granskning av utvecklingsinsatser - Svenska missionsrådet

Rapport 

till Sida för perioden 

2009-2011 

1

Ulrika Åhmark 

CIVSAM 

Sida 

Rapport av rambidraget för 2009-2011 

3 

Bromma 120509 

Härmed överlämnas Svenska missionsrådets slutrapportering för syd- och östanslaget 

för 2009 till 2011. Rapporten består av en berättande del och en samlad ekonomisk 

tabellbilaga där även revisionsintyg och rapporter är inkluderat. Både den berättande 

delen och den ekonomiska tabellbilagan översänds även till Sida elektroniskt. Som ett 

komplement till rapporten bifogas SMR:s verksamhetsberättelse för 2011. På efterfrågan 

kan vi även skicka SMR:s bedömningar av slutrapporterade insatser elektroniskt. 

Förändringar som gjordes i SMR:s underavtal för 2010-2011 har påverkat 

avtalsperioderna gällande informationsanslaget. För 2011 lämnar SMR in en separat 

slutrapport för informationsanslaget. 

Slutrapporten för syd- och östanslaget har följande upplägg: 

Första kapitlet ger en kort sammanfattning av förändringar hos SMR och dess 

medlemsorganisationer under perioden vad gäller interna förändringsprocesser och 

policyer. Detta följs av ett kapitel som presenterar resultat och lärdomar utifrån SMR:s 

egna operativa arbete med utgångspunkt i de övergripande verksamhetsmålen. Kapitel 

tre handlar om SMR:s vidareförmedling under 2009 till 2011, där tyngdpunkten ligger på 

en aggregerad resultatredovisning utifrån SMR:s resultatmodell. Underlaget för utgörs av 

slutrapporterade insatser som bedömts och godkänts av SMR under perioden. I samma 

kapitel ges även en slutrapportering av den utbytesverksamhet som pågått under 

perioden. Avslutningsvis kommer ett kapitel som beskriver SMR:s hantering av 

slutrapporterade insatser. 

Hör gärna av er om det finns behov av förtydliganden eller kompletteringar. 

Vänliga hälsningar 

Eva Christina Nilsson Anders Malmstigen 

Generalsekreterare Ansvarig för utvecklingssamarbetet 

Svenska missionsrådet 

Postadress: Box 14038, SE-167 14 Bromma 

Besöksadress: Gustavslundsvägen 18, Alviks Torg, Bromma 

Tel: 08 453 68 80, Fax: 08 453 68 81 

info@missioncouncil.se, www.missioncouncil.se

Innehållsförteckning 

1 - Interna förändringsprocesser och policyer ......... 6 

Nya policyer ......................................................................................................... 6 

Organisationsutvärdering och strategi ..................................................................... 6 

Utvärdering av rättighetsperspektivet och jämställdhet .............................................. 7 

Interna förändringsprocesser hos medlemsorganisationerna ...................................... 7 

2 - SMR:s operativa verksamhet 2011 ................... 9 

SMR:s utvecklingssyn och förändringsteori ............................................................... 9 

Hur har det gått under 2009 - 2011?.................................................................... 12 

3 - SMR:s vidareförmedling ............................... 19 

3.1 Sammanställning vidareförmedling 2009-2011 ............................................... 19 

3.2 SMR:s arbete med kvalitetssäkring .................................................................. 24 

3.3 Biståndseffektvitet och utvecklingseffektivitet ..................................................... 25 

3.4 SMR:s förändringsteori, förändringssyn och resultat ......................................... 27 

3.5 Resultatredovisning ........................................................................................ 29 

3.6 Reflektioner och analys utifrån resultatredovisningen ........................................ 67 

3.7 Övrigt – utbytesverksamhet för perioden 2009 – 2011 ..................................... 89 

4 - Slutrapporterade insatser ............................. 91 

SMR:s hantering av slutrapporter .......................................................................... 91 

4

Bilagor 

1. Övergripande ekonomisk redovisning samt revisionsrapporter 

2. SMR:s årsredovisning 2011 

3. Utvecklingsinsatser i syd 2011, inklusive egeninsatslista och lista per region. 

4. Utvecklingsinsatser i öst 2011, inklusive egeninsatslista. 

5. Programgramavtal (del av total syd och öst) 

6. Slutrapporterade sydinsatser 

7. Ej slutrapporterade insatser, inklusive inkomna men ej färdiggranskade. 

8. Slutrapporterade östinsatser 

9. Management response SMR utvärderingen 

10. Management response rättighetsutvärderingen 

11. SMR:s handlingsplan för antikorruption 

12. SMR:s system för hantering av avvikelseärenden 

5

1 - Interna förändringsprocesser och policyer 

Perioden 2009 till 2011 har för Svenska missionsrådet, SMR, inneburit ett fördjupat 

ekumeniskt samarbete, ett fördjupat arbete kring religions- och övertygelsefrihet och 

kunskapsfördjupning kring religion och utveckling. Inledningen av perioden 2009 

präglades av osäkerhet på grund av revidering av budget och lyftplaner samt en dialog 

med Sida kring beslut och bedömningar av vad som är relevanta insatser. Uppsägningen 

av treårsavtalet bidrog också till osäkerhet. Olika bud på neddragningarnas storlek 

bidrog till svårigheter att planera arbetet, vilket tog mycket tid och kraft samt ledde till 

förseningar. I slutet av 2009 fick SMR besked från Sida att det nya underavtalet inte 

medförde några ekonomiska förändringar för det långsiktiga utvecklingssamarbetet 

(sydanslaget), däremot stora neddragningar på öst- och informationsanslaget. Den 

osäkerhet som präglat arbetet sedan uppsägningen av avtalet började omnämnas, kunde 

i början av 2010 och fram till slutet av perioden bytas mot fokus på arbete och 

innehållsfrågor. 

Nya policyer 

SMR har under perioden 2009-2011 antagit flera nya policyer och även reviderat redan 

existerade policyer. 2009 antog styrelsen en utvärderingspolicy. Arbete med att utarbeta 

en antikorruptionspolicy påbörjades 2009, och 2010 antogs den av styrelsen. Samma år 

fastställdes även en hiv- och aidspolicy. 2011 antogs en reviderad jämställdhetspolicy. Se 

vidare http://www.missioncouncil.se/om-smr/policyn. Som en del av arbetet med 

antikorruption har SMR även utarbetat en handlingsplan för arbete med antikorruption 

(se bilaga 11) samt gjort en systembeskrivning av hur vi hanterar avvikelseärenden (se 

bilaga 12). 

Organisationsutvärdering och strategi 

År 2011 har till stor del präglats av det förändringsarbete som inleddes i samband med 

utvärderingen av SMR. Utvärderingen syftade till att ge ett underlag för reflektion och 

lärande kring hur SMR uppfattas av sina intressenter när det gäller strategier, identitet, 

aktiviteter, tjänster, organisation, system, relationer till medlemmar och externa 

relationer. 

Utvärderingen genomfördes våren 2011 av externa konsulter, INTRAC. Utvärderingens 

slutsatser och rekommendationer har med stort engagemang bearbetats i olika fora av 

styrelse, medlemsorganisationer och kansli. Utvärderingsrapporten är ett viktigt redskap 

för utveckling av verksamheten. Den är ett värdefullt bidrag till lärande och den ständiga 

strävan att vara relevant och effektiv som organisation. Styrelsen har tagit fram en 

management response och handlingsplan för uppföljning av utvärderingen. Se bilaga 9. 

Som följd av utvärderingen har styrelsen utarbetat en strategi för SMR:s verksamhet för 

de kommande fem åren, 2013-2017. Den syftar till att vara till stöd i prioritering och 

fokusering i verksamhetsplaneringen för 2013-15, genom att identifiera vad SMR vill 

uppnå inom den närmaste femårsperioden. Utgångspunkten är SMR:s vision, 

förändringsteori, identitet och kärnvärden. Beslut om strategin tas vid SMR:s årsmöte i 

maj 2012. 

6

Utvärdering av rättighetsperspektivet och jämställdhet 

Under perioden 2009-2011 har SMR genomfört en lärande utvärdering för att belysa hur 

rättighetsperspektivet och jämställdhet präglar arbetet som SMR stödjer. Syftet med 

utvärderingen var att utveckla och stärka SMR:s arbete med rättighetsperspektivet och 

jämställdhet när det gäller handläggning, stöd till kapacitetsutveckling, kommunikation 

och resultatrapportering. Under 2010 genomförde SMR:s kansli elva fallstudier i olika 

länder. För bearbetningen av materialet från fallstudierna tog SMR hjälp av externa 

konsulter. Utvärderingsprocessen har kännetecknats av stor delaktighet från såväl SMR:s 

kansli som medlemsorganisationerna, vilket i sig är en viktig förutsättning för lärande. 

Även för denna utvärdering finns en management response med kommentarer till 

utvärderingens centrala observationer, slutsatser och rekommendation. Dessutom finns 

en handlingsplan för uppföljning, och implementeringen av denna har påbörjats. 

Riktlinjer för SMR:s arbete med rättighetsperspektivet och jämställdhet kommer att 

utarbetas, och ett metodpaket kommer att sammanställas innehållande verktyg till hjälp 

för medlemsorganisationerna att utveckla sitt arbete med t ex maktanalys. I november 

2012 planeras ett internationellt seminarium i Kenya, för att erbjuda ett tillfälle för 

erfarenhetsutbyte mellan olika medlemsorganisationer och deras 

samarbetsorganisationer med fokus på rättighetsbaserat arbete, inklusive jämställdhet. Se 

bilaga 10. 

Interna förändringsprocesser hos medlemsorganisationerna 

Under denna rubrik följer en kort beskrivning av vad som hänt inom SMR:s 

medlemsorganisationer. Observera dock att det endast är ett antal exempel på interna 

förändringsprocesser under de senaste tre åren. 

De mest genomgripande organisationsförändringarna som under perioden 

genomförts hos SMR:s medlemsorganisationer är att några medlemsorganisationer gått 

samman. Svenska Missionskyrkan, Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan har nu bildat 

ett samfund, Gemensam Framtid. En kartläggning har gjorts av den internationella 

verksamheten, och utifrån denna kommer nya strategier och policyer att utarbetas. 

NAVPartners har blivit en del av Skandinaviska Barnmissionen. Samgåendeprocessen 

inleddes under hösten 2011, och vid årsskiftet 2011/2012 blev de två 

medlemsorganisationerna en organisation. 

Några medlemsorganisationer arbetar med ökad regionalisering/decentralisering till 

fältkontor. För Individuell Människohjälp, IM, innebär det ökat samarbete mellan länder i 

samma region, möjligheter för regionala program samt kostnadsbesparingar för 

fältkontoren. Erikshjälpen har under 2011 startat arbetet med att etablera tre 

regionkontor i Västafrika, Östafrika och Sydostasien. Kontorens uppgift är att förstärka 

uppföljningen av insatser samt kapacitetsstärkning och samverkan med 

samarbetsorganisationer. Evangeliska Frikyrkan har etablerat ett nytt regionkontor i södra 

Afrika, som ett komplement till redan existerande regionkontor. 

När det gäller utveckling av verksamhetsinriktning, strategier och policyer har ett 

flertal medlemsorganisationer genomfört förändringsprocesser och utarbetat nya 

strategier och policyer under den senaste treårsperioden. Individuell Människohjälp antog 

2010 en Strategisk Plattform för 2011-2020 samt strategiska planer för 2012-2014. IMs 

nya strategier innebär en betydande avsmalning och ökad styrning av verksamheten, 

samt en utveckling av det rättighetsbaserade arbetet. Erikshjälpen arbetar sedan 2009 med 

7

treårsstrategier, som fortlöpande revideras. 2011 utarbetades dessutom ett dokument 

om Erikshjälpens officiella utvecklingssyn, vilket bland annat slår fast att organisationen 

ska arbeta rättighetsbaserat med särskild fokus på barns rättigheter. Som följd av detta 

har Erikshjälpen även utarbetat en ”Child Protection Policy”. Hoppets Stjärna har inlett 

en process för att fokusera på sin kärnverksamhet, som är utbildning till barn, samt att 

ge barn en bra start i livet. För att bredda sin finansiering har Kristna Fredsrörelsen på 

olika sätt stärkt sin insamlingskapacitet. Lepramissionen och International Aid Services har 

antagit policyer för antikorruption. 

Beträffande utvärderingar och granskningar så har International Aid Services genomgått 

den första delen av sin HAP-certifiering, vilket består av en utvärdering/baslinjestudie 

av organisationen. Målet är att bli certifierad i juni 2013. Individuell Människohjälp har 

gjort ett stort antal analyser som ett led i sitt strategiarbete, och som del av detta har de 

låtit sina samarbetsorganisationer bedöma IM som samarbetsorganisation. Erikshjälpen 

har under 2011 gjort en genomlysning av sin process i det internationella arbetet, vilket 

resulterat i en processkarta som beskriver nuvarande arbetssätt. I samband med 

samgåendet med NAVPartners har Skandinaviska Barnmissionen genomfört en 

organisationsöversyn/systemrevision. Evangeliska Frikyrkan har påbörjat en utvärdering 

av sitt Europaarbete. Kristna Fredsrörelsens utvärdering av sitt Fredstjänstprogram i slutet 

av 2010 gav belägg för att metoden internationell medföljning är relevant i kontext 

samtidigt som utvärderingen lämnade rekommendationer om hur programmet kan 

förstärkas. Merparten av de medlemsorganisationer som SMR vidareförmedlar 

Sidabidrag till har under treårsperioden genomgått en självbedömningsprocess i 

samverkan med SMR. 

8

2 - SMR:s operativa verksamhet 2011 

SMR:s 36 medlemsorganisationer och deras samarbetsorganisationer internationellt är 

tillsammans ett omfattande nätverk av organisationer, som på olika sätt påverkar de 

samhällen de verkar i. SMR vill stärka kyrkors och kristna organisationers roll i samhället 

och bidra till ett internationellt samarbete av god kvalitet. Ekumenik, dialog och 

samverkan mellan kyrkor och kristna organisationer, samhällsutvecklingsfrågor och 

utvecklingssamarbete är centrala för SMR. 

SMR:s medlemsorganisationer har olika karaktär, storlek och inriktning, flera av dem är 

med i stora internationella nätverk. SMR-gemenskapen är därför en betydelsefull resurs 

för förändringsarbete genom de möjligheter den ger för samverkan, stöd, lärande, 

utmaning och påverkan; i ekumeniska sammanhang, i kyrkorelationer, i organisationers 

samarbetsrelationer, i internationellt utvecklingssamarbete och i politiska sammanhang. 

SMR:s utvecklingssyn och förändringsteori 

SMR:s vision är att Guds rike gestaltas i världen genom att människor och samhällen 

förvandlas genom Guds kraft. SMR:s värdegrund uttrycker att detta innebär en värld 

befriad från fattigdom och förtyckande strukturer, där människor kan påverka sin egen 

situation och att skapelsen förvaltas med ansvar inför kommande generationer. 

Värdegrunden lyfter också fram att varje enskild människa har ett unikt värde, och har 

rätt att leva ett värdigt liv och påverka sin egen livssituation. 

Visionen och värdegrunden uttrycker det samhälle som SMR vill vara med och bidra till, 

och värderingar som ligger till grund för hur vi tror att förändring sker. Det är det vi 

kallar SMR:s utvecklingssyn. SMR ser utveckling som en ständigt pågående process, som 

kan påverkas, men inte kontrolleras. SMR har en processinriktad syn på förändring, och 

betonar värdet av deltagande och tillit. 

SMR:s resultatmodell - som används för uppföljning och redovisning av resultat i 

förhållande till SMR:s programmål för vidareförmedlingen - bygger på SMR:s 

förändringsteori på samhällsnivå. Där lyfts fram att i samhällsutvecklingsarbete måste vi 

se på relationerna mellan samhälle, organisationer och enskilda individer – hur dessa 

ömsesidigt påverkar varandra. Det är denna påverkan vi behöver förstå för att kunna 

stödja eller genomföra ett framgångsrikt samhällsutvecklingsarbete. I kapitel 3 i den här 

rapporten beskrivs förändringsteorin mer utförligt. 

SMR:s förändringsteori på organisationsnivå - SMR:s operativa arbete - utgår från 

SMR:s vision, uppdrag och förändringsteori på samhällsnivå. SMR fokuserar på att 

stärka organisationer och organisering i civilsamhället – för att därmed skapa utrymme 

för människor som lever i fattigdom och i förtryckande strukturer att aktivt delta i 

samhällsutvecklingen. Att arbeta med stärkande innebär för SMR både att möjliggöra 

kapacitetsutveckling och att bidra till att skapa utrymme för organisationerna att verka i 

det civila samhället. Detta arbete har konkretiserats i nyckelområden för förändring för 

organisationer i det civila samhället: 

9

- Verksamhetsutveckling baserad på erfarenhetsbaserat lärande och reflektion 

genom tematiska reflektionsområden som relaterar till 

samhällsutvecklingsfrågor. 

- Utbyte och samverkan med andra organisationer 

- Organisatoriskt lärande och kontinuerlig kapacitetsutveckling inom områden 

som är relevanta för organisationen. 

- Tillgång till ekonomiska bidrag och en bidragshantering med hög kvalitet för 

genomförande av utvecklingsinsatser, samt förmåga att hantera sådana 

bidrag. 

- Utrymme att verka i civilsamhället och att påverka samhällsutvecklingen. 

Utvecklingssamarbete och sociala utvecklingsinsatser behöver genomföras med 

kunskap, goda metoder och system, och dessa behöver skapas i dialog och samverkan. 

Att möta nya perspektiv och att reflektera och lära av det man gör menar vi är 

avgörande för att förändring ska ske. Att veta vem man är och våga tro på sin egen 

förmåga gör en organisation eller en rörelse stark. I samhället och i samhällsutveckling 

behövs en mångfald av aktörer och mångas röster behöver höras. Det här är 

arbetsområden där SMR har möjlighet att bidra positivt, vi har därför utvecklat 

metodkompetens när det gäller bidragsförmedling, kommunikation, kunskaps- och 

kapacitetsutveckling, mötesplatser och påverkansarbete. 

SMR:s målhierarki 2009 – 2011 speglar SMR:s förändringsteori. 

