rapporter om utbildning - MUEP - Malmö högskola

Lärarutbildningskommittén tillsattes strax före sommaren 1997 och
arbetade under två år fram till proposition och riksdagsbeslut. Eftersom
jag blev sakkunnig i kommittén kunde förnyelsearbetet i söder drivas i
nära kontakt med förnyelsearbetet på nationell nivå.
I den internationella diskussionen om hur lärarutbildningen bör
förändras används ofta begreppen ”restructuring” och ”reconceptualisation”
11 . Många menar att det inte räcker med att göra förändringar
i lärarutbildningsstrukturen och sätta samman de ingående delarna på
nytt sätt. Vad som behövs för framtiden är ett helt nytt tänkande, ett helt
nytt koncept, när det gäller utbildning av lärare. I vissa delar kan man
se erfarenheterna från Malmö som ett försök att rekonseptualisera.
Vi följde två huvudspår i Malmö på vår spaning efter en ny utbildning.
För det första ville vi förnya utbildningarnas innehåll och grundstruktur.
För det andra såg vi det som nödvändigt att fördjupa samarbetet
med skolor och kommuner.
Den kanske mest avgörande förändringen i Malmö gäller lärarkunskapens
organisering. Lärarutbildningens innehåll har av tradition varit
uppdelad i två från varandra skilda kunskapsområden. Jag använder
begreppen ”ämne” och ”läreri” för att beskriva dessa områden. Men
man kan också tala om substans och villkor, om sak och metod och –
kanske – om innehåll och form. Denna uppdelning, eller klyvnad som
jag föredrar att säga, eftersom man av olika skäl tvingat isär något som
hör samman, är inte bara typisk för lärarutbildningen i Sverige. Den
förekommer i all ”teacher education”. Jag kommer i det följande att ge
ett ordentligt utrymme för en diskussion om vad denna klyvnad beror
på – i Sverige.
11 Wideen, Marvin F. och Grimmet, Peter P., red (1995) Changing Times in Teacher Education:
Restructuring or Reconseptualization?
34