinstitut. Labbet har noder i
Stockholm och i Uppsala där Akademiska hus precis har börjat bygga nytt. Stödet
kommer från staten, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Astra Zeneca.
Det är ett lysande exempel på hur vi kan samverka för att bygga infrastruktur för
forskning. Men också ett exempel på …
… samverkan akademi – akademi – grundbulten för vetenskapen. Den organiseras
allt oftare som starka centrumbildningar där forskare samverkar och delar
frågeställning redan på idéstadiet, som i Science for Life Laboratory.
Ett koncept som labbets forskare arbetar med är att leta efter biomarkörer. Det är
ämnen i blod eller i vävnad som kan ge signaler om att en person är, eller riskerar att
bli sjuk, i till exempel hjärt- och kärlsjukdomar.
Vi vet ju att stress inte bra för hjärtat, men inte riktigt vad som egentligen händer när
vi är stressade. Nu har dock forskare från Lund med hjälp av ultraljud upptäckt en
tidigare okänd längsgående rörelse i kärlväggarna – och att den ökar med upp till
300 procent av stresshormoner som adrenalin.
Forskningen ger oss även träffsäkrare diagnoser – och det behövs. Till exempel får
närmare 10 000 män i Sverige diagnosen prostatacancer varje år. Men bara runt en
femtedel har en livshotande form som kräver kirurgi. Idag opereras många fler, ofta i
onödan och med besvärliga biverkningar som följd. Den nya metoden, som har
utvecklats vid Karolinska universitetssjukhuset, hittar de farliga tumörerna genom att
analysera tre specifika gener.
Snabbare metoder behövs också. Inte minst för att bakterier som orsakar TBC
fortfarande sprids då behandling inte sätts in i väntan på diagnos. Idag odlar vi
bakterieprover och svaret kan ta veckor. Om bakterierna i stället görs självlysande
med fluorescens och detekteras med så kallad flödescytometri går det betydligt
snabbare. De fluorescensmärkta bakterierna räknas och resultatet är klart på en
kvart. Projektets mål är att ta fram en billig och bärbar apparat för små kliniker i
utvecklingsländer.
Vacciner minskar spridning av många sjukdomar. Och då krävs effektiva metoder att
framställa dem. Under tillverkningen renas produkten med kromatografi genom att
passera ett så kallat medium i en kolonn. GE Healthcare Life Sciences har ett nytt
sådant medium, som består av små korn som separerar både efter molekylers
6

storlek och bindningsegenskaper. Orenheter små nog att komma in i kornens kärna
binds till aktiva små ämnen på insidan. Vaccinet självt är stort nog att rinna förbi och
därmed bli rent. Nu till ett nytt sätt att medicinskt använda immunförsvaret.
Barn som tidigt infekteras av bakterien Staphylococcus aureus i tarmen blir inte
allergiska mot födoämnen, enligt fynd vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Bakterien, som även kan utveckla sjukhussjuka, bildar ett superantigen som aktiverar
immunförsvaret så att överkänslighet inte utvecklas. En elak bakterie som alltså även
kan göra något gott. Antigenet ska nu ingå i ett läkemedel mot födoämnesallergi. Det
utvecklas av företaget Premune i Göteborg och används först på hundar.
Inom livsvetenskapen finns ofta en tydlig koppling mellan akademiska upptäckter och
innovationer.
Ännu ett exempel är från forskare i Lund som har visat att thylakoider, speciella
membraner i växtceller, kan göra oss smalare. De hämmar ett enzym i
bukspottkörteln så att fett bryts ner långsammare och vi känner oss mätta.
Lundaforskarna har nu utvecklat en teknik för storskalig produktion av thylakoider
och planerar att redan nästa år lansera ett bantningspreparat.
Växter intresserar forskare från olika ämnesområden. Inte minst deras sätt att med
enkla råvaror bilda energirika produkter. Vid bland annat Uppsala universitet och
KTH använder man kemi för att efterlikna processen.
Kemi
Med bara vatten, koldioxid och solljus gör växterna energi, oftast i form av
kolhydrater. Enkla råvaror – men en komplicerad process – fotosyntes. Ett sätt att
härma den är att använda kemiska föreningar för att fånga in solenergin, och bilda
vätgas. Ett problem är då att sönderdela vatten. Nu har dock forskare vid KTH
lyckats att göra en molekyl som kan snabba på reaktionen. De tror att vi inom tio år,
på detta sätt kommer att kunna producera vätgas för bränsleceller som kan driva
bilar.