10

Vision 

Guds rike gestaltas i världen genom att människor och samhällen förvandlas genom Guds kraft 

Övergripande mål 1 

Varje medlemsorganisation är 

en stark förändringsaktör för en 

rättvis och försonad värld 

K Ä R N V E R K S A M H E T E R 

Övergripande verksamhetsmål 1 

Varje medlemsorganisation 

har 

tillgång till relevanta 

förutsättningar för att 

utveckla och 

genomföra sin 

verksamhet 

Verksamhetsområde 1.1 

…genom fördjupad 

reflektion kring 

uppdrag och 

värdegrund 


…genom utbyte med 

medlemsorganisationer 

och andra relevanta 

aktörer 


…genom utveckling av 

organisationens 

kapacitet 


…genom ekonomiska 

bidrag 


Medlemsorganisationerna 

har 

en effektiv gemensam 

röst för representation 

och påverkan 


…genom att SMR 

företräder medlemsorganisationerna 

i 

nationell, internationell 

och ekumenisk 

samverkan som tydligt 

bidrar till SMRs mål 


…genom att SMRs 

perspektiv är kända, 

respekterade och 

beaktade i relevanta 

nationella, 

internationella och 

ekumeniska 

11 

Övergripande mål 2 

SMR är en stark 

förändringsaktör för en rättvis 

och försonad värld 

S T Ö D V E R K S A M H E T E R 


SMR utvecklar och 

genomför 

verksamheten effektivt 

och med hög kvalitet 


…genom fördjupad 

reflektion kring uppdrag 

och värdegrund 


…genom utveckling av 

organisationens kapacitet 


SMR driver den egna 

organisationen effektivt 



…genom ledning och 

samordning 


…genom administration 


…genom 

föreningsverksamhet 


…genom 

kommunikation

Hur har det gått under 2009 - 2011? 

De resultat som beskrivs för SMR:s operativa arbete ska ses i ljuset av det som sker i 

medlemsorganisationernas och samarbetsorganisationernas arbete. I kapitel 3 i den här 

rapporten redovisar SMR resultat från arbetet med bidragsförmedling utifrån SMR:s 

resultatmodell. Där beskrivs också 12 framgångsfaktorer för goda resultat i 

samhällsutvecklingsinsatser, baserat på erfarenheter som kommer fram ur 

insatsrapporteringen. Flera av framgångsfaktorerna är frågor som SMR arbetat med 

under en längre tid och som speglar SMR:s syn på hur förändring sker. Det är en 

bekräftelse på att vi valt relevanta arbetsområden för SMR:s operativa arbete. För SMR 

är det avgörande att det finns en nära koppling mellan SMR:s operativa arbete och 

resultaten av medlemsorganisationernas arbete i syd. 

Övergripande mål 1: Varje medlemsorganisation är en stark förändringsaktör för 

en rättvis och försonad värld 

Övergripande verksamhetsmål 1: Varje medlemsorganisation har tillgång till 

relevanta förutsättningar för att utveckla och genomföra sin verksamhet 

Tematisk reflektion 

SMR:s tematiska reflektionsarbete syftar till att utveckla praxis genom att ta tillvara 

erfarenheter och stimulera kunskapsutveckling. Reflektionen kopplas till konkreta 

uppgifter som t ex policyarbete, insatshantering, insatsplanering, utvärdering och 

metodutveckling. 

SMR har fokuserat följande teman under verksamhetsperioden: 

o Kyrkans roll i samhället 

o Religion och utveckling 

o Rättighetsperspektivet 

o Utvecklingssyn och förändringsteori 

o Jämställdhet och hiv och aids 

o Försoning och konflikt 

o Miljö 

Exempel på aktiviteter 

- Internationella och svenska mötesplatser som fokuserar något eller flera av 

de tematiska områden SMR har fokuserat under verksamhetsperioden 

- Deltagande utvärdering: rättighetsutvärderingen (mer information i kapitel 1) 

- Metodutveckling 

Rapporter - resursmaterial för reflektion 

- Rapport från rättighetsutvärderingen: ’Do the Right Thing – make it even!’ 

- Rapport om kyrkor och samhällsutveckling: ‘Tro och handling: möjligheter 

och utmaningar för kyrkan I Kambodja och Zimbabwe’ 

- Rapport från internationellt seminarium om kyrkans roll i samhället i södra 

Afrika: ’The Church needs to be Human’. 

- Fallstudierapport: ’Owning our Change – a case study on a development 

intervention among tribal groups in South India’ 

Resultat 

I arbetet med kyrkans roll i samhället och religion och utveckling har SMR bidragit till 

att skapa utrymme för dialog och reflektion om kyrkornas identitet och möjligheter och 

12

utmaningar i samhällsengagemang. SMR har givit plats åt olika röster och skapat 

öppningar i dialog mellan nord och syd, mellan sekulära och religiösa perspektiv. 

SMR:s rättighetsutvärdering med deltagande metod förde samman personal från 

samarbetsorganisationer i syd och personal från medlemsorganisationer samt SMR, 

vilket bidragit till lärande i de deltagande organisationerna, som vi på sikt räknar med 

också kommer att påverka praxis. 

Arbetet med utvecklingssyn och förändringsteori har ökat kunskapen hos SMR:s 

medlemsorganisationer och stärkt förståelsen kring hur förändringsprocesser går till, 

vilket vi tror leder till högre kvalitet i insatsplanering, och starkare koppling mellan 

organisationens identitet och dess verksamhet. 

Medlemmar och deras samarbetsorganisationer har ökat sina kunskaper och utvecklat 

sina arbetssätt relaterat till hiv och aids och miljö. 

Reflektion 

Erfarenhetsbaserat lärande och reflektion är en förutsättning för utveckling. Genom att 

avsätta tid för att reflektera över en fråga eller en verksamhet öppnar man upp för nya 

perspektiv och kan utmanas. Man får en möjlighet att spegla sina egna tankar och 

förhållningssätt i andras, och förhoppningsvis utmanas till utveckling. I de mötesplatser 

SMR har anordnat under verksamhetsperioden har vi kunnat se hur 

förändringsprocesser satts igång. 

I arbetet med rättighetsutvärderingen och fallstudien från Indien ser vi värdet av att 

fokusera, och att arbeta med praktiska erfarenheter från organisationernas arbete. Vi ser 

också att det är nödvändigt att arbeta långsiktigt med tematiska frågor, att inte ha för 

bråttom med ett tema utan målmedvetet hålla fast vid det och kontinuerligt fördjupa 

kunskapen, metoder, insikter. I ett arbete som inkluderar samarbetsparter som är 

spridda över hela världen behöver man ta sig tid att låta en tematisk fråga växa, och för 

olika samarbetsparter att skaffa sig ett eget ägarskap – då genereras ny kunskap och nya 

förhållningssätt som leder till förändring. 

Utbyte och samverkan 

Som ekumenisk organisation är SMR en mötesplats för organisationer med olika 

inriktningar. Utbyte och samverkan är både mål och metod för SMR. 


- Ett 20-tal mötesplatser per år – såväl egna som gemensamma med andra. 

- Samverkan mellan organisationer i specifika projekt. 

- Samverkan som generellt förhållningssätt. 

Resultat 

SMR:s mötesplatsverksamhet har bidragit till 

- relationsbyggande mellan organisationer. 

- idéutveckling och påverkan – utrymme för dialog och diskussion. 

- kompetens- och kapacitetsutveckling. 

Samverkan som förhållningssätt har stärkts inom SMR, vilket leder till att SMR aktivt 

söker, och uppmuntrar till, samverkan med andra både när det gäller stöd till 

kapacitetsutveckling, påverkansarbete och ekumenik. Under verksamhetsperioden har 

13

exempelvis samverkan med Sveriges Kristna Råd och med SMR:s motsvarigheter i 

Danmark och Norge stärkts. 

Samarbeten mellan SMR:s medlemsorganisationer har fördjupats, i ett fall har det till 

och med lett till ett samgående mellan två organisationer – Skandinaviska 

Barnmissionen och NAVPartners. 

Reflektion 

SMR-gemenskapen – med medlemsorganisationerna och deras samarbetsorganisationer 

– visar sig gång på gång ha ett förtroendekapital som bidrar till att det går att skapa 

förtroendefulla mötesplatser, och förtroende är gynnsamt för utveckling. Samtidigt finns 

det ojämlika maktförhållanden inbyggda, vilket vi måste vara uppmärksamma på. 

Stöd till kapacitetsutveckling 

Stödet till kapacitetsutveckling riktar sig till organisationer och till individer och är 

kopplat till SMR:s arbete med bidragsförmedling. På organisationsnivå arbetar SMR 

med att stödja medlemsorganisationernas utveckling av system för organisatoriskt 

lärande, stärkande av organisationernas förmåga att arbeta med styrning och kontroll 

samt stöd till organisationsutvecklingsprocesser. På individnivå anordnas kurser för 

handläggare och utresande personal i medlemsorganisationerna. 


- kurser för handläggare relaterat till insatshantering och till 

samhällsutvecklingsfrågor 

- stöd till utveckling av system för organisatoriskt lärande 

- webbaserad lärgrupp om organisationsutveckling i kyrkor och kristna 

organisationer 

- internationellt seminarium om organisationsutveckling i kyrkor och kristna 


Rapport 

- ’Minskar antalet ansökningar från svenska enskilda organisationer över tid?’ 

En studie genomförd i samarbete med Forum Syd om organisationernas 

kapacitet i förhållande till hantering av Sidabidrag. 

- ’Verktyg för ökad förståelse – lärdomar från 10 år av fältstudier’ 

Resultat 

Personal i medlemsorganisationerna har stärkt sin kompetens när det gäller planering, 

uppföljning och utvärdering av utvecklingsinsatser, med fördjupningar i 

rättighetsperspektivet, utvecklingssyn och förändringsteori, målskrivning och 

ekonomifrågor. Medlemsorganisationer och samarbetsorganisationer har ökat sin 

miljökompetens genom deltagande i Miljölinsens utbildningar, som är ett samarbete 

med Diakonia. 

SMR:s medlemsorganisationer har stärkt sin kapacitet när det gäller insatshantering, 

vilket bidrar till att de också stärkts som partner till sina samarbetsorganisationer. 

10 medlemsorganisationer har stärkt sina system för organisatoriskt lärande, vilket har 

inneburit olika saker för olika organisationer. De har arbetat med: riktlinjer för lärande, 

att främja lärande mellan huvudkontor och regionkontor, kommunikation, 

14

organisatoriskt minne, systemutveckling för planering-uppföljning-utvärdering samt 

dokumentationsrutiner. 

Genom den webbaserade lärgruppen ’OD & Christian Organisations Learning Group’ 

har handläggare, organisationskonsulter och ledare haft tillgång till resursmaterial, 

resurspersoner och dialog om organisationsfrågor och kunnat utveckla sina arbetssätt. 

Lärgruppen har drygt 250 medlemmar internationellt. 

Reflektion 

SMR:s arbete med stöd till kapacitetsutveckling under verksamhetsperioden haft tre 

huvudsakliga delar: 

- Kompetensutveckling genom kurser och seminarier. 

- Stärkande av lärande i organisationerna genom en medföljande stödprocess. 

- Stöd till organisationsutveckling bland annat genom att tillgängliggöra 

resursmaterial och resurspersoner. 

Relationen som finns mellan organisationerna inom SMR och i relation till SMR:s kansli 

är förtroendefull, vilket har skapat ett gott klimat för lärande och utveckling. I 

utbildningar finns en öppenhet för att dela utmaningar och brister, vilket genererar nya 

kunskaper. Kurser och utbildningar som har en nära koppling till praktik är oftast 

mycket effektiva. Men vi noterar också att kurser och seminarier bara är ett sätt att lära. 

Arbetet med organisatoriskt lärande visade på värdet av att alternera kursmoment och 

medföljande i organisationen för att stödja förändringsarbetet. 

Det är viktigt att SMR inte enbart hämtar inspiration från Sverige, eller att medlemmar 

och deras samarbetsorganisationer inte blir beroende av resurser enbart i Sverige. 

Arbetet med den webbaserade lärgruppen är en av SMR:s strategier för att underlätta att 

organisationerna får impulser från flera håll. 

Den studie om minskande antal ansökningar som SMR genomförde tillsammans med 

Forum Syd under hösten 2011 lyfter flera viktiga frågor för SMR:s fortsatta arbete med 

bidragsförmedling och stöd till kapacitetsutveckling. Studien bekräftar att antalet 

sökande organisationer har minskat, mycket på grund av att de administrativa kraven har 

ökat. Krav upplevs av en del organisationer som utvecklande, men för andra har kraven 

blivit alltför tunga. Engagemanget i organisationerna hotas, arbetet blir tråkigare. Det 

finns risk för att bra verksamhet försvinner. Fokus flyttas från utveckling till 

administration och byråkrati. SMR har noterat en trend att biståndsorganisationer har 

ökat sin andel av biståndsmedel medan kyrkor och samfund har minskat sin. Studien ger 

ett antal rekommendationer till SMR respektive Forum Syd för respektive organisations 

uppgift som vidareförmedlande organisation. 

I arbetet med organisatoriskt lärande har SMR tydligt upplevt att stressen har ökat i 

många organisationer. Det finns mindre utrymme för vård av organisationen och för 

reflektion, lärande och organisationsutveckling – även om man känner behov. Detta är 

bekymmersamt. 

Bidragsförmedling 

SMR utvecklar kontinuerligt arbetet med bidragsförmedling. Det handlar om utveckling 

av SMR:s förståelse av medlemmarna och deras samarbetsorganisationer, utveckling av 

15

handläggningsmetodik och verktyg för bedömning, analys och rapporter av insatser, 

samt utveckling och tillämpning av system för styrning och kontroll. De resultat som 

uppnåtts under perioden bidrar till fortsatt kvalitetssäkring och utveckling av den 

verksamhet som stöds genom SMR:s bidragsförmedling. Utgångspunkten är att SMR:s 

arbetssätt ska främja utveckling samt att SMR ska leva upp till de avtal och instruktioner 

som samarbete med Sida styrs av. 

Mer information om arbetet med bidragsförmedling och kvalitetssäkring finns i kapitel 

3. 


- SMR:s utvecklingsutskott möts regelbundet för principfrågor, beslut, 

uppföljning 

- Arbete med mallar och handbok 

- Arbete med stödmaterial för insatshantering 

- Systemutveckling relaterat till insatshantering 

- Organisations- och projektbesök 

- Arbete med antikorruption 

Resultat 

SMR har utvecklat ett system för självbedömning av medlemsorganisationernas 

efterlevnad av regler och avtalsvillkor relaterat till hanteringen av Sidabidrag, vilket 

bidrar till kvalitetssäkring och till kapacitetsutveckling i medlemsorganisationerna. 

Insatshanteringssystemet (IHS) har förbättrats, med ökad tillgänglighet för 

medlemsorganisationerna, vilket förenklar och skapar bättre transparens. 

Nya insatsbedömningar, som följer ett rättighetsbaserat perspektiv. 

Utvecklad resultatmodell, som bidrar till bättre överblick och till kunskapsutveckling 

relaterat till SMR:s förändringsteori på samhällsnivå. 

Antikorruptionspolicy antagen av SMR:s styrelse 2010. 

Stärkt intern och extern styrning kring insatshantering. 

Ny mall för ansökningar. 

Reflektion 

Det är värdefullt att arbeta fokuserat med frågor under en tid, till exempel 

ekonomifrågor och styrning. Det ger ett bättre genomslag, både internt på SMR:s kansli 

och i medlemsorganisationerna och deras samarbetsorganisationer. 

Arbete med stödmaterial; som till exempel SMR:s checklista för ekonomihantering och 

arbete med systemutveckling; som systemet för självbedömning stärker kvaliteten i 

arbetet genom att det ger en systematik och en tydlighet i vad som krävs för att hantera 

bidragsmedel. 

SMR har valt att ha ett lärande förhållningssätt även i kontrollfrågor, det vill säga att 

även i kontrollfrågor stärka medlemsorganisationernas förmåga att bedöma sig själva 

och ta ansvar för sin egen utveckling för att undvika att de blir externt styrda, eller 

alltför beroende av externa bedömningar för sitt kvalitetsarbete. 

16

Övergripande mål 2: SMR är en stark förändringsaktör för en rättvis och 

försonad värld. 

Övergripande verksamhetsmål 2: Medlemsorganisationerna har en effektiv 

gemensam röst för representation och påverkan 

SMR vill vara med och stärka utrymmet för civilsamhällets organisationer att påverka 

samhällsutvecklingen. Inom det arbetet har vi under verksamhetsperioden fokuserat 

frågor som har med religion och utveckling, religions- och övertygelsefrihet samt 

bistånd att göra. För att effektivt kunna företräda medlemsorganisationerna behöver 

SMR vara en tydlig aktör som argumenterar väl för sina ståndpunkter och som har ett 

brett kontaktnät. SMR samverkar och bygger relationer både i ekumeniska sammanhang 

och i förhållande till andra aktörer. 

SMR arbetar för att dess perspektiv ska vara kända, respekterade och beaktade i 

relevanta nationella, internationella och ekumeniska sammanhang. SMR spelar en 

ledande roll i Sverige när det gäller att aktualisera religions- och övertygelsefrihet och 

dess betydelse för samhällsutveckling. 

SMR ska förmedla en nyanserad bild av och lyfta fram viktiga frågeställningar inom 

områden som utvecklingssamarbete, biståndspolitik, religion och utveckling och 

religions- och övertygelsefrihet. SMR:s arbete med hemsida och utgivning av skrifter 

och rapporter är ett sätt för oss att dokumentera och sprida erfarenheter och lärdomar 

som görs inom medlemsorganisationer och samarbetsorganisationer. 


- Utveckling av ekumeniska relationer och deltagande i ekumeniska 

mötesplatser. 

- Engagemang i nätverk relaterade till religions- och övertygelsefrihet och till 

bistånd. 

- Seminarier. 

- Nätverkande. 

- Mediearbete. 

Rapport 

- ’Vad religions- och övertygelsefrihet innebär och när den kan begränsas’ 

Resultat 

SMR har breddat och fördjupat sina nätverk i relation till religions- och övertygelsefrihet 

och bistånd. 

Beslutsfattare, tjänstemän och media har använt SMR:s skrivna material och fördjupade 

information om religions- och övertygelsefrihet mycket brett. Vi blir lyssnade till och får 

allt fler förfrågningar och kan på så sätt vara med och öka kunskapen om frågorna. 

