Religion som tillgång i utvecklingssamarbetet - Svenska missionsrådet

More documents

Recommendations

Info

Religionen tillbaka på agendan i biståndsdebatten Världsbankens ändrade policyer Som nämnts har Världsbanken under de första femtio åren av sin verksamhet inte haft någon uttalad eller medveten policy i sitt förhållande till religion eller religiösa företrädare. Det finns därför inte mycket skrivet om hur man har samarbetat med religiösa aktörer eller tänkt angående religionens roll i utvecklingssamarbetet. Världsbanken har fokuserat på samarbete med stater och på frågor av teknisk eller materiell karaktär vilket är ett utslag av den ickefråga som religionen har utgjort inom utvecklingssamarbetet. Under 1990- och 2000-talen har tonen hos Världsbanken förändrats i en riktning mot starkare fokus på fattigdomsbekämpning och delaktighet hos målgrupperna. Religiösa ledare har spelat en stor roll i det civila samhällets kritik mot Världsbanken, vilket möjligen legat bakom denna kursändring. Katherine Marshall skriver om Jubel-2000, en kampanj för skuldavskrivning med tydlig koppling till de trosbaserade organisationernas arbete: ”The result was a transformation of thinking and practice on international debt and progress towards debt restructuring that was barely thinkable only two years before. Relationships with religious organizations will never be quite the same.” 6 Ett viktigt steg i ändrade relationer mellan Världsbanken och religiösa ledare var ett möte initierat av George C Carey, dåvarande ärkebiskop i Canterbury, och Världsbankens dåvarande chef JD Wolfensohn i februari 1998. Representanter från nio världsreligioner deltog. Detta resulterade i bildandet av World Faiths Development Dialogue (WFDD) vars primära funktion har varit att öka kunskapen om religionens betydelse för utveckling och överbrygga gapet mellan religion och utvecklingsteori. Organisationen har också bidragit till att involvera religiösa aktörer i till exempel Poverty Reduction Strategy Papers (PRSP) och Världsbankens landstrategier. 7 12
FN involverar religiösa ledare ”Today, there is an urgent need to rebuild bridges and to enter into a sustained and constructive intercultural dialogue, one that stresses common values and shared aspirations. Religious leaders can play an important role in such an exchange. They can stress the core beliefs and ideals found in all the great faith traditions: compassion, solidarity, respect for life and kindness towards others.” 8 Ban Ki-moon, FN:s generalsekreterare FN:s befolkningsfond, UNFPA, har samarbetat med trosbaserade organisationer i mer än trettio år, men arbetet intensifierades under början av 2000-talet. Inom UNFPA:s arbetsområde ligger sexuell och reproduktiv hälsa, hiv och aids och jämställdhetsfrågor. Dessa är några av de mest laddade frågorna sett ur ett religiöst perspektiv. Intressant är att UNFPA i sin metodologi inkluderar genusfrågor, kulturell förståelse och ett rättighetsbaserat tillvägagångssätt och i begreppet kultur placerar förståelse för religionens roll. Den internationella befolknings- och utvecklingskonferensen i Kairo 1994 blev en arena för mötet mellan FN-systemet och religiösa aktörer och sedan dess samarbetar UNFPA med religiösa ledare för att ändra attityder och beteenden. FN-systemet har identifierat religiösa strukturer som några av de viktigaste kanalerna för att uppnå förändring och har även sett vikten av att inkludera religiösa ledare i utformandet av budskapet så att inte FN-initiativ framstår som främmande eller hotfulla. I efterdyningarna av terrorattackerna i Madrid togs 2005 initiativet till The United Nations Alliance of Civilisations, UNAOC. 9 Namnet är en parafras på Samuel P. Huntingtons ”Clash of Civilisations”. Initiativet togs av primärministrarna i Turkiet och Spanien med stöd av FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi Annan. Syftet har framför allt varit att överbrygga motsättningarna mellan den kristna delen av världen och den muslimska och att motverka extremism. FN-systemet har med andra ord identifierat religiösa ledare som viktiga aktörer i frågor om försoning och relationsbyggande. 13
Page 1 and 2: svenska missionsrådet rEligion som
Page 3: Eligion som tillgång å i utvEckli
Page 7: Förord gud har många namn. Runt o
Page 10 and 11: I många enskilda länder har man o
Page 14 and 15: Initiativ i Europa Både i Storbrit
Page 16 and 17: Politik och påverkansarbete Religi
Page 18 and 19: När religion motverkar utveckling
Page 20 and 21: mana etablerade strukturer. Styrkan
Page 22 and 23: sa samarbetsvinster, är frågan om
Page 24 and 25: En helhetssyn på människan troend
Page 26 and 27: nare gör det möjligt att se relig
Page 28 and 29: aserade utvecklingsorganisationer i
Page 30 and 31: ser ytterligare hur viktigt det är
Page 32 and 33: en tro är att skärskåda sin egen
Page 34 and 35: 10 Religions and Development Resear
Page 36: eligiös tro är en självklar del

Religion som tillgång i utvecklingssamarbetet - Svenska missionsrådet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?