Chalmers-forskare satsar istället på bilbränslet metanol. De gör den av koldioxid –
med hjälp av solenergi. Tekniken finns redan, och nu ska en stor nordisk satsning
göra att processen blir så billig och enkel att den kan börja användas i stor skala.
Mer kemi. En artikel i en vetenskaplig tidskrift fick särskilt mycket uppmärksamhet i
år. En av medförfattarna – Linus Hovmöller Zou – är nämligen bara är elva år. Men
han har redan kunnat hjälpa sin pappa Sven, professor i strukturkemi vid Stockholms
universitet, att lösa ett problem som han har brottats i flera år – den tredimensionella
strukturen hos en kvasikristall. Men efter att pappan fått stryk i Sudoku bad han
7

sonen komma och titta. Och Linus – då endast nio år – hjälpte till att hitta lösningen i
elektronmikroskopbilderna.
Kemiforskning bedrivs inte enbart vid universiteten. På företaget BIM Kemi har
doktorander varit involverade i att hitta en lösning på ett av massa- och
pappersindustrins stora problem – avsättningar och biofilmer som bildas till exempel
på pappersmaskinens inloppslåda och ger såväl sämre produktion som papper. De
har utvecklat en metod som hindrar detta på ett miljövänligt sätt.
BIM Kemi är pionjärer inom företagsforskarskolor – med forskarstudenter som har en
handledare inom akademin och en i industrin. Deras första doktorander har följts av
många fler i andra företag. I år har femton nya industridoktorander gjort entré i
massa- och pappersindustrin.
Massa- och papper
De femton doktoranderna är alla vetenskapligt inriktade mot cellulosa, längs hela
kedjan från vedråvara till färdig produkt. De ingår i företagsforskarskolan VIPP, som
drivs av Karlstads universitet, KK-stiftelsen och skogsindustrin. Ännu ett lysande
exempel på samverkan. Flera studerar material ur så kallade sidoströmmar – en del
av ett nytänkande som är högaktuellt inom industrin.
Till exempel ska man vid Wargön i Vänersborg nästa år börja bygga en
demonstrationsanläggning för att återvinna cellulosa ur gamla tyger. Bakom tekniken
finns nybildade bolaget Renewcell. Med beprövade lösningsmedel och nya
processteg utvinns cellulosan.
Och vid tillverkning av specialcellulosa bildas slam, tusen ton varje år enbart vid
massafabriken i Domsjö. Idag lagras det i stora cisterner. Men i stället kan man
utvinna nanofibrer ur slammet. Det behövs bara en lätt malning för att få fibrer i rätt
storlek, visar forskare i Luleå som har gjort sina försök i Domsjö. Och nanofibrerna
kan användas till mycket, exempelvis som armering i kompositer.
Ja, återvinning är hett, inte minst inom energiområdet.
Energi
Cassandra Oil utvinner olja och gas ur uttjänta däck och plastsopor. Nu bygger de
två pilotfabriker där oljan ska utvinnas i en kontinuerlig process. Finrivet avfall
skickas in i en reaktorkammare där en virvelbädd skapas. En katalysator snabbar på
och på bara några tiondels sekunder har polymererna i däcket brutits i bitar och man
får lätta fraktioner av olja. Tio kilo däck ger 4,5 liter olja.
8

Även kärnavfallet ska på sikt kunna återvinnas. Nästa generation kärnreaktorer kan
drivas med använt kärnbränsle. Tekniken ska testas i demonstrationsreaktorn Astrid
som utvecklas i ett svensk-franskt samarbete med byggstart 2017. Astrid blir
världens första reaktor av den nya, fjärde generationen, som kommer att drivas med
kärnavfall. Chalmers leder den svenska delen av projektet …
… liksom i arbetet kring forskningsreaktorn Jules Horowitz som nu byggs i Frankrike.
Där ska forskare kunna undersöka vad som sker i ett åldrande kärnkraftverk, då de
nuvarande anläggningarna körs allt längre. De svenska forskarna deltar bland annat i
härdsimuleringar som visar var flödet av neutroner är som störst.
Det finns många sätt att producera el. Till exempel av skal som blir kvar efter att ris
förädlats i fabriker. Forskare från Luleå planerar att bygga en anläggning i Vietnam,
som ur biomassan kan producera både el och värme. Idag dumpas risskal ofta i
floderna och bidrar till övergödning, eller så bränns de upp.
Ja, det förnybara är på frammarsch. En klar majoritet av nyinstallerad elproduktion i
Europa 2011 är förnybar. En snabb förändring på bara några få år. Särskilt
utbyggnaden av solenergi har ökat under den senaste femårsperioden. Även vinden
blåser fortsatt starkt.