Tillsammans med andra organisationer i olika nätverk är vi med och påverkar 

utvecklingen inom bistånd och i religions- och övertygelsefrihetsfrågor. 

Reflektion 

SMR vill vara med och skapa utrymme för organisationer i civilsamhället att påverka 

samhällsutvecklingen. Under verksamhetsperioden har vi valt att fokusera religions- och 

övertygelsefrihetsfrågor, religion och utveckling samt biståndsfrågor. Fokuseringen, och 

målmedveten samverkan har bidragit till att arbetet fått genomslag, i synnerhet när det 

gäller religions- och övertygelsefrihet. Vi har sett att konkreta mål för deltagande i 

17

nätverk är viktigt, och att det är centralt att satsa på grundarbete i form av 

kunskapsbyggande och framställning av informationsmaterial. Genom kommunikations- 

och påverkansarbete i Sverige länkar SMR till arbetet med bidragsförmedling och 

utveckling i syd. 

Övergripande verksamhetmål 3: SMR utvecklar och genomför verksamheten 

effektivt och med hög kvalitet 

Övergripande verksamhetsmål 4: SMR driver den egna organisationen effektivt 


Dessa båda övergripande verksamhetsmål handlar om att stärka SMR som organisation, 

så att vi kan genomföra vårt uppdrag gentemot medlemsorganisationerna på ett 

tillfredsställande sätt. Under 2011 genomfördes en utvärdering av SMR, mer 

information om utvärderingen finns i kapitel 1 i den här rapporten. 


- Systemutveckling för SMR:s interna uppföljning och utvärdering. 

- Utvärdering av SMR. 

- Utveckling av systemen för dokumenthantering och arkiv. 

- Utveckling av nya kommunikationskanaler inom sociala medier. 

- Rutiner för personalhantering. 

- Flytt till nya lokaler. 

- Ny hemsida. 

- Utveckling av kommunikation med medlemsorganisationerna. 

- Kompetensutveckling. 

Resultat 

Genom det interna uppföljningssystemet som utvecklats under perioden har SMR fått 

bättre överblick över det operativa arbetet och en tydligare sammanlänkning mellan 

olika delar av SMR:s arbete. 

Flytten till nya lokaler gav incitament för att ta krafttag när det gäller dokumenthantering 

och arkivering, mycket tack vare att vi redan innan hade arbetat fram en ny arkivpolicy 

och rutiner för dokumenthantering och arkivering. 

SMR har under perioden utvecklat användningen av sociala medier, vilket har varit 

mycket värdefullt både för SMR:s externa kommunikation och för relationen till SMR:s 

medlemsorganisationer. 

Den nya hemsidan är mer användarvänlig, och har stärkt SMR:s kommunikation. 

Reflektion 

Under verksamhetsperioden har systemutveckling skett på flera områden inom SMR. 

Sammantaget ser vi att detta har bidragit till att stärka kvaliteten i SMR:s arbete. 

18

3. SMR:s vidareförmedling 

3.1 Sammanställning vidareförmedling 2009-2011 

Under 2009-2011 har en omfattande verksamhet bedrivits genom sydanslaget, 

östanslaget och anslaget för kommunikations- och informationsinsatser. Totalt handlar 

det om stöd till olika insatser i en mängd länder (se nedan). Med insats avses allt från ett 

mindre projekt till det större stöd som ges till en programavtalsorganisation (som i sig 

kan innehålla stöd till många projekt). 

2009 (54 länder) 

2010 (52 länder) 

2011 (47 länder) 

19

De 46 länder som varit med alla tre åren är: Afghanistan, Bangladesh, Benin, Brasilien, 

Burkina Faso, Centralafrikanska republiken, Colombia, Ecuador, Egypten, 

Elfenbenskusten, Etiopien, Filippinerna, Guatemala, Indien, Israel och Palestina, 

Kambodja, Kamerun, Kenya, Kina, Republiken Kongo, Demokratiska Republiken 

Kongo, Lesotho, Malawi, Mali, Mexico, Moldavien, Mongoliet, Nepal, Nicaragua, 

Nigeria, Rwanda, Senegal, Sudan, Swaziland, Sydafrika, Tanzania, Tchad, Thailand, 

Tibet, Togo, Tunisien, Uganda, Ukraina, Vitryssland, Västsahara och Zimbabwe. 

De två länder som försvunnit mellan 2009 och 2010 är Costa Rica och Moçambique. 

De sex länder som försvunnit mellan 2010 och 2011 är El Salvador, Laos, Liberia, 

Paraguay, Somalia och Zambia. Landet som tillkommit mellan 2010 och 2011 är 

Pakistan. 

Notera att stöd till praktikanter, stipendiater och Kyrkornas världsråd inte finns med i 

uppställningen.Totalt under perioden har anslaget fördelats enligt följande: 

2009 2010 2011 Totalt 

Syd 105 000 000 105 000 000 107 499 000 317 499 000 

Öst 4 000 000 2 387 000 2 387 000 8 774 000 

Info 7 500 000 3 603 580 4 000 000 15 103 580 

Totalt 116 500 000 110 990 580 113 886 000 

I ovanstående summor ingår SMR:s kostnader för vidareförmedlingsuppdraget (28,2 

miljoner för syd och 1,5 miljoner för info) samt administrationsbidraget (17,7 miljoner) 

där cirka 84 procent skickas till den implementerande svenska organisationen och 

resterande 16 procent används av SMR. 

Bidraget har kanaliserats till totalt 21 svenska organisationer. De har i sin tur samarbetat 

med samarbetsorganisationer runt om i världen. Antal samarbetsorganisationer som de 

svenska organisationerna har samarbetat med, där Sidabidrag ingår: 

2009 161 stycken 



I SMR:s ansökan till Sida för perioden 2009-2011 skapades tio program för 

vidareförmedlingen. 

Fördelningen mellan programmen (miljoner kronor): 

2009 2010 2011 Totalt 

Afrika 24,4 26,5 15,5 66,4 

Asien 15,7 14,9 14,5 45,1 

Latinamerika 2,8 2,5 2,2 7,5 

Mena 4,3 2,9 4,8 12 

Östeuropa 2,0 1,9 0,9 4,8 

Globalt 8,2 6,5 10,2 24,9 

Sverige 3,2 1,5 1,8 6,5 

ADRA 14,0 13,8 15,9 43,7 

IM 9,8 10,1 11,4 31,3 

KrF 11,9 10,4 10,2 32,5 

20

Notera att siffrorna är exklusive administrationsbidrag, egeninsats samt kostnader för 

vidareförmedlingsuppdraget. ADRA, IM och Kristna Fredsrörelsens insatser ingår inte i 

regionprogrammen (inklusive Globalt och Sverige). I Sverige ingår endast 

kommunikations- och informationsinsatser (de fyra värdehöjande insatser som var 

registrerade i Sverige ingår i det globala programmet). 

Utifrån de två sista punkterna kan siffrorna skilja sig något från tidigare rapporter. 

Vidare har det gjorts förskottsutbetalningar vilket lett till att medel hamnat på fel år, 

detta gäller exempelvis insats i Afrika som fått ut medel för 2011 året innan. Det skedde 

även en förskottsutbetalning i slutet av 2011 för 2012 som inte finns med i siffrorna 

ovan. 

Afrika 

Asien 

Latinamerika 

21 

Noterbart är att insatser i Zambia, Togo, 

Somalia, Moçambique och Burkina Faso 

fasats ut. Insatserna i Uganda har växt 

medan insatser i Centralafrikanska 

republiken och Republiken Kongo 

minskat. Det har skett 

förskottsutbetalningar från 2010 till 2011, 

men dessa har korrigerats i bilden. 

Trots att nivån för Asien ligger på 

ungefär samma nivå samtliga år har 

mycket förändrats sig inom regionen. 

Laos har fasats ut medan Pakistan på nytt 

fasats in. Kambodja och Afghanistan har 

haft en kraftig ökning. Nepal har också 

haft en märkbar ökning medan både 

Indien och Kina minskar kraftigt. 

Paraguay och Costa Rica har fastas ut 

under perioden. Nicaragua har minskat 

medan Brasilien har ökat.

MENA 

Östeuropa 

Globalt 

22 

Stödet till MENA har varit ganska stabilt. 

Stödet till Sydsudan och Sudan har dock 

gått upp något och det var en nedgång i 

stödet för Egypten 2010. I SMR:s 

regionindelning tillhör Sydsudan och 

Sudan MENA-regionen. 

Den största förändringen handlar om en 

kraftig minskning av stödet till 

Vitryssland. 

Programmet består av några få insatser 

vilket gör det är svårt att säga något 

generellt om region Global. Man behöver 

se till varje insats.

Sverige 

ADRA 

IM 

23 

Programmet innehåller få insatser. 

Notera att IM:s, ADRA:s och Kristna 

fredsrörelsens insatser inte återfinns här 

då de ingår inom respektive 

programavtal. 

Viss fokusering vad gäller antal 

samarbetsorganisationer. Se vidare nedan 

under resultatanalys av 

programavtalsorganisationer. 

IM finansierar större delen av sin 

verksamhet med egna medel och 

Sidastödet är endast en mindre del. Se 

vidare nedan under resultatanalys av 

programavtalsorganisationer.

KrF 

3.2 SMR:s arbete med kvalitetssäkring 

SMR:s system för kvalitetssäkringen utgår både från ett organisations- och ett 

insatsperspektiv. Viktiga delar av kvalitetssäkringen är organisations- och 

insatsbedömningar, men även hur information, kapacitetsstöd, styrning, kontroll och 

uppföljning hanteras. 

Grundläggande för att kvalitetssäkringen ska fungera är att rätt och tydlig information 

förmedlas till SMR:s medlemsorganisationer. Ett viktigt verktyg för det är SMR:s 

hemsida där det sedan i början av 2012 finns ett reviderat upplägg under rubriken ”Att 

söka bidrag” (http://www.missioncouncil.se/for-medlemsorganisationer/att- sokabidrag-2/). 

Detta ersätter det som tidigare var SMR:s handbok. Informationen följs upp 

av SMR:s så kallade kapacitetsstöd som riktar sig främst till medlemsorganisationerna, 

men även i viss mån till deras samarbetsorganisationer (se vidare kap 2). Inför 

avtalsperioden 2009-2011 genomförde SMR organisationsbedömningar av de 

medlemsorganisationer som omfattades av ansökan. SMR organisationsbedömningar 

utgår från bedömningar av formell behörighet, hur man skött och hanterat ansökningar 

och rapportering samt av aktuell nulägeskapacitet. Ett viktigt underlag för SMR:s 

organisationsbedömningar är systemrevisioner som genomförs av extern konsult. 

Systemrevisionerna används också som underlag för riskbedömningar och åtgärdsplaner 

(kapacitetsutveckling). 

SMR:s styrning gällande regler kopplade till bidraget sker genom avtalsskrivning. Avtal i 

nästkommande led tas alltid in före första utbetalning för att kontrollera att tillämpliga 

regler förmedlas vidare. Här har SMR sett ett behov av att även mer noggrant 

kontrollera avtal i de fall det finns ytterligare led i kedjan där medel förs vidare. Kontroll 

av avtalsefterlevnad sker på flera sätt. Dels har SMR under 2009 till 2011 använt sig av 

ett självbedömningssystem. Under 2009 genomförde alla organisationer en sådan 

bedömning som följts upp årligen genom en fördjupad bedömning av tio organisationer. 

Självbedömningen följs upp av SMR genom stickprov och leder fram till en 

slutbedömning med åtgärdsplan. En annan viktig uppföljnings- och kontrollmekanism 

är de resor som SMR genomför. Förutom uppföljning av verksamhet, så använder SMR 

24 

Kristna Fredrörelsens verksamhet sker 

framför allt i Latinamerika. Se vidare 

nedan under resultatanalys av 

programavtalsorganisationer.

en checklista med grundläggande kontrollfrågor kopplade till avtal och 

ekonomihantering hos samarbetsorganisationen. 

SMR använder ett insatshanteringssystem (IHS) för insatsbedömningar av både 

ansökningar och rapporter. Insatshanteringsystemet utgår från olika projekthändelser, 

från inkommen ansökan till arkivering. Systemet anger vad som ska göras och av vem. 

Kopplat till systemet finns bedömningsmallar för hur ansökan, del- och slutrapportering 

ska hanteras. I insatsbedömningen sker till exempel kontroll och bedömning av 

medlemsorganisationens bedömning av samarbetsorganisationen. Utöver det finns 

bedömningsfrågor kopplade till bland annat relevans, genomförbarhet, 

resultatuppföljning, uthållighet, risker och riskhantering samt kostnadseffektivitet. SMR 

genomför en bedömning av hur insatsmålen är kopplade till SMR:s mål för 

bidragsförmedling, vilket även säkerställer att insatsen ligger inom ramen för vad som 

kan beviljas enligt givet anslag. Denna bedömning skapar även en utgångspunkt för 

SMR:s resultatuppföljning. I delrapportsgranskningen fokuserar SMR på aktuell 

lägesbeskrivning av avvikelser. För slutrapporter sker en omfattande bedömning utifrån 

ekonomihantering, samarbete, insatsens genomförande samt uppnådda resultat och 

lärdomar. Slutrapporterna används som grund för SMR:s aggregerade 

resultatredovisning. Bedömningarna för ansökningarna, del- och slutrapporter används 

även som grund för återkoppling till respektive medlemsorganisation. 

SMR arbetar även med kvalitetssäkring genom utvärderingar. SMR utvärderingspolicy 

anger riktlinjer för när och av vem som utvärderingar ska genomföras. Medlemmarna 

ansvarar tillsammans med samarbetsorganisationerna för att utvärderingar rörande 

specifika insatser genomförs. Som komplement genomför SMR som ramorganisation 

utvärderingar av mer övergripande karaktär. Under 2009-2011 har fokus varit på 

rättighetsutvärderingen. Se vidare i kap 1 och 2. 

SMR:s antikorruptionspolicy anger hur SMR ser på korruption, hur korruption kan 

förebyggas och hur vi agerar vid misstanke om korruption. Utifrån policyn har en 

handlingsplan utvecklats samt en beskrivning av SMR:s system för avvikelsehantering 

(se bilaga 10 och 11). Under perioden har avvikelseärenden hanterats på ett öppet sätt av 

SMR, i gott samråd med berörda medlemsorganisationer och Sida. SMR behöver 

ytterligare utveckla system för att förebygga och upptäcka avvikelsärenden. I det syftet 

kommer stöd och kontroll av medlemsorganisationernas organisationsbedömningar vara 

en viktig metod. 

3.3 Biståndseffektvitet och utvecklingseffektivitet 

SMR har under perioden 2009-2011 aktivt följt processerna kring biståndseffektivitet 

och utvecklingseffektivitet. Detta gäller såväl det civila samhällets granskning av process 

och innehåll i relation till högnivåmötena som processen för att utveckla det civila 

samhällets egen utvecklingseffektivitet. SMR ingår i styrgruppen för Better Aid och 

Open Forum, som bland annat arrangerade den svenska Open Forum-konsultationen 

2010. SMR deltar också aktivt i ramorganisationernas metodnätverk, som bland annat 

arbetar med erfarenhetsutbyte kring Istanbulprinciperna. Just nu är SMR delansvarig för 

att driva frågor kring resultatredovisning och uppföljning av princip nr 1 i 

Istanbulprinciperna; Respect and promote human rights and social justice. 

25

SMR ser lokalt ägarskap som en betydelsefull förutsättning för att uppnå hållbara 

resultat. I bedömningen av insatser är ägarskapet hos samarbetsorganisationen ett viktigt 

kriterium. Under den senaste treårsperioden har SMR satsat på att utveckla en 

resultatmodell som på ett relevant sätt redovisar resultat på en aggregerad nivå. Denna 

modell har hjälpt till att tydliggöra vilken information som behöver efterfrågas, vilket 

förväntas leda till en förbättrad planering och uppföljning kopplad till resultat. SMR 

tillhandahåller mallar för ansökan och rapportering, som kan användas om 

medlemsorganisationerna så önskar. För att skapa förutsättningar för förutsägbarhet i 

det stöd som ges till samarbetsorganisationerna tecknar SMR fleråriga avtal med 

medlemsorganisationer i relation till Sidabidragen, och oftast handlar det om treåriga 

avtal. 

När det gäller medlemsorganisationernas arbete med bistånds- och 

utvecklingseffektivitet så samordnas arbetet till stor del genom internationella nätverk. 

Så är fallet med ADRA, International Aid Services och Lepramissionen. Detta gäller 

främst givarsamordning. ADRA har till exempel regelbundet gemensamma möten för 

”givarkontoren”. International Aid Services är aktiv i den så kallade klustergruppen och 

forum för internationella NGO:s, till exempel i Sudan och Somalia. Erikshjälpen, 

International Aid Services är aktiva i det europeiska nätverket EUCORD, som bland 

annat samordnar givarstöd till samarbetsorganisationer bland annat i form av ett ”lead 

agency” system. Individuell Människohjälp har höga ambitioner och kommer under 

2012 att ta fram riktlinjer för biståndseffektivitet. De har tagit initiativ till 

givarsamordning i Malawi bland annat genom en hemsida. IM rapporterar att de 

upplever problem i fält med att andra givare inte är intresserade av samordning utan 

gärna fortsätter med projektstöd. 

När det gäller medlemmarnas anpassning till samarbetsorganisationernas system finns 

det goda exempel även om det inte är lika utvecklat som givarsamordningen. Flera 

medlemmar stödjer sina samarbetsorganisationer i att utveckla egna system och rutiner 

för planering, uppföljning, utvärdering och rapportering. Individuell Människohjälp har 

inga standardiserade rapportformat, utan utgår istället från samarbetsorganisationernas 

format, som de kvalitetssäkrar. De har även gett stöd till partners i Moldavien att ta fram 

strategiska planer för hela organisationerna. Erikshjälpen utgår också från 

samarbetsorganisationernas format i de fall där samarbetsorganisationen har ett 

utvecklat PMER-system. 

Inom International Aid Services internationella nätverk genomförs regelbundet 

samordningsmöten. För Svenska Missionskyrkans del samordnas stödet i relation till 

Kyrkornas världsråd, och en särskild samverkan finns i detta fall med Svenska kyrkan 

och andra organisationer som arbetar med Kyrkornas världsråd. 

