Framsteg inom forskning och teknik (pdf) - IVA

More documents

Recommendations

Info

En del av den kompetens som frigörs i spåren av avvecklingen i Södertälje ska räddas kvar. Ett nytt institut för hållbar processutveckling och katalys ska bildas. Det är ett förslag från SP i Borås som nu får stöd av regeringen. Samtidigt stärks svensk livsvetenskap genom att Science for Life Laboratory nu får rejäla extra resurser och blir ett nationellt forskningsinstitut. Labbet har noder i Stockholm och i Uppsala där Akademiska hus precis har börjat bygga nytt. Stödet kommer från staten, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Astra Zeneca. Det är ett lysande exempel på hur vi kan samverka för att bygga infrastruktur för forskning. Men också ett exempel på … … samverkan akademi – akademi – grundbulten för vetenskapen. Den organiseras allt oftare som starka centrumbildningar där forskare samverkar och delar frågeställning redan på idéstadiet, som i Science for Life Laboratory. Ett koncept som labbets forskare arbetar med är att leta efter biomarkörer. Det är ämnen i blod eller i vävnad som kan ge signaler om att en person är, eller riskerar att bli sjuk, i till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Vi vet ju att stress inte bra för hjärtat, men inte riktigt vad som egentligen händer när vi är stressade. Nu har dock forskare från Lund med hjälp av ultraljud upptäckt en tidigare okänd längsgående rörelse i kärlväggarna – och att den ökar med upp till 300 procent av stresshormoner som adrenalin. Forskningen ger oss även träffsäkrare diagnoser – och det behövs. Till exempel får närmare 10 000 män i Sverige diagnosen prostatacancer varje år. Men bara runt en femtedel har en livshotande form som kräver kirurgi. Idag opereras många fler, ofta i onödan och med besvärliga biverkningar som följd. Den nya metoden, som har utvecklats vid Karolinska universitetssjukhuset, hittar de farliga tumörerna genom att analysera tre specifika gener. Snabbare metoder behövs också. Inte minst för att bakterier som orsakar TBC fortfarande sprids då behandling inte sätts in i väntan på diagnos. Idag odlar vi bakterieprover och svaret kan ta veckor. Om bakterierna i stället görs självlysande med fluorescens och detekteras med så kallad flödescytometri går det betydligt snabbare. De fluorescensmärkta bakterierna räknas och resultatet är klart på en kvart. Projektets mål är att ta fram en billig och bärbar apparat för små kliniker i utvecklingsländer. Vacciner minskar spridning av många sjukdomar. Och då krävs effektiva metoder att framställa dem. Under tillverkningen renas produkten med kromatografi genom att passera ett så kallat medium i en kolonn. GE Healthcare Life Sciences har ett nytt sådant medium, som består av små korn som separerar både efter molekylers 6
storlek och bindningsegenskaper. Orenheter små nog att komma in i kornens kärna binds till aktiva små ämnen på insidan. Vaccinet självt är stort nog att rinna förbi och därmed bli rent. Nu till ett nytt sätt att medicinskt använda immunförsvaret. Barn som tidigt infekteras av bakterien Staphylococcus aureus i tarmen blir inte allergiska mot födoämnen, enligt fynd vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Bakterien, som även kan utveckla sjukhussjuka, bildar ett superantigen som aktiverar immunförsvaret så att överkänslighet inte utvecklas. En elak bakterie som alltså även kan göra något gott. Antigenet ska nu ingå i ett läkemedel mot födoämnesallergi. Det utvecklas av företaget Premune i Göteborg och används först på hundar. Inom livsvetenskapen finns ofta en tydlig koppling mellan akademiska upptäckter och innovationer. Ännu ett exempel är från forskare i Lund som har visat att thylakoider, speciella membraner i växtceller, kan göra oss smalare. De hämmar ett enzym i bukspottkörteln så att fett bryts ner långsammare och vi känner oss mätta. Lundaforskarna har nu utvecklat en teknik för storskalig produktion av thylakoider och planerar att redan nästa år lansera ett bantningspreparat. Växter intresserar forskare från olika ämnesområden. Inte minst deras sätt att med enkla råvaror bilda energirika produkter. Vid bland annat Uppsala universitet och KTH använder man kemi för att efterlikna processen. Kemi Med bara vatten, koldioxid och solljus gör växterna energi, oftast i form av kolhydrater. Enkla råvaror – men en komplicerad process – fotosyntes. Ett sätt att härma den är att använda kemiska föreningar för att fånga in solenergin, och bilda vätgas. Ett problem är då att sönderdela vatten. Nu har dock forskare vid KTH lyckats att göra en molekyl som kan snabba på reaktionen. De tror att vi inom tio år, på detta sätt kommer att kunna producera vätgas för bränsleceller som kan driva bilar. Chalmers-forskare satsar istället på bilbränslet metanol. De gör den av koldioxid – med hjälp av solenergi. Tekniken finns redan, och nu ska en stor nordisk satsning göra att processen blir så billig och enkel att den kan börja användas i stor skala. Mer kemi. En artikel i en vetenskaplig tidskrift fick särskilt mycket uppmärksamhet i år. En av medförfattarna – Linus Hovmöller Zou – är nämligen bara är elva år. Men han har redan kunnat hjälpa sin pappa Sven, professor i strukturkemi vid Stockholms universitet, att lösa ett problem som han har brottats i flera år – den tredimensionella strukturen hos en kvasikristall. Men efter att pappan fått stryk i Sudoku bad han 7
Page 1 and 2: Ers Majestäter, ers Kungliga Högh
Page 3 and 4: En viktig drivkraft är att öka s
Page 5: IT/Telekom Mail, facebook, sms, cha
Page 9 and 10: Även kärnavfallet ska på sikt ku
Page 11 and 12: Och där har forskare i år hittat
Page 13 and 14: publiceras från varje lärosäte.

Framsteg inom forskning och teknik (pdf) - IVA

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?