Utvecklingen ger jobb åt ABB som bygger ut forsknings- och testlabb i såväl Ludvika
som Västerås. Kraften ska överföras från källan in till städer och industrier och
avstånden kan vara långa. I nya nätsimuleringscentret testar man visionen att skicka
solkraftsel ända från norra Afrika och vindenergi från Nordsjön. En utmaning blir att
styra de stora systemen…
Åter till forskningssamverkan. Det finns några lärosäten som är mer involverade i
samverkansprojekt med industrin än andra. För att hitta dem måste vi ofta till de
mindre universitetsorterna, där samverkan med lokala företag är vanlig. Ett mycket
speciellt samarbete hittar vi en bit uppe i norr och nu handlar det om material.
Material
Luleå tekniska universitet är bäst i Sverige på industrisamverkan. Lärosätet har allt
sedan starten samarbetat främst med gruvindustrin och får idag 20 procent av de
externa medlen från industrin. Även Chalmers och KTH ligger högt, kring tolv
procent. De industrigemensamma projekten i Luleå finns inom metallurgi och
gruvforskning...
… och de närmsta fyra åren i ett stort europeiskt projekt kring en gigantisk utmaning
för gruvbranschen – de allt djupare gruvorna. De behövs för att Europa ska bli mer
självförsörjande på mineralråvaror. Men det kommer att krävas nya, lönsamma och
9

säkra metoder. Projektet ska bland annat undersöka hur de brytningsmetoder som
LKAB och Boliden använder idag kan utvecklas för de ökande djupen.
Även designhögskolan i Umeå är engagerade i att ta fram koncept för
malmutvinning. De föreslår att gruvmaskiner byggs i moduler så att de blir flexibla.
En särskild modul sköter el- och vattenförsörjning. Maskinen kan sedan sköta många
olika uppgifter, till exempel inspektion, laddning och skotning eller borrning. Till grund
för konceptet ligger fältstudier i Sveriges djupaste gruva, Renströmgruvan utanför
Skellefteå.
Av malmen kan så småningom bli stål, som ska bearbetas. Skär man i stål kommer
ytan efter eggen att skapas genom plogning. För att kunna konstruera det optimala
skärverktyget måste man förstå sambandet mellan det tunnast möjliga material som
kan avverkas och den kvalité man får på den skapade ytan. Seco Tools, dotterbolag
till Sandvik, har tillsammans med forskare i Lund klarlagt mekanismerna. Bilden visar
skär i fryst rostfritt stål.
Ja, i år är det hela hundra år sedan det första patentet kom på rostfritt stål, i
stålstaden Sheffield där Sandvik förstås har försäljningskontor. Nu, ett sekel senare
är det kapplöpning för att hitta nya material.
I USA har man dragit igång ett stort initiativ för att ta fram nästa generation material
för vindkraft, fordon, belysning, batterier med mera. Kina och Japan följer efter med
stora materialsatsningar.
Motsvarande förbereds även i Europa. Och i Sverige utlovas i
forskningspropositionen särskilda satsningar på gruv-, mineral och stålforskning.
Materialforskarna gynnas även av synkrotronen Max IV som nu byggs i Lund och
som kommer att ge unika möjligheter att göra studier på atomnivå.
Och samtidigt förbereds intill för byggstarten av European Spallation Source, ESS, år
2014. Under hösten går förhandlingarna om finansiering med de 17 partnerländerna
in i ett slutskede.
Samverkan för just infrastruktur kan kanske verka självklart. Man satsar gemensamt i
dyr utrustning för att spara pengar. Men vi är dåliga på det nationellt, tycker jag. Varje
universitet och institut verkar vilja ha sin egen dyra utrustning istället för att samverka
med en annan institution i närheten.
Riktigt dyr infrastruktur byggs ofta i internationella samarbeten då det är uppenbart
att de annars inte går att genomföra, som exemplet ESS i Lund där andra länder
satsar pengar i Sverige. Och Sverige bidrar till exempel till fusionsreaktorn ITER i
Frankrike och CERN i Schweiz.
10

Och där har forskare i år hittat vad som sannolikt är Higgs partikel, som fysiker har
sökt efter i 40 år. Omkring 50 svenska forskare har deltagit i experimenten i Atlasdetektorn
där partiklar har kolliderat och omvandlats till nya. Higgs-partikeln kan
bekräfta den så kallade standardmodellen från 1960-talet enligt vilken
elementarpartiklar får sin massa genom att växelverka med Higgs- partikeln. Nu
återstår förstås att förklara hur den får sin massa.