SMR ger olika typer av stöd såsom projektstöd, programstöd samt projekt- 

/programstöd med flera finansiärer. I några fall prövas ett så kallat kärnstöd till en lokal 

organisation. En anledning till att det finns så få exempel på kärnstöd är att flera av 

samarbetsorganisationerna har en bredare inriktning än bistånd, till exempel kyrkor, 

vilket innebär att det inte är möjligt att ge kärnstöd till hela organisationen. SMR ser 

behov av att i framtiden identifiera insatser och samarbetsorganisationer där kärnstöd 

skulle vara relevant. 

26

3.4 SMR:s förändringsteori, förändringssyn och resultat 

SMR:s förändringsteori 

SMR:s förändringsteori (se SMR:s Sida-ansökan 2009 - 2011) är central för att förstå 

resultatmodellen. Den bygger på att samhälle, organisation och individ interagerar. 

Individens drivkraft och engagemang är en förutsättning för att åstadkomma en 

förändring av det samhälle hon lever i och är en del av. Genom att organisera sig stärks 

individens förmåga och möjligheter att tillsammans med andra påverka 

samhällsutvecklingen och sin egen situation. Samtidigt som individer stärks av 

organiseringen påverkar organisationen individer genom att organisationerna är viktiga 

folkbildare som bidrar till att forma och förändra värderingar, attityder och beteenden 

hos individer. Individer och organisationer påverkar även det samhälle som de är en del 

av. Organisationer i det civila samhället är en viktig plattform för människor att göra sin 

röst hörd och att utkräva sina rättigheter gentemot stat och myndigheter. Men det 

omgivande samhället formar också förutsättningarna för individernas och 

organisationernas utveckling. Ett rättvist, fredligt och hållbart samhälle där mänskliga 

rättigheter respekteras och uppfylls ökar möjligheterna för individen att påverka och 

förändra sitt liv. 

Denna ömsesidiga påverkan är påtaglig i 

medlems- och samarbetsorganisationernas 

organisation 

individ 

samhälle 

insatser. En till illustration till denna 

förändringsteori är Lepramissionens insats 

(07037 och 10001) i Nigeria. I delstaten 

Kwara i Nigeria har The Leprosy Mission 

Nigeria arbetat med att stärka 

funktionsnedsatta och marginaliserade 

människor i fem byar. Metoderna har bland 

annat varit att skapa medvetenhet om 

rättigheter, organisering i kooperativ och 

rådgivning i hur de bildade by-kooperativen 

kan påverka lokala delstatsmyndigheter och 

utkräva sina rättigheter. Individer som blivit medvetna om sina rättigheter har ökat sitt 

engagemang, organiserat sig och genom kooperativens plattform och röst påverkat 

samhället och myndigheterna. I en by har man, genom påverkansarbete, numera tillgång 

till elektricitet, och byns förbättrade standard har i sin tur påverkat det omkringliggande 

samhällets attityder till byn. Från att byn och dess invånare varit diskriminerade och 

utsatta för stigmatisering vill nu människor flytta till byn och ta del av byns förbättrade 

standard. Resultaten är relevanta på alla tre nivåer av förändringsteorin, men framför allt 

på individnivå då marginaliserade individer fått förbättrade livsvillkor och har en bättre 

ställning i samhället. 

SMR:s syn på resultat 

I SMR:s resultatredovisning aktualiserar vi resultat av insatserna som slutrapporterats 

åren 2009 - 2011. Men i läsningen av resultat bör vi ha ett antal faktorer i åtanke såsom 

dess kontext, dess bidrag till samhällsutveckling och eventuella negativa bieffekter. I 

rapporten använder SMR resultat och ”outcome” synonymt. 

SMR:s insatser ett bidrag till resultat 

SMR:s grundläggande syn på resultat är att insatserna som medlems- och 

samarbetsorganisationerna arbetar med bidrar till samhällsförändring. Vår erfarenhet är 

27

att många olika faktorer och aktörer påverkar förändring. I vissa fall agerar 

samarbetsorganisationerna i en miljö utan andra närvarande aktörer. I de flesta fall 

agerar de dock i en miljö där aktörer såsom stat, lokala aktörer, andra organisationer, 

bygrupper, religiösa institutioner är aktiva. SMR uppmanar därför organisationerna som 

tar emot medel från SMR att resonera kring hur de medverkar till samhällsutveckling 

och i ett större perspektiv beskriva hur deras arbete bidragit till förändring. Vår teori är 

att det perspektivet också gynnar en helhetsförståelse och förmågan att i planering och 

genomförande ta hänsyn till andra aktörer som kan spela kompletterande roller i 

utvecklingssamarbetet. Vi tror att mångfalden är berikande för utvecklingssamarbetet 

och att olika organisationer har olika roller i samhällsutvecklingen. 

Ett exempel på vikten av mångfald och hur olika aktörer kan samverka för att uppnå 

hållbara resultat är EFK:s partner Translators Association of the Philippines (TAP). 

TAP:s expertis är att utveckla skriftspråk för språk som saknar alfabet. Denna expertis 

är central för många av världens minoriteter som ännu inte har ett eget alfabet, vilket 

försvårar deras möjlighet till utbildning. Forskning visar att modersmålsundervisning 

förbättrar människors förmåga att lära sig andra språk samt att ta till sig kunskap om 

andra ämnen (matematik, geografi, och så vidare), något som också rekommenderas av 

Världsbanken och UNESCO. I Filippinerna har TAP samverkat i det nationella 

konsortiet 170+ som är ett konsortium av organisationer (Rädda Barnen, Summer of 

Linguistics) och universitet (University of the Philippines och Philippine Normal 

University) med olika expertis. TAP:s funktion är att ta fram skriftspråk, läroplaner för 

grundskola, genomföra det och visa för myndigheterna att detta ger bättre studieresultat 

än undervisning på engelska eller filipino. Lärdomar och resultat från genomförandet 

diskuteras i 170+ och genom samarbetet får aktörerna kraft att påverka nationell policy, 

landets lagar och myndigheternas genomförande. Arbetssättet och samarbetet har gett 

resultat. År 2009 färdigställde och signerade Filippinernas utbildningsministerium en 

policy för modersmålsundervisning. 170+ var drivande bakom policyns framtagande 

och är nu aktiva med att följa upp dess genomförande. I mars 2012 började staten att 

implementera policyn och ett pilotprojekt lanserades där ministeriet lovade att tolv av 

landets större språk ska användas som modersmål i statliga skolor från förskola till klass 

3. 170+ kommer assistera genomförandet av pilotprojektet. TAP har i denna process 

gett ett viktigt bidrag i 170+ gemensamma ansträngningar för att uppnå långsiktig 

förändring. 

Kontext spelar roll för resultatet 

Tveklöst spelar kontext en stor roll för vilken slags resultat en insats kan bidra till. 

SMR:s analys av slutrapporterna pekar på att kontextuella faktorer som exempelvis 

geografi, politisk stabilitet, konflikt och katastrofsårbarhet påverkar vilken typ av resultat 

som kan uppnås. Detta blir tydligt i programdelmålet ökad organisering och då kopplat 

till i vilken grad organisering kan ske. Ytterligare et exempel återfinns i de västra delarna 

av Demokratiska republiken Kongo där Svenska Missionskyrkans partner arbetar med 

hiv-prevention (insats 07043). Hälsomyndigheterna har i området saknat resurser och 

ledarskap att leda hiv-arbetet. Det fanns därför en stor roll att fylla för Missionskyrkans 

samarbetsorganisation (CEC) när de inledde arbetet. Flera av resultaten av insatsen 

handlar om att människor fått ökad kännedom om hiv och andra sexuellt överförbara 

sjukdomar samt hur de kan skydda sig. Vissa positiva sidoeffekter kan redan skönjas 

som exempelvis att tonårsgraviditeterna har minskat till följd av att fler unga nu har 

tillgänglighet till preventivmedel. Resultatet är att färre flickor relegeras och kan gå 

färdigt skolan. Givet kontexten, där den egentliga ansvarsbäraren (staten) inte varit 

tillräckligt närvarande, fyller CEC en viktig funktion. Vid SMR:s bedömning av 

28

slutrapporter och resultat uppmärksammas insatsens kontext och vilka resultat som är 

möjliga att uppnå under de förutsättningar som råder. 

Ett resultat kan ha negativa bieffekter 

I vissa fall där positiva ”outcome” noteras märks även negativa bieffekter. En sådan 

oönskad bieffekt observerades till exempel i en insats i Kenya där International Aid 

Services arbetat med landsbygdsutveckling genom en självhjälpsgrupp. Fokus här var att 

förbättra jordbruksmetoderna och öka matsäkerheten. Detta uppnåddes i hög 

utsträckning och många hushåll kunde även sälja överskotten. Sidoeffekten blev 

emellertid att flera av de hushåll som fått det bättre använde sitt ekonomiska överskott 

till ökad alkoholkonsumtion. Konsekvenserna av det har bland annat varit att barnen, 

enligt skolan, inte tas om hand lika väl som i andra familjer och en ökning av konflikt 

och ibland genusbaserat våld i hemmen. 1 

Med vetskap om de komplexa effekter, 

utvecklingssamarbetet kan bidra till, betonar SMR en god riskanalys, regelbunden 

uppföljning och lärande. Genom att betona detta kan negativa bieffekter identifieras och 

adresseras. 

Långsiktiga resultat 

I bedömningen och analysen av slutrapporterade insatser för perioden ser SMR utöver 

resultat på ”outcome”-nivå även många exempel på effektnivå. Med effekter avser vi 

resultat som gäller förändringar på långsiktig nivå och bidrar till mer övergripande 

förändringar. Ett sådant exempel är I Choose Life’s arbete med ungas sexuella och 

reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR) i Kenya. I Choose Life har medvetet arbetat 

med att inkludera myndigheterna inom utbildningsdepartementet i planeringen och 

förstudien av insatsen. Eftersom att myndigheterna genom sin medverkan tydligt sett 

bristerna i dagens nationella policy om SRHR i kenyanska gymnasieskolor har de till 

följd av insatsen ändrat den nationella policyn så att skolor ytterligare tar upp och 

tillgodoser ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa. 

3.5 Resultatredovisning 

SMR:s programmål 

SMR har tre programmål: 

Att i samarbetsländerna bidra till utvecklingen av 

1. ett rättvist, fredligt och hållbart samhälle där de mänskliga rättigheterna 

respekteras och uppfylls. 

2. starka och demokratiska organisationer med förmåga att påverka 

samhällsutvecklingen. 

3. goda förutsättningar för utsatta människor att förändra sina livsvillkor. 

Programmålen ger uttryck för den utveckling som insatserna i SMR:s portfölj ska bidra 

till och är medvetet formulerade på en övergripande nivå utifrån SMR:s roll som 

bidragsförmedlande organisation. Målen ska kunna rymma många olika typer av insatser 

utan att deras inriktning styrs i detalj. För att precisera programmålen och göra dem 

1 I det här fallet ledde det till att SMR uppmuntrade IAS att utveckla metoder för att hantera alkohol som 

hinder till utveckling. Kontakter har nu tagits med IOGT-NTO med erfarenhet av sådant arbete i 

Östafrika och en pilotinsats med metodologiskt stöd från IOGT ska genomföras under 2012. 

29

uppföljningsbara har SMR formulerat nio programdelmål (tre för varje programmål) 

som insatsmålen i de olika insatserna kopplas till. Dessa programdelmål är följande: 

1.1 Påverkan på lagar och andra politiska beslut samt myndigheters implementering av 

dessa. 

1.2 Förändrade attityder och beteenden i samhället. 

1.3 Ökad tillit och interaktion mellan olika samhällsgrupper. 

2.1 Ökad organisering. 

2.2 Stärkt kapacitet hos organisationer i det civila samhället att agera. 

2.3 Stärkt samarbete mellan organisationer i civila samhället och/eller mellan dessa och 

andra aktörer. 

3.1 Ökad medvetenhet om och/eller förmåga hos utsatta människor att använda, 

försvara och utkräva sina rättigheter. 

3.2 Ökade möjligheter för utsatta människor att själva påverka sin situation. 

3.3 Förbättrade livsvillkor för utsatta människor. 

Alla slutrapporter, från och med rapporteringen för 2009, bedöms utifrån i vilken grad 

insatsmålen under respektive programdelmål har uppnåtts. Fyra olika nivåer av 

måluppfyllelse kan anges i insatshanteringssystemet: 

1. Resultat som förväntat eller över förväntan, 

2. Resultat något under förväntan, 

3. Resultat mycket under förväntan, samt 

4. Inga resultat. 

En narrativ beskrivning av resultaten för varje programdelmål förs också in i systemet 

och i en särskild checklista anger handläggaren om resultaten kan anses verifierade 

genom informationen i rapporten. På vilket sätt rapporterade resultat verifieras 

dokumenteras också för varje programdelmål. En sammantagen bedömning görs per 

insats där lärdomar kring vad som lett till ett gott respektive svagt resultat noteras, med 

rekommendationer kring hur resultatuppföljningen kan förbättras. Genom den 

information som förs in i insatshanteringssystemet skapas underlag för att visa på om 

det finns en särskild tyngdpunkt åt något eller några programdelmål samt i vilken grad 

programdelmålen har uppnåtts för SMR:s insatsportfölj som helhet. I följande avsnitt 

redogör SMR för resultat och måluppfyllelse för vart och ett av de nio 

programdelmålen. 

Redovisning av insatsernas resultat 

Som underlag för analysen används 190 slutrapporter, vilket i princip utgör samtliga 

slutrapporterade utvecklingsinsatser 2009-2011 på syd- och östanslagen, inklusive 

volontärinsatser och värdehöjande insatser. Det totala antalet godkända slutrapporter är 

202, men 12 insatser har av olika skäl undantagits från analysen. Det handlar om tre 

volontärinsatser som samrapporterats med andra insatser, två praktikantutvärderingar, 

tre avvikelseärenden, tre insatser som granskades enligt 2008 års system och en insats 

som utgjort ett särskilt organisationsstöd till Caritas. 

De resultat som redovisas hänför sig till insatser med olika startår och 

genomförandeperioder och har inte nödvändigtvis uppstått under denna avtalsperiod. 

För att på ett meningsfullt sätt kunna rapportera resultat på ”outcome”-nivå i relation 

till de programdelmål som formulerats för 2009-2011 har vi valt att i 

30

esultatredovisningen lyfta fram de resultat som rapporterats under perioden, istället för 

att försöka bedöma måluppfyllelse i pågående insatser vars resultat ännu inte 

utvärderats. 

I rapporten för 2009 – 2011 har SMR valt att redovisa resultat för slutrapporterade 

insatser som helhet och inte per regionprogram. Ett antal olika faktorer har föranlett 

beslutet. Den främsta orsaken är att rapportunderlaget för vissa regioner varit så pass 

litet att SMR gjort bedömningen att det inte varit meningsfullt att redovisa resultat per 

region. Afrika (74 insatser) och Asien (47 insatser) är regioner där underlaget av 

slutrapporter är relativt stort, medan det i MENA (22 insatser), Latinamerika (12 

insatser), Östeuropa (10 insatser) och Globalt/Sverige (25 insatser) är betydligt mindre. 

En annan orsak är att enskilda länder i olika regioner kan ha mer gemensamt än länder 

inom en och samma region, vilket gör att hela poängen med en regional jämförelse kan 

ifrågasättas. Det kan till exempel handla om en liknande lagstiftning, politiskt system 

eller att det råder väpnad konflikt. Resultatredovisningen görs därför övergripande per 

programdelmål för samtliga regionprogram tillsammans. Andra utgångspunkter har 

sedan använts för att analysera och dra lärdomar utifrån underlaget. 

Under arbetet med 2010 års rapport insåg SMR att resultatmodellens design innebär att 

programavtalsorganisationernas rapportering inte fångas upp på ett helt tillfredsställande 

sätt. Därför har SMR i denna rapport även sammanställt en separat redovisning av 

resultat från programavtalsorganisationerna (ADRA, Individuell Människohjälp och 

Kristna Fredsrörelsen). 

SMR har även kartlagt oförutsedda resultat och sidoeffekter som framkommit i 

slutrapporterna, men som inte motsvaras av något specifikt insatsmål. Dessa redovisas 

också i ett separat avsnitt efter redovisningen per programdelmål och per 

programavtalsorganisation. 

Programmål 1 

Ett rättvist, fredligt och hållbart samhälle där de mänskliga rättigheterna respekteras och uppfylls 

Programdelmål 1.1 

Påverkan på lagar och andra politiska beslut samt myndigheters implementering av dessa 

Av 190 slutrapporterade insatser har 35 haft insatsmål med koppling till programdelmål 

1.1. Den största delen av dessa insatsmål (11 stycken) har gällt påverkan kring rättigheter 

för personer med funktionsnedsättning, främst i östeuropeiska länder, men också i 

Afrika, Asien och Mellanöstern. Påverkan kring hiv och sexuella och reproduktiva 

rättigheter utgör också en betydande del av de insatsmål som relaterar till 

programdelmålet. Åtta insatser, främst i Afrika men också i Centralamerika, har haft 

sådan påverkan som mål. Övriga insatsmål inkluderar påverkan kring minoriteters rätt 

till identitet och födelsebevis, landrättigheter för jordlösa, rätten till hälsa samt frågor 

som rör fred och mänsklig säkerhet. 

31

Programmål 

Programdelmål 

Insatsmål 

Figur 1. Målhierarki för programdelmål 1.1. Visar ett urval av de insatsmål som relaterar till programdelmålet. 

Av de 35 insatserna bedöms 22 insatser ha nått resultat i nivå med eller över vad som 

var förväntat. Nio insatser har nått resultat något under förväntan och endast fyra 

insatser bedöms ha nått resultat mycket under förväntan eller inga resultat alls. Knappt 

90 procent av insatserna uppvisar alltså en relativt hög grad av måluppfyllelse (resultat 

något under, i nivå med, eller över förväntan). Utifrån rapporteringsunderlaget bedömer 

SMR därmed att uppfyllelsen av programdelmål 1.1 är mycket god. 

Resultat som 

förväntat eller 

över 

Resultat något 

under 

förväntan 

Tabell 1. Visar graden av bedömd måluppfyllelse för insatser med insatsmål kopplade till programdelmål 1.1. 

