rapporter om utbildning - MUEP - Malmö högskola
rapporter om utbildning - MUEP - Malmö högskola
rapporter om utbildning - MUEP - Malmö högskola
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ning, framför allt högre <strong>utbildning</strong>, så skulle <strong>utbildning</strong>en devalveras<br />
och förlora sin särskiljande betydelse - det var viktigt att upprätthålla<br />
en tydlig åtskillnad mellan praktiska och intellektuella sysselsättningar<br />
- man skulle ha en klar arbetsfördelning mellan män och kvinnor -<br />
man talade <strong>om</strong> att ett intellektuellt ”proletariat” skulle skapas, <strong>om</strong> de<br />
duktiga från lägre samhällsklasser tog sig upp gen<strong>om</strong> <strong>utbildning</strong> och<br />
att detta skulle betyda utarmning av den praktiska yrkesverksamheten<br />
o.s.v.<br />
I det tudelade skolsystemet från 1842, då folkskolan gen<strong>om</strong>fördes,<br />
behöll eliten sina egna skolor. Den nya folkskolan var till för barn<br />
till arbetare, småbönder och hantverkare. För dessa var det tillräckligt<br />
med mycket rudimentära kunskaper. Det viktigaste var att barnen<br />
fostrades till goda samhällsmedborgare, där ”goda” betydde lydiga,<br />
gudfruktiga, anspråkslösa. Om <strong>utbildning</strong>en gick utöver detta hotades<br />
samhällsordningen. För elitens barn fanns läroverken med uppgift att<br />
skola in eleverna i de högre samhällsskiktens tänkesätt och ge sådana<br />
kunskaper s<strong>om</strong> senare kunde användas i ledande samhällspositioner.<br />
Denna grundläggande motsättning mellan en skola för folket och en<br />
skola för eliten har naturligtvis moderniserats och nyanserats men den<br />
har ändå kvarstått i sina huvuddrag ända fram till bottenskolestriden 20<br />
i mitten på 1900-talet, och många skulle säga att den har överlevt in i<br />
våra senmoderna dagar.<br />
Den tudelade skolan har sin motsvarighet i den tudelade lärar<strong>utbildning</strong>en.<br />
Läroverkslärarnas historia och folkskollärarnas historia är<br />
belysande exempel på kampen <strong>om</strong> <strong>utbildning</strong>ars räckvidd, syfte och<br />
innehåll mellan olika sociala skikt i samhället. Läroverket hade av<br />
tradition förbindelse med universitetet. Före mitten på 1800-talet hade<br />
studentexamen avlagts vid universiteten, s<strong>om</strong> därmed kunde kontrollera<br />
elevernas kunskaper. Det var ett uttryck för läroverkens funktion<br />
s<strong>om</strong> föreberedelse för vetenskapliga studier. 21 Under denna tid var läro-<br />
20 Striden handlade <strong>om</strong> huruvida man skulle behålla parallellskolesystemet eller <strong>om</strong> inrättandet<br />
av en grundskola skulle gälla s<strong>om</strong> bottenskola för alla elever.<br />
21 Florin, Christina och Johansson, Ulla (1993) “Där de härliga lagrarna gro…” Kultur,<br />
klass och kön i det svenska läroverket 1850-1914. s. 83<br />
40
Change language