rapporter om utbildning - MUEP - Malmö högskola

etet. Samtidigt måste man inse att pressen på skolans personal, och
framför allt på lärarna, ökar.
*
Idag är lärares kompetens i fokus för uppmärksamheten. Och det kan
man se som en direkt följd av försöken till decentralisering. Om lärare
ska kunna fungera i en decentraliserad skola, få uppdrag i form av mål
från staten och genomföra dessa uppdrag på ett kreativt och självständigt
sätt, så måste lärarnas professionella kunskapsbas stärkas. Det
betyder både individuell och kollektiv kunskapsutveckling. Komplexiteten
i skolans praxis har ökat och det blir alltmer krävande att tolka
och handla i denna praxis. Lärarnas kunskapsbas måste därför stärkas
alldeles oavsett vilket styrsystem som tillämpas. Den decentraliserade
styrningen gör dock att dessa frågor har kommit i förgrunden.
Om lärare per definition får större inflytande över sin arbetssituation,
över undervisningens innehåll och former, över en enskild skolas hela
läromiljö, är det självklart att de strategiska skolutvecklingsfrågorna
kommer att gälla lärares kompetens.
Att ta tillbaka makt och ansvar och återupprätta centralstyrning och
regleringar är inget alternativ. Alternativet blir då en explosion av
fristående skolor.
*
Många menar att läraryrket under de senare årtiondena har devalverats.
6 Talar man om tillgång på kulturellt kapital och social position är
förändringarna tydliga. Utbildningsnivån i befolkningen som helhet
har höjts betydligt och det är inte längre förbundet med särskild status
6 Se t.ex. Alexandersson, Mikael, (2005) Proletarisering eller professionalisering. Reflektioner
kring läraryrkets gestaltning. Föredrag hållet på Lärarutbildningen/Malmö högskola
19