De resultat som rapporterats för programdelmålet handlar bland annat om förändrade 

attityder inom myndigheter i Bogotá i Colombia där lokala hälsomyndigheter nu 

erkänner betydelsen av att inkludera preventiv hälsa kopplat till barn-, ungdoms- och 

familjepolicyer. Detta sker efter påverkansarbete från KFUM:s samarbetsorganisation 

och syns i arbetsplaner som myndigheterna dragit upp (insats 04041). I 

Centralafrikanska republiken har myndigheter förändrat sina attityder gentemot 

minoritetsbefolkningen Bayaka, vilket lett till att man nu börjat ge födelsebevis till barn 

från gruppen (insats 00V19). I Brasilien har flera enheter kopplade till federationen 

FEPAS, EFK:s partner, fått nyckelroller i sina respektive kommuner. Från att tidigare 

främst ha arbetat socialt omfattas arbetet nu också av ett politiskt engagemang där man 

deltar i dialog och påverkan kring barns rättigheter. Organisationen påverkar även på 

nationell nivå. Ett resultat är att FEPAS medverkat till konkreta lagstiftningsbeslut bland 

annat vad gäller rätten till mat och förändrade skatteregler för icke-vinstdrivande 

organisationer (insats 07049). I Guatemala har 200 familjer som tidigare haft minimal 

tillgång till odlingsmark nu fått tillgång till detta och Caritas samarbetsorganisation har 

32 

Resultat 

mycket under 

förväntan 

Inga resultat TOTALT 

Antal insatser 22 9 1 3 35 

Andel 

insatser 

Ett rättvist, fredligt och hållbart samhälle där de mänskliga 

rättigheterna respekteras och uppfylls 

Påverkan på lagar och andra politiska beslut samt 

myndigheters implementering av dessa 

Myndigheter i 

Nigeria motiveras 

och påverkas att ta 

ansvar för att 

tillhandahålla 

social service till 

marginaliserade 

bybefolkningar 

Utbildningsmyndigheterna 

i 

Somaliland har 

kapacitet och 

motivation att 

tillhandahålla god 

skolundervisning 

för funktionshindrade 

barn 

Myndigheterna i 

Republiken Kongo 

erbjuder testning 

och behandling av 

hiv för alla till 

rimlig kostnad 

Myndigheter i Kina 

är motiverade att 

förbättra och 

stödja ett CBRprogram 

för barn 

med funktionsnedsättning 

62 % 26 % 3 % 9 % 100 % 

Politisk påverkan 

kring konflikten i 

Mellanöstern med 

syfte att bidra till 

ett slut på 

ockupationen

stärkts i sitt arbete för landrättigheter (insats 03095). Påverkansarbete gentemot 

nationella myndigheter i Kambodja har lett till att en rad policyförändringar skett vad 

gäller barns rättigheter. Exempelvis har minimum standard för omhändertagande av 

barn på barnhem etablerats och socialdepartementet har satt upp en avdelning för 

reglering och granskning av landets 286 barnhem (insats 07027). I Kenya har 

NavPartners samarbetsorganisation arbetat med påverkansarbete gentemot 

utbildningsdepartementet för att inkludera sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) i 

gymnasiets läroplan. Detta har lett till att myndigheterna stöttat och legitimerat 

organisationens pilotarbete på fyra skolor, samt pläderat för att SRH ska ingå även i 

andra gymnasieskolor i Kenya (insats 09044). I Republiken Kongo har gratis hiv-tester, 

bromsmediciner och medicinsk uppföljning av personer som lever med hiv börjat 

tillhandahållas av staten på två orter där detta tidigare saknats, vilket är ett resultat av 

Svenska Missionskyrkans samarbetsorganisations påverkansinsatser (insats 07069 och 

07V12). 

I Nigeria har Lepramissionens samarbetsorganisation tränat 159 community 

representatives i fyra byar i påverkansarbete. Byarnas representanter har sedan 

genomfört ett 20-tal lobbyingbesök hos respektive lokala myndighetskontor för att 

begära att de förbättrar tillgången till utbildning, el och hälsa för befolkningarna i 

området. Påverkansarbetet har resulterat i att en by fått tillgång till elektricitet samt flera 

avgränsade initiativ såsom utbyggnad av vatten och sanitet som myndigheterna bekostat 

eller stöttat (insats 07037). 

I Somaliland har utbildningsmyndigheterna ökat sitt intresse för och stöd till 

funktionshindrade barns rätt till skolgång genom att de påverkats av IAS 

samarbetsorganisation. Ett resultat av att myndigheterna har ändrat sin hållning är att de 

avsatt runt 8000 USD i budgetmedel för stöd till undervisning av funktionshindrade 

barn samt att departementet bekostade lärares löner i projektet. Effekterna av detta 

innefattar att fler barn med speciella behov kan gå i skolan och utvecklas och lära sig 

som andra barn (insats 09049). I Ryssland, Vitryssland, Moldavien och Etiopien har 

myndigheternas kunskap och medvetenhet om rättigheter för barn med 

funktionsnedsättning höjts. I Ryssland har man berett plats för barn med 

funktionsnedsättning i vanliga skolor (insats 07401) och i Etiopien har tillgången till 

specialundervisning ökat (insats 07081). I Vitryssland har man sett ett ökat engagemang 

hos parlamentsledamöter för dessa barns situation och inom myndigheterna har man 

slagit fast att alla barn, också de med funktionsnedsättning, har rätt till utbildning (insats 

07064 och 09402). Där har Erikshjälpens samarbetsorganisation konsulterats vad gäller 

att ta fram utbildningsmaterial, vilket indikerar att myndigheterna menar allvar med sina 

nya ambitioner. 

33

Uppfyllelse av 

programmål 


programdelmål 

Konkreta 

resultat 

Uppfyllelse av programmål: Genom god uppfyllelse av programdelmålet har SMR 

i samarbetsländerna bidragit till utvecklingen av ett rättvist fredligt och hållbart 

samhälle där de mänskliga rättigheterna respekteras och uppfylls. 

88 procent av insatserna har nått resultat något under, i nivå med eller över 

förväntan vad gäller påverkan på lagar och andra politiska beslut samt 

myndigheters implementering av dessa. 

20 

påverkansbesök 

har genomförts 

och bidragit till att 

myndigheterna 

tillhandahållit el 

och vatten och 

sanitet till flera 

byar i Nigeria 

Figur 2. Resultathierarki för programdelmål 1.1. Visar ett urval av konkreta resultat på insatsmålsnivå samt SMR:s 

sammantagna bedömning av måluppfyllelsen. 

SMR ser att insatserna i flera fall bidragit till viktiga förändringar när det gäller 

myndigheters implementering av lagar. I åtskilliga fall noteras även resultat kopplat till 

utvecklad och förbättrad lagstiftning som i högre grad möjliggör att människors 

rättigheter respekteras och uppfylls. I nästa steg finns stora förhoppningar att de här 

förändringarna av lagar, policyer och myndigheters implementering av dessa faktiskt ska 

få konkreta följder och förändringar i människors liv. På den nivån blir det emellertid 

svårare att mäta effekter och samtidigt i någorlunda hög grad knyta dem till SMR-stödda 

insatser då så många andra faktorer påverkar samhällsutvecklingen. Utifrån det urval av 

resultat som presenterats ovan bedömer SMR att måluppfyllelsen varit god och att den 

effektnivå som det här går att följa upp är relevant. 


Förändrade attityder och beteenden i samhället 

Staten avsätter i 

budgetplaneringen 

medel för 

lärarlöner till 

undervisning av 

funktionshindrade 

barn så att fler 

barn kan gå i 

skolan 


1.2. Den största delen av dessa insatsmål har gällt förändring av attityder och beteenden 

relaterade till hiv och sexuella och reproduktiva rättigheter, inklusive kvinnlig 

könsstympning och könsbaserat våld (27 insatser) samt attityder och beteenden 

relaterade till personer med funktionsnedsättning och deras rättigheter (13 insatser). Vad 

gäller hiv och sexuella och reproduktiva rättigheter handlar det till övervägande del om 

insatser i Afrika medan MENA är den region som dominerar bland insatserna som rör 

personer med funktionsnedsättning. Övriga insatsmål inkluderar förändrade attityder till 

betydelsen av skolutbildning, ökad miljömedvetenhet, stärkande av demokratiska 

värderingar och förändrade beteenden vad gäller konflikthantering. 

34 

Kostnadsfritt 

tillhandahållande 

av hivtest och 

bromsmediciner 

från staten på två 

orter i Republiken 

Kongo 

Lokala 

myndigheter i Kina 

stödjer ett CBRprogram 

för barn 

med funktionsnedsättning, 

bland 

annat genom 

ekonomiska bidrag 

Nybildat nätverk 

av kyrkor för fred i 

Mellanöstern 

upplever ökad 

effektivitet i arbetet 

gentemot politiska 

aktörer

Programmål 


Insatsmål 



Förändrade attityder och beteenden i samhället 

Stärkt kvinnors 

situation och 

ökat kvinnors 

deltagande i 

beslutsfattande i 

sex byar i Laos. 



var förväntat. 11 insatser har nått resultat något under förväntan och tio insatser 

bedöms ha nått resultat mycket under förväntan eller inga resultat alls. Ungefär 85 

procent av insatserna uppvisar alltså en relativt hög grad av måluppfyllelse (resultat 



Resultat som 


över 

Betydande 

minskning av 

antalet 

övergrepp mot 

kvinnor i 20 

byar i Malawi 


under 

förväntan 

35 

Ökad kunskap 

och medvetenhet 

om hiv hos så 

kallade 

kyrkoledare och 

allmänhet i Kina. 

Resultat 

mycket under 

förväntan 

Nyckelpersoner i 

lokalsamhällen 

Sudan har 

utrustats med 

verktyg för 

ickevåld. 



Andel 

insatser 

67 % 17 % 11 % 5 % 100 % 


Ökad 

medvetenhet och 

kunskap om hiv 

bland 2 584 

gymnasieelever i 

Kenya. 

De resultat som rapporterats för programdelmålet handlar bland annat om förändrade 

attityder till tvåspråksutbildning bland föräldrar till barn från den etniskt diskriminerade 

gruppen Mam i ett område i Guatemala. Föräldrarna inser nu att tvåspråksundervisning 

är viktigt för barnens utveckling och inte ett steg tillbaka, vilket är ett resultat av 

Individuell Människohjälps samarbetsorganisations arbete (insats 06034). Förändrade 

attityder bland föräldrar angående betydelsen att deras barn går i skolan och behovet att 

de stödjer barnen med läxor och liknande noteras i Sudan och Kambodja (insats 07013 

och 07027). Vikten av utbildning och goda läs- och skrivkunskaper har också 

uppmärksammats i andra insatser. Detta har bland annat lett till ökat intresse för 

alfabetiseringskurser bland kvinnor från Ifébefolkningen i Togo, samt att fler insett 

värdet av att barnen går till skolan (insats 06021). 

I ett område i Etiopien har antalet inskrivna barn i skolorna ökat liksom andelen 

inskrivna flickor (insats 06076). Flera resultat handlar om ökad medvetenhet och 

förändrade attityder kring jämställdhet. Ytterligare ett exempel kommer från Kenya där 

unga tjejer nu vågar prata mer öppet om frågor kopplade till reproduktiv hälsa och 

sexualitet, efter de fått ökad kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa i gymnasieskolan 

(insats 09044). I Mellanöstern har TV-program som nått 3-5 miljoner tittare om frågor 

relaterat till kvinnors lika rättigheter bidragit till att attityderna kring exempelvis om en

man har rätt att disciplinera sin hustru efter eget huvud fallit från 60 till 45,3 procent i 

urvalsbyar där uppföljning gjorts (insats 07073). I sex byar i Laos har jämställdheten 

ökat genom Erikshjälpens samarbetsorganisations arbete. Två indikatorer på det är att 

kvinnors delaktighet i beslutsprocesser har ökat genom att kvinnor nu ingår i 

byutvecklingskommittéer i samtliga byar och andelen flickor i skolan börjar närma sig 

andelen pojkar (insats 08028). Andra resultat kopplade till jämställdhet är bland annat en 

ökad medvetenhet kring faror med kvinnlig könsstympning i 60 byar i Mali (insats 

04007), minskning av antalet övergrepp mot kvinnor och att män aktivt deltar i arbetet 

för att stärka kvinnorna i 20 byar i Malawi (insats 07007), samt förändrade attityder 

bland män i 20 byar i Egypten som lett till minskad förekomst av trakasserier mot 

kvinnor och att männen nu tillåter sina fruar att delta i läsklasser och 

inkomstgenererande aktiviteter (insats 07075). 

I bland annat Ryssland, Tunisien och Palestina har resultat uppnåtts som innebär 

förändringar i attityder till barn och unga med funktionsnedsättning och deras 

rättigheter. I Palestina har stigmatiseringen av barn med intellektuella 

funktionsnedsättningar vid ett antal skolor som erbjuder specialundervisning minskat. 

Föräldrarna upplever nu specialundervisningen som något utvecklande för deras barn 

istället för ett stigma (insats 06039). Liknande resultat rapporteras från Hoppets Stjärna i 

Ryssland, där man också noterat förändringar i form av att olika målgrupper insett 

värdet av att barn med funktionsnedsättning får delta i skolundervisningen (insats 

07401). I Tunisien har Evangeliska Frikyrkans samarbetsorganisation arbetat för ökad 

integrering av unga personer med funktionsnedsättning och nått resultat i form av ett 

större synliggörande och ökat deltagande i samhällslivet. Genom insatsen har flera 

personer med funktionsnedsättning kunnat ta sig ut i arbetslivet (insats 06009). I vissa 

insatser noteras resultat som handlar om att föräldrar ändrat sina attityder kopplat till 

uppfostran, barnaga och hanteringen av konflikter i hemmen. I Kambodja har 

exempelvis Erikshjälpens samarbetsorganisation arbetat med föräldrar som deltagit i 

föräldraklubbar och bland dessa har förekomsten av barnaga och våld mot barn tydligt 

minskat (insats 07027). 

Flera insatser har lett till resultat som handlar om att man brutit olika tabun kring 

sexualitet och hiv i kyrkor och skolor. I Kenya har 2577 universitetsstudenter beslutat 

att hiv-testa sig efter att ha deltagit i träningar och fått information från NavPartners 

samarbetsorganisations ”peer counsellors” (insats 09043). En annan insats i Kenya har 

arbetat med gymnasieelever och attityder till sexualitet och hiv, idag talar 54 procent av 

studenterna med syskon och kamrater om sex och hiv jämfört med 43 procent före 

insatsen. Även attityderna till personer som lever med hiv har tydligt förändrats. Antalet 

pojkar i skolorna som uppgav att de respekterar personer som lever med hiv har ökat 

trefaldigt till 70 procent (insats 09044). I Togo har Svenska Bibelsällskapets 

samarbetsorganisation arbetat med just detta, vilket lett till att man inom kyrkorna nu 

har en ökad kunskap om hur hiv smittar och hur man skyddar sig. I olika kyrkor har 

diskussionsgrupper bildats för att sprida och fördjupa kunskaperna (insats 05058). I 

Uganda har en samarbetsorganisations arbete resulterat i att man inom kyrkorna nu ser 

en förändring i sättet att predika som innebär att människor som drabbats av hiv inte 

längre pekas ut som syndare som straffats av Gud (insats 06068). Ökad kunskap om 

hiv-prevention och förändrade sexuella beteenden som till exempel ökad 

kondomanvändning rapporteras från ett flertal insatser, bland annat i Mali (04007), 

Sydafrika (04058), Republiken Kongo (07069), och Togo (07021). Minskad förekomst 

av diskriminering av personer som lever med hiv rapporteras också. Bland annat visar 

36

en rapport från NavPartners samarbetsorganisation i Uganda att många personer som 

lever med hiv på de 14 platser där organisationen arbetat nu upplever att de behandlas 

bättre i sina byar, att de inte längre diskrimineras och att samhället sluter upp och 

erbjuder stöd till människor som är sjuka på grund av hiv (insats 07038). I 

centralamerikanska El Salvador och Guatemala syns liknande resultat. Här har 

förekomsten av stigmatiserande beteenden såsom önskan att isolera hiv-smittade och 

rädsla för kroppskontakt minskat från ca 30 procent till mellan 0-10 procent efter 

insatsen, i en målgrupp på omkring 20 000 personer i nio samhällen (08006). I 

Nicaragua har en grupp hiv-positiva (varav flera homosexuella) gått ut offentligt med att 

de lever med hiv. Detta bedöms ha bidragit till ökad förståelse av hiv-problematiken hos 

målgruppen, men det är också ett tecken på att attityderna hos befolkningen ändrats i 

mer förstående och accepterande riktning (insats 08049). 

I Sudan har Kristna Fredsrörelsens samarbetsorganisation arbetat med att utrusta 

nyckelpersoner i lokalsamhället med verktyg för ickevåld. Rapporteringen visar att 

deltagarna aktivt använt ickevåldsmetoder i olika situationer för att minska spänningar 

och insatsen uppges också ha lett till en större öppenhet för olika kulturer och religioner 

bland deltagarna (insats 08013). I Centralafrikanska Republiken har arbetet med att 

stärka den marginaliserade ursprungsbefolkningen Bayaka resulterat i att 

diskriminerande attityder gentemot dem på flera plan i samhället har förändrats. 

Personer från andra etniska grupper behandlar nu bayakas mer likvärdigt, försöker inte 

lura dem vid affärstransaktioner som tidigare, poliser tar i högre utsträckning upp 

bayakas ärenden och 226 barn har fått sina födelsebevis av myndigheterna efter idogt 

påverkansarbete. Resultaten av dessa förändrade attityder innefattar exempelvis att 

bayakas självkänsla ökat och möjligheten att få ut identitetshandlingar innebär att de får 

del av rättigheter som att gå i skolan, möjlighet till pass, körkort samt att rösta i val 

(insats 07061). 

