rapporter om utbildning - MUEP - Malmö högskola

med en ny berättelse. Om detta stämmer är det en avgörande svaghet
i utbildningen. Det är bättre att problematisera en berättelse än att låta
tio berättas.
Detta berör nyckelproblemen i en utbildning som vill utveckla sitt
rotsystem in i vetenskap och forskning. Om man vill det får det konsekvenser
för grundutbildningens sätt att angripa lärares praxisfrågor.
Hur undviker vi att vetenskapliggörandet blir till form och reflektionen
till uppgifter? Hur understödjer vi tänkandet? Dessa frågeställningar
brottas alla lärarutbildningar med, men Malmö borde brottas
mer. Vi har öppnat för ett nytt sätt att se på praxis. Då måste också
studenternas erfarenheter från partnerskolan vändas och vridas på,
analyseras i en närgången, öppen, ifrågasättande, kritisk diskussion,
som lär studenterna att förstå att ingenting är givet eller entydigt, och
att det finns skillnader att iaktta och av dessa skillnader kan man lära
sig att förstå hur saker och ting hänger ihop. Vi brukar tala om att
lärarutbildningen är flervetenskaplig. Bland de viktigaste värdena i
flervetenskapliga studier är att studenterna ser att verklighetens framträdelseformer
skiftar beroende på från vilket håll man ser.
112
*
Är detta sätt att utforma den verksamhetsförlagda tiden det enda
möjliga? Självklart inte. Men hur man än gör måste man ta ställning
till vad man vinner och vad man förlorar på den ena eller den andra
modellen. Man måste välja den bästa möjliga kompromissen. Någon
idealmodell som tillfredsställer alla krav finns inte.
När man betraktar partnerskolesystemet kan man se det både från en
individnivå och från en mer strukturell och övergripande nivå. Den
första nivån gäller enskilda studenter och lärare (både i högskolan och
i skolan), den andra nivån sambandet högskola-kommuner-skolor.
Dessa nivåer hänger samman. Ser man på utbildningen bara med
utgångspunkt från den ena nivån hamnar man i problem. Eftersom