Den brittiske fysikern Peter Higgs är en het kandidat till ett Nobelpris nästa år. Min
gissning är att det blir tillsammans med teoretikern Francois Englert som faktiskt
förutspådde partikeln först. Resultatet är kanske årets största forskningsnyhet alla
kategorier.
Nu blir det mer Fysik och även nanoteknik.
Fysik/Nanoteknik
För snart ett år sedan gjorde bland andra Per Delsing och hans grupp vid Chalmers
ett experiment som kom att rankas som ett av det årets stora genombrott. De
lyckades med något som fysiker har väntat på i flera decennier – att skapa ljus ur
vakuum. För vakuum är inte alls tomma intet. I själva verket är det fullt av olika
partiklar som hela tiden pendlar mellan att vara och inte vara. De uppstår, existerar
ett kort ögonblick och försvinner sedan igen. Nästan som trolleri!
Forskarna har i ett experiment lyckats fånga in några av fotonerna, fått dem att lämna
det virtuella tillståndet och bli mätbart ljus. Virtuella fotoner studsar mot en ”spegel”
som vibrerar med en hastighet som är nästan lika hög som ljusets. Då uppstår riktiga
fotoner parvis i vakuum.
Nyheten blev årets mest lästa på sajten Nature News. Och experimentet rankades
som ett av fjolårets största fysikgenombrott av tidskriften Physics World.
För ett par år sedan handlade det mycket om ämnet grafen, ordnade monolager av
kol. Upptäckten belönades med Nobelpriset i fysik och forskare i Linköping kunde
visa en ny metod att framställa ämnet. Nu har de dragit igång tillverkningen i
kommersiell skala, i Sveriges första – och världens andra – grafenfabrik.
Och samma grupp har ännu en innovation på gång, material för solceller. De gör
kubisk kiselkarbid som teoretiskt kan fånga in solljus så effektivt att det skulle kunna
ge solceller med en verkningsgrad som är två till tre gånger bättre än dagens. Och
solcellens kontakter kan med fördel tillverkas av just grafen, som leder ström extremt
bra.
11

Från sol- till laserljus och den här komponenten från KTH, världens hittills minsta
optiska skivresonator. Det är en tunn cylinder där ljuset leds runt längs med
cylinderväggarna och det blir resonans när våglängden är sådan att ljusfältet ”biter
sig självt i svansen”. Skivan är kopplad till en optisk vågledare. Ljus kopplas in från
vänster och transmitteras antingen förbi, eller absorberas i skivan, beroende på
våglängd.
Vad ska man då ha den till? Målet är att tillverka fotonikkomponenter som är mindre
än en mikrometer, för att kunna få mer komplexa system och lägre effektförbrukning,
till exempel i stora datacenter. Genom att koppla ihop mikroprocessorer optiskt på
detta sätt, i stället för elektriskt, kan man öka bandbredden.
Det är inte alltid lätt att se tillämpningar av forskning på en gång. Och det är inte
heller alltid meningen. Ofta är de ökade kunskaperna målet med ny forskning. Och
vårt behov av att veta mer är omättligt när det handlar om rymden.
Rymdforskning
För tänk om det finns andra som vi i universum?
Ny forskning antyder att det sannolikt finns fler jordlika planeter i Vintergatan än
tidigare känt. Planeterna kan bildas kring alla typer av stjärnor, inte bara kring vissa
med hög andel tunga grundämnen som man har trott fram tills nu. Det visar resultat
från bland annat Lund.
Och på vår närmaste planet mars har det mobila laboratoriet Curiosity landat efter
åtta månaders resa. Labbet ska under två år förflytta sig på planeten och undersöka
bland annat geologi och förutsättningar för liv. Den har redan hittat spår av
strömmande vatten. I bilen finns ett instrument som med laser kan analysera sten
och grus på avstånd, och hitta intressanta platser att styra bilen mot.
Vi lär oss mer även om solen. I juni rapporterade forskare från bland annat Sverige i
Nature om att de i data från svenska solteleskopet på La Palma upptäckt magnetiska
virvelstormar. Studien visar att stormarna transporterar energi från solens yta till dess
yttersta atmosfär. Det kan förklara varför den är så het.
Rymdteknik och astronomi brukar sägas kunna locka unga in på den
naturvetenskapliga banan. Och därifrån till forskning och utbildning…...
Forskning och utbildning
En ny rankningslista från ansedda brittiska Times Higher Education visar att Sveriges
unga universitet klarar konkurrensen. Rankningen baserar på data om artiklar som
12

publiceras från varje lärosäte. Vanligen brukar gamla, etablerade hamna högst. Men
nu har britterna i stället rankat världens bästa universitet yngre än 50 år. Och då
kommer Sveriges lantbruksuniversitet på plats 27 och Umeå universitet på plats 23.