I Mali har ADRA:s samarbetsorganisation skapat ökad medvetenhet kring 

miljörelaterade problem och behov i 60 byar och människor har nu kunskap om 

åtgärder som kan genomföras för att hindra ökenspridningen (insats 04007). 


programmål 



Konkreta 

resultat 

Genom god uppfyllelse av programdelmålet har SMR i samarbetsländerna 

bidragit till utvecklingen av ett rättvist fredligt och hållbart samhälle där de 

mänskliga rättigheterna respekteras och uppfylls 

85 procent av insatserna har nått resultat något under, i nivå med, eller över 

förväntan, vad gäller förändrade attityder och beteenden i samhället 

Kvinnors 

delaktighet i 

beslutsprocesser 

har ökat genom att 

kvinnor nu ingår i 

bykommittéer i sex 

av sex byar i Laos 

Antalet övergrepp 

på kvinnor har gått 

ner och män deltar 

i arbetet för att 

stärka kvinnornas 

position i samhället 

i 20 byar i Malawi 



37 

Kyrkor i Kina har 

insett att de kan 

förebygga hiv. 

Kyrkoledare har 

kunskap och 

vågar kontakta 

personer som 

lever med hiv 

Deltagare i en insats 

i Sudan har aktivt 

använt 

ickevåldsverktyg och 

deras öppenhet för 

andra religioner 

och kulturer har 

ökat 

Betydligt fler 

studenter i Kenya kan 

beskriva hur hiv 

sprids och hur de kan 

skydda sig samt fler 

pratar om sex och hiv 

med kamrater och 

syskon idag


Ökad tillit och interaktion mellan olika samhällsgrupper 


1.3. Av dessa har ett fåtal en tydlig profil mot programdelmålet medan flertalet kan sägas 

ligga något i utkanten av målområdet, vilket tyder på en otydlighet hur målet ska tolkas i 

SMR:s handläggning. Fyra insatser har starkt fokus på religionsdialog och ökad tolerans i 

kontexter som på ett eller annat sätt präglas av en hög konfliktgrad och religiösa 

spänningar. Det handlar om insatser i Pakistan, Östtimor, Sudan och regionalt i MENA. 

Insatsmålen har i dessa fall en tydlig koppling till programdelmålet. 

För två insatser handlar insatsmålen om ökat nätverkande och stärkande av den 

internationella solidariteten mellan ungdomar i olika delar av världen, i dessa fall 

specifikt kopplat till situationen i Palestina. För ytterligare några insatser handlar målen 

om stärkt ekumeniskt samarbete mellan kyrkor och regionalt utbyte mellan 

organisationer. Dessa insatsmål relaterar i någon mån till programdelmålet, men skulle 

också kunna placeras under programdelmål 2.3 som handlar om stärkt samarbete mellan 

organisationer i det civila samhället. 

I fem av insatserna gäller insatsmålen relationerna mellan på olika sätt utsatta grupper 

och det omgivande samhället. Det handlar om etniska minoriteter, hiv-positiva och 

personer med funktionsnedsättning och fokus ligger på att minska stigmatisering och 

diskriminering av dessa grupper. I dessa fall relaterar målen egentligen mer till 

programdelmål 1.2 då det handlar om att bekämpa diskriminerande attityder och 

beteenden snarare än att bidra till minskade spänningar i samhällen som präglas av brist 

på tillit, respekt och dialog. 

Programmål 


Insatsmål 



Ökad tillit och interaktion mellan olika grupper i samhället 

Ökat samarbete 

och ömsesidig 

förståelse mellan 

kristna och 

muslimska grupper 

i Pakistan 

Ökat nätverkande 

och internationell 

solidaritet mellan 

ungdomar i 

Palestina och 

Sverige 


Av de 20 insatserna bedöms tretton insatser ha nått resultat i nivå med eller över vad 

som var förväntat. Två insatser har nått resultat något under förväntan och fem insatser 

bedöms ha nått resultat mycket under förväntan eller inga resultat alls. Ungefär 65 



SMR därmed att uppfyllelsen av programdelmål 1.3 är relativt god. 

38 

Stärkta relationer 

och ökat 

förtroende mellan 

bayakas och 

andra etniska 

grupper i 

Centralafrikanska 

republiken 

Människor i Sudan 

har stärkts till att 

bli ”fredsagenter" 

och utmanar 

splittrande faktorer 

i samhället 

Ökad religiös 

tolerans i 

samhällen i 

Mellanöstern 

genom arbete med 

skolelever

Resultat som 


över 


under 

förväntan 

39 

Resultat 

mycket under 

förväntan 



Andel 

insatser 

65 % 10 % 5 % 20 % 100 % 


De resultat som rapporterats för programdelmålet handlar bland annat om hur man 

stärkt dialogen och den ömsesidiga förståelsen mellan olika religiösa grupper. I Pakistan 

har Svenska Missionskyrkans samarbetsorganisation tränat runt 200 personer kring 

interreligiös samexistens. Genom träningen har deltagarna tillägnat sig metoder och 

verktyg som möjliggör för dem att ta initiativ på gräsrotsnivå till att förändra attityder 

och beteenden på ett sätt som främjar fredlig samexistens mellan olika religiösa grupper. 

Tillsammans med deltagande organisationer i det civila samhället har man utarbetat ett 

program för dialog mellan kristna och muslimska religiösa ledare där man söker 

gemensamma grunder i de religiösa urkunderna för hur man kan leva tillsammans och 

hur detta kan omsättas i praktik i samhället. Flera exempel finns från denna insats på 

organisationer som berättat om hur de kunnat integrera kunskaper från workshops i sitt 

pågående utvecklingsarbete eller som tagit initiativ till nya aktiviteter som syftat till 

dialog och byggande av en fredskultur (insats 05043). 

I Sudan har deltagare i en insats stärkts till att bli ”fredsagenter” och till att utmana de 

splittrande faktorerna som finns i samhället som riskerar att leda till konflikter mellan 

grupper. Ett konkret exempel på hur detta tagit sig uttryck är att ett kristet teologiskt 

seminarium (som det första i landet) har infört läsning av Koranen som en del av sin 

prästutbildning (insats 08013). En insats som inkluderat arbete gentemot flera skolor 

regionalt i MENA har lett till att man i många av skolorna nu inkluderat fredskultur som 

ett profilområde i sina kursplaner (insats 06058). 


programmål 



Konkreta 

resultat 


bidragit till utvecklingen av ett rättvist fredligt och hållbart samhälle där de 

mänskliga rättigheterna respekteras och uppfylls 

75 % av insatserna har nått resultat något under, i nivå med eller över förväntan 

vad gäller ökad tillit och interaktion mellan olika samhällsgrupper 

Ett program för 

dialog mellan 

muslimska och 

kristna ledare har 

utarbetats av 

civilsamhällesorga 

nisationer i 

Pakistan 

Utbyte och 

nätverkande 

mellan ungdomar i 

Palestina och 

Sverige 

Bayakas i 


Republiken åtnjuter 

större respekt från 

det omgivande 

samhället och 

relationerna till 

icke-bayakas har 

stärkts 

Ett kristet teologiskt 

seminarium i 

Sudan har infört 

läsning av 

Koranen i sin 

prästutbildning 

vilket visar hur 

splittrande faktorer 

utmanas i 

samhället 



Flera skolor som 

varit del av en 

insats regionalt i 

MENA har infört 

fredskultur som ett 

profilområde i sina 

kursplaner

Programmål 2 


Ökad organisering 


2.1. Resultatredovisningen innefattar två olika typer av resultat inom programdelmålet. 

Den ena typen av resultat är organisering av lokala aktörer, mindre sammanslutningar 

(Community Based Organisations, Self Help Groups med mera) eller nationella nätverk. 

Medlems-och samarbetsorganisationer agerar då som facilitatorer och underlättar ökad 

organisering. Den andra typen av resultat gäller samarbetsorganisationens egen 

organisation och att bli en starkare aktör med en röst i samhället. 

En majoritet av de insatser som haft koppling till programdelmålet har genomförts i 

Afrika (21 stycken). I MENA-området sex stycken och Asien fem stycken. Resterande 

gäller insatser som skett globalt, programavtalsorganisationer eller öst. 

Programmål 


Insatsmål 



Ökad organisering 

I Kambodja 

fungerar 12 

Vulnerable Service 

Unit kontor 


Av 46 insatser bedöms 31 insatser ha nått resultat i nivå med eller över vad som var 

förväntat. Fem insatser har nått resultat något under förväntan och sju insatser bedöms 

ha nått resultat mycket under förväntan eller inga resultat alls. Ungefär 80 procent av 

insatserna uppvisar alltså en relativt hög grad av måluppfyllelse (resultat något under, i 

nivå med, eller över förväntan). Utifrån rapporteringsunderlaget bedömer SMR därmed 

att uppfyllelsen av programdelmål 2.1 är god. 

Resultat som 


över 

I Mali har 60 

solidaritetsgrupper 

bildats med 

kapacitet att bidra 

till 

inkomstgenerering 

för de kvinnor som 

deltar 


under 

förväntan 

40 

Resultat 

mycket under 

förväntan 

I Bangladesh är 10 

skolkommittéer 

organiserade 

I Togo finns det 

organiserade 

grupper inom 

kyrkan som ger 

praktiskt och 

ekonomiskt stöd till 

hivsmittade 



Andel 

insatser 

67 % 15 % 9 % 9 % 100 % 


I översynen av resultaten inom programdelmålet ökad organisering märks en skillnad 

mellan vilket skede organiseringen befinner sig i. Om insatsen kommer in i ett tidigt 

skeende av organisering eller organiseringen påbörjats under insatsperioden rör sig 

resultaten främst om att en organisation etablerats, organiseringen fungerar och 

I Malawi är 20 

CBOs aktiva och 

operativa med 

yrkesträning

aktiviteter har påbörjats. Däremot har inte resultat rapporterats om de effekter som 

organiseringen bidragit till. I Sudan har 20 stycken bykommittéer bildats, med stöd av 

International Aid Services. Kommittéerna har som uppgift att planera och genomföra 

olika byutvecklingsprojekt (insats 06032). I Demokratiska republiken Kongo har SMKs 

samarbetsorganisation (insats 07069) faciliterat uppstarten av 45 cellgrupper som ska 

adressera hiv och aids bland byarna. Cellgrupperna är utbildade att ge information om 

hiv och hur människor som lever med hiv och aid kan erhålla stöd. Faciliteringen av 

cellgruppernas organisering och resultat fortsätter i senare insatser. Andra liknande 

resultat är i Vitryssland där har Erikshjälpens samarbetsorganisation arbetat med barn 

med funktionsnedsättning och där har föräldrar börjat organisera sig i 

föräldrakommittéer för att göra sin röst hörd för sina barns rättigheter (insats 09402). I 

Sydafrika har Svenska Alliansmissionens samarbetsorganisation faciliterat 85 lokala 

församlingar att organisera sig för att arbeta med hiv och aids. Genom de lokala 

församlingarna finns det nu en struktur på plats för att påverka samhället och 

människors attityder vad gäller hiv och aids (insats 04058). I Mellanöstern har 23 

koptiska kyrkor etablerat en kommitté för träning av volontärer och att skapa 

mötesplatser för föräldrar till barn med funktionsnedsättning (insats 04025). I Malawi 

har ADRA bidragit till att 20 CBOs bildats och fungerar. I Kina har EFK stött 

jordbruksföreningar att hantera självfinansierade lånefonder och stödja varandra (insats 

06010). Dessa är exempel på organisering som påbörjats, aktiviteter som initierat och 

förändringar som börjat ske. Dock är det en långsiktig organisering som påbörjats, där 

mer omfattande resultat förväntas ske i senare faser. 

I andra insatser har organisering påbörjats tidigare och aktörernas verksamhet ger 

resultat och effekter för målgruppen och närsamhället. Ett exempel på detta kommer 

från Mali (insats 07020) där 10 bygrupper efter att insatsen avslutats samarbetar kring 

bland annat skötsel av brunnar och hygienkommittéer. Detta i en 

klimatförändringspåverkad zon där behoven av goda hygienrutiner, vattenanvändning 

och jordbruksmetoder är centralt för människors livsvillkor. Ett annat exempel är IAS i 

Kenya (insats 09051) som genom den tidigare organiseringen av Manyirani Farmer Self 

Help Groups bidragit till att stärka relationerna mellan bybefolkningen och 

myndigheterna. Som ett resultat av självhjälpsgrupperna och förbättrade relationerna har 

myndigheterna bidragit med träning och material till fiskdammsteknik, utsäde och fisk. I 

Bolivia och Indien har Erikshjälpens arbete (insats 07025) för att stärka det civila 

samhället bidragit till nya nätverk mellan kyrkor och trosbaserade organisationer. 33 

bolivianska kyrkor har startat egna program för att på olika sätt arbeta med utsatta barn 

och deras rättigheter. I Indien har samma typ av insats lett till bildandet av ett nytt 

nätverk där 24 organisationer och kyrkor gått samman för att arbeta mot barnsexhandel 

och sexuella övergrepp mot barn. Nätverken är ett resultat av Erikshjälpens facilitering 

och kapacitetsbyggande. 

I Kambodja har Erikshjälpens partner stött träning i mikrofinans och yrkesträning. Som 

ett led i insatsen har 12 lokala kontor etablerats som ger stöd till målgruppen. 

Organiseringen av dessa har bidragit till att det numera finns 398 bybanker och 2896 

solidaritetsgrupper. Bybankerna har gett kvinnor en plattform att fatta beslut och 

engagera sig i samhället. I Togo har Folk & Språk (06021) bidragit till att fem föreningar 

gått samman och själva ansvarar för alfabetisering i sina respektive zoner. En ökad 

organisering var en starkt bidragande faktor till lokalsamhällets kapacitet att själva 

ansvara för alfabetiseringen. 

41


programmål 



Konkreta 

resultat 




Stärkt kapacitet hos organisationer i det civila samhället att agera 

Av 190 slutrapporterade insatser har 128 haft insatsmål med koppling till 

programdelmål 2.2. Detta är det största insatsmålet inom programdelmål 2 av 

organisering. I en majoritet av insatserna har stöd kanaliserats till att stärka den lokala 

samarbetsorganisationens kapacitet att agera i det civila samhället. En annan typ av 

resultat är de fall då samarbetsorganisationen bidragit till att stärka andra organisationer 

och aktörer i det civila samhället att agera och stärka deras röst. 

En stor del av insatserna har genomförts i Afrika (49 stycken). I Asien har 29 av de 

insatser som har koppling programdelmålet genomförts och i MENA 16 stycken. 

Resterande 34 har genomförts i Latinamerika, globalt (programavtal), Östeuropa och 

Sverige. Vad gäller insatser i Sverige handlar det om ett fåtal värdehöjande insatser där 

medlemsorganisationens kapacitet inom det internationella arbetet. 

Programmål 


Insatsmål 


bidragit till utvecklingen av starka och demokratiska organisationer med förmåga 

att påverka samhällsutvecklingen 


förväntan vad gäller ökad organisering 

I Kambodja 

existerar 12 

självständiga 

Vulnerable Service 

Unit-kontor som 

faciliterar 

yrkesträning och 

mikrofinanser till 

målgruppen 

Stärkt kapacitet hos organisationer i det civila samhället att 

agera. 

Förbättrad 

projekthantering 

och kapacitet av 

samarbetsorganisa 

tionen Central 

Tibetan 

Administration i 

Indien. 

I Mali 60 grupper 

bildats som ger 

kvinnor tillgång till 

finansiella tjänster 

och som bidrar till 

inkomstgenerering 

för medlemmarna 

Starka och demokratiska organisationer med förmåga att 

påverka samhällsutvecklingen. 

Kyrkan EEC i 

Kongo Brazzaville 

har en fungerande 

organisation och 

med en förmåga 

att implementera 

och följa upp 

fattade beslut. 


42 

I Bangladesh är 10 

skolkommittéer 

aktiva i 10 olika 

skolor 

I Sudan har sju 

kreditassociationer 

kapacitet att 

självständigt 

hantera krediter 

och verksamheten. 

I Togo har lokala 

grupper bildats 

som ger praktiskt 

och ekonomiskt 

stöd till hivsmittade 

Ett panafrikanskt 

kristet hiv-nätverk 

har stärkts och 

bidrar till ökad 

reflektion hos de 

organisationer som 

deltar i nätverket . 

I Malawi är 20 

CBOs aktiva och 

operativa med 

yrkesträning 

Stödgrupper och 

peer educator 

grupper finns på 

indiska skolor för 

att reducera 

stigmat kring 

lepra, TB och hiv 

och aids.

Av 128 insatser bedöms 75 insatser ha nått resultat i nivå med eller över vad som var 

förväntat. 33 insatser har nått resultat något under förväntan och 20 insatser bedöms ha 

nått resultat mycket under förväntan eller inga resultat alls. Ungefär 85 procent av 




Resultat som 


över 


under 

förväntan 

43 

Resultat 

mycket under 

förväntan 



Andel 

insatser 

59 % 26 % 11 % 5 % 100 % 


I de fall då insatsmålen varit att bygga och stärka den lokala samarbetsorganisationens 

kapacitet i samhället har oftast organisationsutveckling varit en del av en större 

utvecklingsinsats. Med det menas att parallellt med en utvecklingsinsats också stärka 

kapaciteten för administration, tematisk kompetens, bokföring, att utveckla bättre 

strategiplaner eller ökad kapacitet att utföra påverkansarbete. 

I Indien har en samarbetsorganisation (TEED Trust) stärkt sin organisation och 

successivt ändrat sin roll till att vara ett resurscenter medan målgruppen själva arrangerar 

aktiviteter och försöker påverka myndigheter. Personalen är resurser till andra NGO:s 

och politiska ledare talar positivt om organisationen (Caritas insats 05050). ADRA 

Sverige har utarbetat kriterier och system för planering och uppföljning, vilket har 

resulterat i att ADRA nu är en av SMR:s programavtalsorganisationer (insats 07067). I 

Republiken Kongo driver Svenska Missionskyrkans samarbetskyrka hiv och aidsarbetet 

självständigt, utan större stöd från svenska organisationer. Genom olika kanaler 

informerar kyrkan på egen hand om hiv och aids i församlingar och samhället. Kyrkans 

kontaktnät och kanaler gör att information sprids till avlägsna platser (insats 07V12). I 

samma kyrka har ansvarsfördelningen förtydligats och människor får därmed snabbare 

svar på brådskande frågor (SMK 09034). I samma land har en svensk volontär arbetat 

med kyrkans ledning och centrala kontors kapacitet. Nu kan EEB själva hantera hela 

projektcykeln från ansökan till slutrapport och har minskat sin beroendeställning till 

EFK. I Kina har EÖM:s insats lett till att kyrkan har kunskap om hiv och att den har 

förtydligat sin roll som social aktör (insats 07029). Insatsen har lett till att kyrkan tagit en 

ny roll i samhället där kyrkan är aktivare för samhällets utsatta och där de sociala 

projekten har högre status än tidigare. 

I Burkina Faso har en organisation stärkt sin administration och kapacitet vilket bland 

annat inneburit att nästan alla projektansökningar för 2008 och 2009 godkänts (ADRA 

07395). LPI har i Etiopien stärkt sin samarbetsorganisations kapacitet att arbeta med 

frågor kring fred och konflikt. Detta har lett till att organisationen nu är en mer 

profilerad och välkänd aktör i det etiopiska samhället och bland givare (insats 08V13). 

Regionalt i Mellanöstern har EFK i flera insatser (04026, 05V02, 04025 och 07073) 

aktualiserat organisationsutveckling av partners. Flera samarbetsorganisationer har 

genomfört självanalyser och tagit fram strategidokument parallellt med ökad kunskap 

om kvinnors rättigheter. KrF:s globala program har stöttat ett regionalt latinamerikanskt

nätverk där information om vapenlagstiftning delats. En av organisationer som deltog 

har efter kursen deltagit i en expertgrupp tillsammans med Guatemalas regering om nya 

vapenlagar. I samma program har organisationen SONAD i Sudan stärkts och de är 

numera fullvärdiga medlemmar i International Fellowship of Reconciliation. I 

Erikshjälpens globala program (insats 07025) har ett verktyg för kapacitetsbyggnad 

utvecklats och implementerats. I Bolivia har sex organisationer gått igenom 

bedömningen och blivit godkända. Lärdomar tas tillvara i organisationernas framtida 

organisationsutveckling. Inom SMK:s program med Kyrkornas världsråd har flera 

teologiska institutioner infört teologiska perspektiv på hiv i sina kursplaner (07045). 

När samarbetsorganisationen hjälper till att öka kapaciteten hos andra aktörer och 

organisationer handlar resultaten bland annat om att organisationer självständigt kan 

hantera sparande och krediter, innehar kunskap om hiv och aids, att aktivera lokala 

församlingar att agera för hållbar utveckling, att stärka ett aktivt ledarskap för 

fredsbyggande mellan samhällsgrupper, projekthantering för ursprungsbefolkningens 

egna organisationer, eller att stärka regionala eller nationella nätverk. 

I Kamerun har kyrkor börjat arbeta tillsammans i arbetet mot hiv och aids och väntar på 

finansiellt stöd från en ny aktör (SBS 06067). I Pakistan har SMK:s 

samarbetsorganisation byggt kyrkors kunskap om islam och som ett resultat har 

kyrkorna beslutat att införa interreligiös dialog på sina teologiska seminarier. Muslimska 

organisationer har visat ett liknande intresse (05043). I ett område i Guatemala har 

bonderörelsen stärkts genom framtagande av en ny strategisk plan och detta har lett till 

att man nu även arbetar med påverkansarbete (Caritas 03095). I Bangladesh har 

självhjälpsgrupper stärkts vilket resulterat i att inkomsterna ökat i de områden där insats 

06001 genomförts. Efter att organisationen fasat ut sitt arbete har inkomsterna fortsatt 

öka med cirka 10 procent årligen i området. I Egypten har några av de byar som en 

insats genomförts i börjat välja representanter till bykommittéer, vilka ansvarar för 

planering, genomförande och utvärdering av olika utvecklingsaktiviteter (EFK insats 

07075). Kristna Fredsrörelsens samarbetsorganisations ickevåldsträningar i Sudan har 

lett till att en nationell arbetsgrupp för religion och ickevåld har etablerats (insats 08013). 

I Brasilien har organisationen FEPAS (EFK 07049)förbättrat projektens involvering i 

lokalpolitiken. Av totalt 31 projekt finns nu 19 representerade i kommunala sociala 

nämnder, 11 i barn- och ungdomsnämnder, tio i utbildningssekretariaten och sex på 

nationell nivå. Projekten är registrerade och har fått delfinansiering från myndigheter. I 

Kambodja har civila samhället stärkts och målgruppen av etniska minoriteter interagerar 

med det övriga samhället mer än tidigare (EFK 07065). IM (08384) har i Israel och 

Palestina stärkt organisationen Palestinian Medical Relief Society (PMRS) att hantera 

föräldragrupper. Föräldragrupper är numera del av Community Based Rehabilitation 

programmet som PMRS genomför. I Togo har Folk & Språk (06020) bidragit till att det 

nu finns en kommitté som arbetar för fortsatt alfabetisering i minioritetsgruppen Tem. 

Detta stärker Tems röst i samhället och plattform att uttrycka sina rättigheter. 

44


programmål 



Konkreta 

resultat 




Stärkt samarbete mellan organisationer i CS och/eller mellan dessa och andra aktörer. 

Av 190 slutrapporterade insatser har 50 stycken haft insatsmål med koppling till 

programdelmål 2.3. 

En majoritet av insatsmålen har handlat om stärkt samarbete mellan civila samhällets 

organisationer. Samarbeten har byggts upp kring tematiska frågor såsom hiv, 

vapenexport, fredsfrågor, mikrokrediter, barn i riskzonen. I andra fall rör insatsmålen 

stärkt samarbete mellan samarbetsorganisationer och myndigheter. Inom 

programdelmålet har ett, jämfört med andra programdelmål, större antal insatser 

genomförts globalt (9 stycken). 

Programmål 


Insatsmål 





förväntan vad gäller ökad organisering 

Samarbetsorgan 

isationen Central 

Tibet 

Administration 

använder LFA 

inom alla 

organisationens 

avdelningar 

Stärkt samarbete mellan organisationer i CS och/eller mellan 

dessa och andra aktörer. 

Ett hiv-nätverk 

av kyrkor och 

kristna 


har etablerats 

och är aktivt i 

Burkina Faso 

I kontakt med 

EEC-kyrkan får 

människor 

snabbare svar 

om brådskande 

frågor vilket är 

ett tecken på 

bättre intern 

demokrati 

Organisationer 

från Sverige, 

Libanon, 

Palestina och 

Vitryssland har 

lärt av 

varandra kring 

ickevåld, 

fredsfrågor och 

jämställdhet. 

13 

kreditassociatio 

ner är aktiva i 

Sudan. Tre är 

registrerade 

och sju stycken 

har ansökt om 

registrering 

Starka och demokratiska organisationer med förmåga att 

påverka samhällsutvecklingen. 



var förväntat. 11 insatser har nått resultat något under förväntan och sju insatser 

45 

I Centralafrikanska 

republiken har 

kontakter etablerats 

mellan en lokal 

samarbetsorganisation 

och EUkontoret 

i Bouar och 

med andra nationella 

och internationella 

aktörer 

Fem nationella nätverk 

bildade och fyra 

organisationer har med hiv 

i sina strategiplaner. Stort 

förtroende finns för det 

panafrikanska hiv-nätverk 

som bidragit till detta, vilket 

visar att organisationen 

stärkts i sin roll 

Trosbaserade 

organisationer som 

jobbar med barn i 

riskzonen i Indien 

och Bolivia har 

kartlagts i syfte att 

identifiera brister, 

skapa samarbeten 

och 

erfarenhetsutbyte 

Genom stödgrupper 

och peer educator 

grupper har nästan 

80 000 barn på 

242 skolor i Indien 

fått del av kunskap 

om lepra, tuberkulos 

samt hiv och aids 

I Kina finns nätverk 

och samarbete 

mellan hushåll som 

drabbats av hiv. 

Nätverket 

underlättar 

information och 

stöd till familjerna

edöms ha nått resultat mycket under förväntan eller inga resultat alls. 84 procent av 




Resultat som 


över 


under 

förväntan 

46 

Resultat 

mycket under 

förväntan 



Andel 

insatser 

62 % 22 % 14 % 2 % 100 % 


SMR strävar efter ett samarbete mellan civilsamhällets organisationer. Samarbetet är 

centralt för koordinering av verksamhet, erfarenhetsutbyte, men också ett gemensamt 

påverkansarbete. Det finns flera exempel på detta i resultatredovisningen. Genom 

Svenska Missionskyrkans samarbetsorganisation har en global process påbörjats för att 

ta fram en ekumenisk fredsdeklaration vilket skett genom ökat samarbete mellan kyrkor 

över hela världen (insats 07045). I Elfenbenskusten har en samarbetsorganisation 

etablerat ett långsiktigt samarbete med en kvinnoorganisation (insats 08002) och i 

Palestina finns numera ett samarbete mellan Individuell Människohjälps 

samarbetsorganisation, universitet och Institute of Community and Public Health (insats 

08384). I Centralafrikanska republiken har EFK byggt upp ett nätverk av kristna 

organisationer år 2008 som fortfarande är aktivt för att koordinera insatser (07061). 

Kristna Fredsrörelsen (insats globalt 08014) har inom Göteborgsprocessen tagit fram en 

ekumenisk deklaration om vapenhandel efter samarbetet inom nätverket. I Somalia har 

IAS (06033) aktivt arbetat för ett handikappforum ihop med andra NGO:s. I Pakistan 

har två nätverk och 12 kluster bildats för att säkra uthålligheten i gräsrotsinitiativ inom 

fredsbyggande (insats 05043). 

I andra fall rör insatsmålen stärkt samarbete mellan samarbetsorganisationer och landets 

myndigheter. Syftet med att stärka samarbetet med myndigheterna har varit att antingen 

koppla myndigheternas tjänster till de rättighetsinnehavare man arbetat med eller att 

involvera myndigheter i en viss verksamhet för att på sikt kunna lämna över ansvaret för 

verksamheten till dem. Bland de resultat som rapporterats kan nämnas att i Kambodja 

har en organisation nu goda kontakter med lokala myndigheter och dessa är involverade 

i att förbättra situationen för minoritetsbefolkningen Bunoung (insats 03V06). 

Kameruns nationella kommitté för kontroll av aids har erkänt Svenska Bibelsällskapets 

samarbetsorganisations arbete mot hiv och uppmanat kyrkor att ta till sig arbetssätten 

(insats 06067). Nationella bibelsällskap i Afrika träffas och diskuterar hiv (insats 07058) 

och i Sudan samarbetar en organisation nu med myndigheter kring 

vaccinationskampanjer och träning av hiv-rådgivare (insats 07079). I Etiopien har en 

lokal organisation utvecklat nya band till internationella och lokala NGO:s, nationella 

myndigheter, givarorganisationer och universitet (insats 08V13). I Sudan hade EFK som 

mål att stärka samarbete med Ministry of Health. Numera samarbetar de kring 

vaccinering och utbildning av hiv-rådgivare (insats 07079).


programmål 



Konkreta 

resultat 



Programmål 3 


Ökad medvetenhet om och/eller förmåga hos utsatta människor att använda, försvara och utkräva sina 

rättigheter 

31 av de 190 insatser som slutrapporterats har haft insatsmål med koppling till detta 

programdelmål. Geografiskt är spridningen stor även om en majoritet av insatserna ägt 

rum i Afrika och Asien. Mer precist genomfördes tio insatser i Afrika, sex i Asien, fem i 

MENA, tre i öst och två i Latinamerika, övriga med global inriktning. 

Målen handlar om områden som politiska och medborgerliga rättigheter och 

skyldigheter, barns rättigheter, jämställdhet och kvinnors rättigheter, etniska minoriteters 

rättigheter, sexuella och reproduktiva rättigheter, rättigheter för personer med 

funktionsnedsättning, eller rättigheter i allmänhet för socialt utsatta grupper. 

Programmål 


Insatsmål 





förväntan, vad gäller stärkt samarbete mellan organisationer i CS och/eller 

mellan dessa och andra aktörer 

I Burkina Faso 

har ett nationellt 

nätverk med 50 

kyrkor och 

kristna 


etablerats och 

utbytt 

erfarenheter 

kring hiv-arbete. 

Ökad förmåga hos utsatta människor att använda, försvara 

och utkräva sina rättigheter 

Kvinnor i Pakistan 

har en ökad 

medvetenhet om 

sina rättigheter och 

fall av våldsamma 

övergrepp har 

lagförts 

Organisationer från 

Sverige, Libanon, 

Palestina och 

Vitryssland har 

genom ökat 

nätverkande och 

erfarenhetsutbyte 

tagit nya initiativ 

inom områdena 

ickevåld, fred och 

jämställdhet 

Goda förutsättningar för utsatta människor att förändra sina 

livsvillkor 

Kvinnor och män i 

Guatemala och 

Colombia stärks i 

sitt engagemang för 

fred och mänskliga 

rättigheter genom 

medföljning 


47 

Nya samarbetsrelationer 

har 

etablerats mellan lokal 

organisation och 

multilaterala 

organisationer i 


republiken om att 

tillgodose rätten till 

utbildning för 

Bayakabefolkningen 

Ursprungsbefolkningen 

Bayaka i 


republiken och 

omkringliggande samhälle 

medvetandegörs om 

mänskliga rättigheter 

I två städer i Indien 

och Bolivia har 

nätverk bestående 

av 78 respektive 

66 organisationer 

bildats, vilket ökat 

möjligheterna till 

dialog och 

påverkan kring 

barns rättigheter 

10 000 socialt 


personer i Indien 

har fått ökad 

förmåga att 

utkräva stöd av 

myndigheterna 

50 lokala grupper 

har etablerats i 

Kina och fungerar 

som en plattform 

som underlättar för 

hiv-drabbade 

familjer att utbyta 

information om 

myndigheternas 

tjänster samt ge 

varandra stöd 

Föräldraorganisation 

bildad som 

lobbar för bättre 

myndighetsservice 

till barn med 

funktionsnedsättning 

i Etiopien

Vad gäller grad av måluppfyllelse har 24 av de 31 insatserna nått resultat som förväntat 

eller något över förväntan, 7 har nått resultat något under förväntan. 100 procent av 

insatserna har med andra ord nått mål i linje med förväntan eller något över förväntan 

och SMR bedömer följaktligen uppfyllelsen av programdelmålet 3.1 som mycket god. 

Resultat som 


över 


under 

förväntan 

48 

Resultat 

mycket under 

förväntan 



Andel 

insatser 

77 % 23 % 0 % 0 % 100 % 


Från många insatser rapporteras ökad kunskap om mänskliga rättigheter. Till exempel 

från Bogotá i Colombia där 543 unga personer (varav många hemlösa) fått kunskap och 

sedan deltagit i aktiviteter för att utkräva sina rättigheter (insats 04041). I Brasilien har 

barn och vuxna ökat sin kunskap om sina rättigheter, exempelvis i byn Tanque i 

delstaten Bahía där ett datarum blivit ett centrum för människor som söker information, 

lär sig om sina rättigheter och knyts samman i nätverk (insats 07049). I Mali har 

befolkningen i 60 byar kring Segou fått ökade kunskaper om sina medborgerliga 

rättigheter och skyldigheter (insats 04007), 9775 personer på landsbygden i Uganda har 

utbildats i mänskliga rättigheter och metoder för påverkansarbete (insats 07001) och i 

Mellanöstern har människor fått ökad kunskap om särskilt kvinnors rättigheter kopplat 

till lagstiftning gällande äktenskap, skilsmässa, arv och rörelsefrihet. 3-5 miljoner 

människor i Mellanöstern har även fått kunskap om kvinnors rättigheter och relaterad 

lagstiftning genom TV-sändningar (insats 07073). 

Genom träningar om bland annat mänskliga rättigheter i Egypten har 14 000 personer 

nåtts. 600 hushåll har genom träningarna uppmuntrats och byggt latriner och därmed 

fått tillgång till dricksvatten, vilket har minskat hälsoproblem i området (insats 07075). I 

Somalia har 500 föräldrar och 30 lokala utbildningskommittéer i tre städer fått ökad 

medvetenhet om funktionshindrade barns lika rätt till skolgång och andra rättigheter 

med effekten att fler barn integreras i vanliga skolor och öppenheten i skolorna mot 

barn med funktionshinder har ökat (insats 09049). 

Ökad medvetenhet om vilka lagliga rättigheter som finns när det gäller testning för hiv 

har uppnåtts i Republiken Kongo (insats 07V12). 

Många resultat pekar på stärkt förmåga hos människor att utkräva sina rättigheter 

gentemot stat, myndigheter och andra ansvarsbärare. I Indien har Lepramissionens 

samarbetsorganisation genomfört en insats som lett till att socialt marginaliserade 

människor organiserats i 788 självhjälpsgrupper som nu påbörjat mobilisering gentemot 

myndigheter i syfte att erhålla medel från olika myndighetssatsningar (insats 06046). En 

annan insats i Indien har lett till att målgruppen medvetandegjorts om sina politiska och 

medborgerliga rättigheter. Det har resulterat i att fler sett behovet av att utbilda sig och 

gå i skolan samt att myndigheterna tagit över driften av förskolor i området (insats 

05050). I Colombia har KFUM:s arbete med mobilisering av unga bidragit till att fem 

lokala ungdomsrådgivare tillsatts i Bogotá där de kan påverka lokala myndigheters

samhällsplanering, speciellt i relation till ungdomsfrågor (insats 04041). I Brasilien har 

Evangeliska Frikyrkans partner bidragit till att kvinnor organiserats i kooperativ som nu 

utgör en plattform för dialog och lösning kring olika samhällsproblem och i området 

Campinas har människor fått kunskap om sina rättigheter och därefter mobiliserats i ett 

lokalt arbete för att förebygga våld i hemmen. I båda fallen pekar resultaten på att 

människor som fått ökad medvetenhet om sina rättigheter också har fått ett större 

självförtroende och engagemang för att vara med och förändra problemsituationer i det 

lokala sammanhanget (insats 07049). Stärkandet av människors förmåga att utkräva 

rättigheter har i ett antal fall också handlat om att man utbildat och stärkt föräldrar till 

barn med funktionsnedsättning och att man stött bildandet av föräldraorganisationer 

som lobbar för barnens rättigheter. Sådana resultat noteras i Etiopien (insats 07081), 

Ryssland (insats 07401), Tunisien (insats 06009) och i Somalia där IAS partner stärkt 9 

byutbildningsgrupper och föräldrar att gentemot skolledningar utkräva 

funktionshindrade barns rätt att gå i skola. Resultaten pekar på att fler barn har 

integrerats i skolorna och att barnen fått ett ökat självförtroende i takt med att de getts 

möjlighet att uttrycka sig själva och delta mer fullt ut i skolan, samhälls- och familjelivet 

(insats 09049). 