Bra jobbat.
Och vid vackra Umeälven finns designhögskolan som jag besökte i juni. Den har
också hamnat högt i år på internationella rankningslistor baserade på vunna
designpriser. Tyska Red Dot Institute rankar skolan som näst bästa designutbildning i
Europa och enligt tyska IF Design är den bäst i världen utanför Asien.
Nu går vi mot talets avrundning, och jag vill först återknyta till temat
forskningssamverkan.
För mig har motiven till samverkan många dimensioner, såsom kvalitet, kritisk
massa, nyttiggörande och synergier. Jag är övertygad om att nya samverkansformer
är det viktigaste området för att utveckla forskningen. Helt nya typer av starka
forskningsmiljöer kommer att utvecklas. Det finns flera anledningar till det:
För det första blir forskningen allt mer internationell. Forskare över hela världen
samverkar allt effektivare tack vare möjligheterna med internet. Kina kliver fram som
en viktig forskningsnation inom många områden vilket ökar
samverkansmöjligheterna.
Stora komplexa frågor kräver också breda grepp med deltagande av forskare över
hela världen. Det är det andra skälet. Behoven finns inom ett flertal
forskningsområden.
Sekvenseringen av de 3,1 miljarder basparen i det mänskliga genomet gjordes i ett
stort internationellt samarbete. Att nu förstå dess funktion är ännu mer komplext och
kommer att ta lång tid och kräva helt nya angreppssätt. Samverkan blir ett nyckelord.
För det tredje ökar behoven av stora infrastruktursatsningar. Jag har nämnt ESS,
CERN och ITER, men det kommer fler och större behov.
För det fjärde ger samverkan nya möjligheter till nyttiggörande. Vid UC Berkeley i
USA utvecklas ett spännande samverkansinstitut, där British Petroleum investerar
hisnande 500 miljoner dollar i tidig forskning kring nya gröna drivmedel. Nya
samverkansformer med näringslivet, där företagsvärldens behov kryper mer in i den
akademiska världen, kommer att utvecklas.
Jag hoppas att de exempel som jag har nämnt i talet övertygar om de olika
samverkansformernas möjligheter. De är stora och vi har ännu bara sett början.
Åter till den nya forsknings- och innovationspropositionen.
13

Samtidigt som många länder i Europa tvingas att dra ned, som till exempel Spanien
som nu minskar sin forskningsbudget med mer än 20 procent, ökar Sverige sina
satsningar. Det är insiktsfullt.
Det finns många detaljer som gladde i propositionen. Livsvetenskaperna får ett
ordentligt tillskott, nästan en kvarts miljard till VINNOVA:s nya strategiska
innovationsområden och ökningen till de viktiga forskningsinstituten.
Men det finns frågetecken. Tar vi tillvara på de möjligheter EU:s forskning erbjuder?
EU:s planer är att satsa hela 80 miljarder euro under de kommande sju åren. Vi
måste kunna matcha med nationella satsningar när vi vill.
På närmare håll. Vad händer med regionala högskolor och universitet när excellens
är i högsätet? De regionala lärosätena har oftast mycket starka band till näringslivet
som bör uppmärksammas mer och ges resurser.
För fler innovationer räcker det inte med VINNOVA och innovationskontor. Endast
två av tio nya spetsteknikföretag har sin start i en akademisk upptäckt. Hur gynnar
regeringens forskningssatsning uppfinnare och entreprenörer utanför de akademiska
grindarna? Forsknings- och innovationspropositionen har ett jättestort F i ordet
Forskning och ett pyttelitet i, i ordet innovation. Ja, detta är i första hand en
forskningsproposition. Men det är helt OK, då forskning i sig är angelägen. Men
innovationsområdet kräver fler åtgärder.
De kan komma ur den innovationsstrategi som regeringen presenterade nyligen.
Trots att där finns få konkreta förslag kan den bli den hörnsten som behövs för att
stärka innovationsklimatet.
Sammanfattningsvis finns en god grund för att bygga ut svensk forskning, och att
utveckla vår innovationspolitik vidare. Det behövs för att skapa framtida tillväxt, jobb
och välfärd. Jobben skapas inte på arbetsförmedlingen utan i växande
kunskapsföretag. Det får vi inte glömma bort.
Med dessa ord avslutar jag årets tal ”Framsteg inom forskning och teknik”. Tack för
er uppmärksamhet.
14