Kristna Fredsrörelsens partners i Guatemala och Colombia har genom medföljning 

kunnat stärka 92 MR-försvarare i Colombia och 160 i Guatemala i deras arbete att 

utkräva sina rättigheter. I Colombia märks att medföljningen i lokalsamhället gjort att 

väpnade grupper i minskad grad närmar sig byarna. Medföljningen har skapat utrymme 

för förändringsprocesser som bland annat lett fram till framgångar i folkmordsprocessen 

i Guatemala och att afrocolombianer i Chocó fått legal rätt till sin mark (insats 09100). 

Flera resultat syns kopplat till kvinnors rättigheter och minskat kvinnovåld, exempelvis i 

Pakistan där kvinnor fått ökad kunskap om hur de kan stå upp för sina rättigheter och 

där 78 kvinnor som utsatts för våldsamma övergrepp också fått juridiskt stöd och viss 

upprättelse (insats 05042). 

I Centralafrikanska republiken har en svensk volontär utsänd av Evangeliska Frikyrkan 

bidragit till att skapa medvetenhet och bygga förmåga inom kyrkan till att arbeta med 

mänskliga rättigheter, särskilt i relation till etniska minoriteter och kvinnor. Resultaten av 

detta och annat arbete visar att kyrkan valt att mer fokuserat arbeta med mänskliga 

rättigheter, bland annat genom att en kommitté mot kvinnovåld har skapats. Flera 

resultat pekar även på att minoritetsgruppen i Bayanga som medvetandegjorts om sina 

rättigheter idag fått bättre livsvillkor, i högre grad försvarar sin rätt gentemot 

myndigheter och andra grupper som tidigare utnyttjade dem samt har fått en ökad 

självkänsla (insats 06V08 och 00V19). 

49


programmål 



Konkreta 

resultat 


bidragit till utvecklingen av goda förutsättningar för utsatta människor att 

förändra sina livsvillkor 

100 % av insatserna har nått resultat något under, i nivå med, eller över 

förväntan, vad gäller ökad medvetenhet om och/eller förmåga hos utsatta 

människor att använda, försvara och utkräva sina rättigheter 

Kvinnor i Pakistan 

har ökad kunskap 

om hur de kan stå 

upp för sina 

rättigheter och 

har i 78 fall av 

våldsamma 

övergrepp fått 

stöd och viss 

upprättelse. 

152 MR-försvarare 

har medföljts i 

länderna vilket 

resulterat i att hoten 

minskat och 

förändringsprocesse 

r som legalisering av 

mark för 


grupper skett. 

Figur 14. Resultathierarki för programdelmål 3.1. Visar ett urval av de insatsmål som relaterar till programdelmålet. 


Ökade möjligheter för utsatta människor att själva påverka sin situation 


3.2. Majoriteten av insatsmålen har handlat om att öka det politiska deltagandet, att öka 

exkluderade gruppers utrymme och möjligheter att göra sina röster hörda, eller att stärka 

människors inkomst och möjligheter att kunna påverka och influera sitt samhälle och 

olika samhällsaktörer. 

16 insatser innefattar någon form av stöd till inkomstgenerering och/eller ökad tillgång 

till finansiella tjänster, några med särskilt fokus på kvinnor. Afrika är den region med 

flest insatsmål av denna typ, där förekommer det i tio insatser. Övriga insatsmål handlar 

bland annat om att stödja och ge verktyg för olika grupper att lösa egna eller lokala 

gemensamma samhällsproblem, vilket till exempel kan handla om byutvecklingsinsatser 

där man vill nå ökad kapacitet hos människor att förbättra hälsosituationen eller 

förebygga miljöproblem. 

Katastrofförebyggande har också varit fokus för två av dessa insatsmål. Slutligen har sex 

insatser också haft insatsmål med fokus på alfabetisering, yrkesträning, familjeplanering 

och sexuell hälsa eller liknande. 

50 

Genom träningar, 

radioprogram och 

konferenser med 

andra bayakakommittéer 

har 

medveten-heten och 

respekten för 

ursprungsbefolkningens 

rättigheter 

ökat. 

788 självhjälpsgrupper 

har 

bildats i Indien 

och påbörjat 

mobili-sering 

gentemot 

myndigheter för 

att erhålla medel 

från olika 

satsningar 

I Etiopien har en 

föräldraorganisation 

bildats och 

registrerats och 

lobbar för bättre 

myndighetsservice 

till barn med 

funktionsnedsättning

Programmål 


Insatsmål 


livsvillkor. 

Ökade möjligheter för utsatta människor att själva påverka 

sin situation. 

Förbättrad 

kunskap om 

familjeplanering 

och tillgång till 

preventivmedel för 

kvinnor och män i 

reproduktiv ålder i 

Etiopien. 


Av de 62 slutrapporterade insatserna bedöms 41 ha uppnått resultat i nivå med eller vad 

som var förväntat, medan 15 nått resultat något under förväntan. 6 insatser har nått 

resultat mycket under förväntan eller inga resultat alls. Sammanfattningsvis framgår att 

90 procent av insatserna uppvisar en relativt hög grad av måluppfyllelse (resultat något 

under, i nivå med, eller över förväntan). Med utgångspunkt i rapporteringsunderlaget 

bedömer SMR att uppfyllelsegraden av programdelmål 3.2 är mycket god. 

Resultat som 


över 

160 ungdomar i 

Elfenbenskusten 

har förmåga att 

utveckla och driva 

företag. 70 nya 

småföretag har 

startats. 


under 

förväntan 

51 

Resultat 

mycket under 

förväntan 

Byar i översvämningsdrabbade 

områden i 

Bangladesh har 

stärkt förmåga att 

hantera 

kommande 

katastrofer. 

Förbättrad 

ställning i 

samhället för 

kvinnor i byar på 

indiska 

landsbygden på 

indiska 

landsbygden. 



Andel 

insatser 

66 % 24 % 3 % 7 % 100 % 


De resultat som rapporterats för programdelmålet handlar bland annat om att det 

politiska deltagandet ökat och att människor fått en ökad förmåga att påverka den lokala 

politiken och lokala myndigheter. I Mali har bybor från 9 byar som tränats i 

alfabetisering vittnat om att de nu bjuds in till beslutsmöten med bychef och 

administrativa chefer och kan följa med i beslutsfattandet (insats 07020). I Kwara State i 

Nigerias har lepradrabbade och socialt marginaliserade människor från fyra byar tränats i 

mänskliga rättigheter och påverkansarbete. De har sedan omsatt kunskaperna i flera 

påverkansinsatser mot lokala myndigheter. Ett av resultaten är att myndigheterna nu 

dragit elektricitet till en av byarna (Eleyin) (insats 07037). 

I Indien har sex etniska stamgrupper lyckats få tillgång till offentligt stöd och service i 

form av rent vatten till 568 familjer, nya vägar, 198 nya bostäder och 3 förskolor. 112 

personer har kandiderat i lokala val och 35 kvinnor har valts in i lokala politiska råd 

(panchayats). Delstaten har också efter gruppernas egna påtryckningar agerat gentemot 

centralregeringen för att stärka stammarnas rättsliga ställning, vilket innebär rätt till mark 

och ökad tillgång till statlig service (insats 05050). Genom en annan insats i Indien har 

13 000 dalitiska kvinnor genomgått träning som stärkt deras kunskap och förmåga att 

Ökad 

läskunnighet 

bland kvinnor 

och män i 10 

byar i Mali.

påverka den lokala politiken. Enligt rapporteringen har de deltagande kvinnorna också 

influerat andra kvinnor till att bli mer aktiva i samhället (insats 04011). 

Stärkt förmåga att göra sin röst hörd är resultat som i många insatser även gäller andra 

grupper i samhället. I Palestina har KFUK Sveriges samarbetsorganisations arbete lett 

till att ungdomar stärkts som förändringsaktörer genom att de fått redskap att i sin 

omgivning arbeta för fred och rättvisa (insats 05026). I Indien har personer med 

funktionsnedsättning stärkts till att själva kräva tillgång till utbildning på lokala skolor 

(insats 05031). 

I Centralafrikanska republiken har Evangeliska Frikyrkans partner genom träningar i 

mänskliga rättigheter och räknekunskap bidragit till att både kvinnor och män från en 

minoritets- och ursprungsbefolkning kan sälja sina produkter på marknad utan att bli 

lurade och göra sin röst hörd gentemot myndigheter (insats 07061). I Malawi har 

personer som lever med hiv blivit mer motiverade och stärkta i att uttrycka sina åsikter 

och tillvarata sina rättigheter i olika lokala forum och nätverk (insats 08001). 

Flera insatser uppvisar resultat som innebär att kvinnors möjligheter att göra sina röster 

hörda och ta tillvara sina rättigheter har stärkts. 

I Etiopien har kvinnor getts möjlighet att lära sig läsa och skriva och har samtidigt 

medvetandegjorts om sina rättigheter. Lokala ”Gender Issue Coordinating Committes” 

har bildats. Flera exempel finns på hur insatsen förändrat kvinnors situation när det 

gäller till exempel möjlighet att delta i samhällslivet utanför hemmet, flickors tillgång till 

utbildning och föräldrarnas villighet att skicka dem till skolan, samt inställning i 

samhället till barnäktenskap (insats 06076). I Indien har Individuell Människohjälps 

samarbetsorganisation genomfört en insats som lett till att särskilda grupper organiserats 

för att skydda kvinnors rättigheter i byar på landsbygden. Insatsen har också resulterat i 

att 24 självhjälpsgrupper etablerats som inte minst ger kvinnor tillgång till lån och 

möjlighet till sparande. Organiseringen av kvinnorna har dessutom skapat en plattform 

för dem att föra dialog med lokala myndigheter angående aktuella frågor, vilket skett 

(insats 07033). 

Resultat som handlar om förbättrade försörjningsmöjligheter inkluderar bland annat en 

insats i Mali där 1347 bönder tränats i effektivare jordbrukstekniker. Många bönder 

vittnar om så pass stora ökningar som dubbel mängd skördade grödor efter träningarna 

(insats 07020). I Burkina Faso har 500 jordbrukare fått kunskap om nya effektiva och 

miljövänliga jordbruksmetoder. Resultaten innefattar att den lokala produktionen av 

kompost för gödsling ökat från 43 till 183 ton och produktionen av hö för utfordring av 

djur har ökat från 348 balar till 2067 balar från 2009 till 2010. Området består av sex 

byar med totalt 8500 invånare (insats 08027). En insats i Elfenbenskusten som lett till att 

unga människor kunnat starta upp 48 nya småföretag och att befintliga företag fått stöd 

som inneburit att de kunnat utveckla och utöka sin verksamhet (insats 08002). I 

Egypten har 542 personer på landsbygden fått jobb och 30 personer startat eget sedan 

de deltagit i yrkeskurser. Deltagarnas genomsnittliga månadsinkomst ökade därmed med 

100 egyptiska pund (EGP) till över 250 EGP (insats 07075). 

Många insatser har bidragit till att öka människors möjligheter att tillsammans lösa olika 

former av problem. I Etiopien har ADRA:s samarbetsorganisation genomfört en insats 

som ökat förmågan i byar på landsbygden att förbättra saniteten och skydda den lokala 

miljön genom bland annat latriner och energisparande spisar (insats 06002). I Etiopien 

har en annan insats utbildat kvinnor och män i reproduktiv ålder i familjeplanering. 

52

Resultaten visar bland annat att 3902 nya användare av moderna 

preventivmedelsmetoder har registrerats och att kvinnor i reproduktiv ålder idag själva 

bestämmer över hur många barn de ska ha, med följden att antal barn som dör under 

fem års ålder tydligt minskat i området jämfört med innan insatsen (07010). En insats i 

norra Uganda har arbetat med återvändande flyktingar i Pader-distriktet och tränat 40 

samarbetsgrupper (innehållande 800 hushåll) i miljöfrågor och hur människans 

handlingar påverkar lokalmiljön. Resultaten visar på förändrade beteenden såsom att 

merparten börjat använda energisnålare ugnar, (som resulterar i minskad trädskövling) 

samt ökad trädplantering och fler som använder organiskt gödsel (insats 09050). I 

översvämningsdrabbade områden i Bangladesh har tio lokala grupper som tränar 

allmänheten i katastrofförebyggande etablerats. 

I Sudan har man bland internflyktingar bildat kommittéer och utbildat volontärer som 

nu arbetar för att sprida kunskap kring hälsa och nutrition (insats 07079). I Kina har 

familjer till barn med funktionsnedsättning motiverats och stärkts till att bli mer aktiva i 

rehabilitering och träning av sina barn, vilket lett till att barnens tillstånd förbättrats och 

därmed också underlättat för föräldrarna att ha ett arbete och en inkomst (insats 07031). 

I Nigeria har Lepramissionens partner bidragit till att socialt marginaliserade och 

människor drabbade av funktionshinder i fyra byar fått förbättrat sina livsvillkor. Detta 

efter att de skaffat sig viktig kunskap genom träningar i hiv och aids, malariaprevention, 

betydelsen av vaccinationer av barn samt vatten och sanitet. Utvärderingen av insatsen 

pekar på att människorna i dessa samhällen sannolikt stärkts i att själva kunna påverka 

sin situation till följd av insatsen (insats 07037). 

ADRA:s samarbetsorganisation i Kenya har bidragit till att 36 procent av hushållen på 

landsbygden i Rachuonyo och Nyamira idag använder miljövänlig teknologi som 

trädplantering och energisparande spisar att jämföras med 0,8 procent innan projektets 

start. 45 procent av hushållen inom målgruppen har genom insatsen lärt sig att odla 

andra typer av grödor som ger bättre näring och ersätter majs som var stapelvara 

tidigare. Det innebär ett högre näringsintag bland målgruppen, av vilka många är barn 

(insats 07017). 


programmål 



Konkreta 

resultat 





förväntan, vad gäller ökade möjligheter för utsatta människor att själva påverka 

sin situation 

Kvinnor i reproduktiv 

ålder har större 

möjlighet att planera 

graviditet, vilket gör att 

färre barn dör under 5 

års ålder. 3902 nya 

användare av 

moderna 

preventivmedelsmetoder 

har 

registrerats 

189 unga 

människor i 

Elfenbenskusten 

har fått utbildning 

som stärkt deras 

förmåga att 

utveckla och driva 

företag. 48 

småföretag har 

startats 

Figur 16. Resultathierarki för programdelmål 3.2. Visar ett urval av de insatsmål som relaterar till programdelmålet. 

53 

I översvämningsdrabbade 

områden i 

Bangladesh har 10 

lokala grupper 

etablerats som 

tränar allmänheten 

i katastrofförebyggande 

åtgärder 

Genom 

organisering av 24 

grupper för lån 

och sparande samt 

grupper som 

bevakar kvinnors 

rättigheter har 

kvinnors ställning 

stärkts lokalt i 

Indien 

969 personer har 

deltagit i 

alfabetisering, bland 

de som lärt sig läsa 

märks att de nu kan 

följa och anteckna 

nederbörden i relation 

till sitt jordbruk och att 

de får delta i 

beslutsmöten på 

bychefnivå


Förbättrade livsvillkor för utsatta människor 

87 av de 190 slutrapporterade insatser har haft insatsmål med koppling till 

programdelmål 3.3. En stor del av insatsmålen handlar om att förbättra hälsa, sanitet 

och/eller tillgång till rent vatten (25 insatser varav huvuddelen i Afrika men också flera i 

Asien och några i Latinamerika). En nästan lika stor del handlar om att öka inkomster, 

matsäkerhet, sparande och/eller företagande (20 insatser i främst Asien och Afrika). 

Flera av insatsmålen rör livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning, till 

exempel i form av förbättringar när det gäller kvalitet på utbildning eller vård och 

rehabilitering (nio insatser). Flera insatser har fokus på att förbättra tillgången till 

skolutbildning eller att öka kvaliteten på skolundervisningen (tio) och nästan lika många 

insatsmål handlar om att öka läs- och skrivkunnigheten hos vuxna (sex insatser). 

Exempel finns också på insatsmål som fokuserar lindring av effekter av hiv eller en 

förbättrad miljö. 

Programmål 


Insatsmål 


livsvillkor 

Förbättrade livsvillkor för utsatta människor 

Förbättrad tillgång 

till och minskad 

tidsåtgång för 

kvinnor att hämta 

dricksvatten i 15 

byar i Burkina 

Faso 



var förväntat. 20 insatser har nått resultat något under förväntan och sju insatser 

bedöms ha nått resultat mycket under förväntan eller inga resultat alls. Strax över 90 




Resultat som 


över 

Förbättrad hälsa 

bland familjer i 10 

byar i Mali genom 

träningar i 

förebyggande 

hälsa och 

förbättrad tillgång 

till dricksvatten 


under 

förväntan 

54 

Resultat 

mycket under 

förväntan 

24 familjer bland 

mayangnabefolkningen 

i 

Nicaragua 

tillämpar ny 

jordbruksmodell 

som ger bättre 

miljö, hälsa och 

ekonomi 

Minskad hivprevalens 

genom 

preventivt arbete i 

ett område i 

Malawi 



Andel 

insatser 

69 % 23 % 7 % 1 % 100 % 


Bland de resultat som rapporterats för programdelmålet och som handlar om en 

förbättrad situation vad gäller hälsa, sanitet, tillgång till rent vatten och liknande kan 

Förbättrad kvalitet 

på undervisningen 

i grundskolan i sex 


Faso

exempelvis nämnas att 1057 personer i tio byar i Mali bättre kan följa sina barns 

nutritionsstatus och att kvinnorna i betydligt högre grad besöker hälsoklinikerna i 

samband med födsel. Antalet fall av diarrésjukdomar har också minskat. Detta har fått 

till följd att fler kvinnor och barn överlever. Byteatrar och träning av 20 lokala 

hälsovolontärer har bidragit till dessa resultat (insats 07020). I Mali tros hiv-prevalensen 

ha minskat i ett område som ett resultat av det preventiva arbetet. En minskning har där 

skett med 2,4 procentenheter vad gäller andelen positivt testade för hiv (insats 08001). I 

Luozi i Demokratiska republiken Kongo har befolkningen fått kunskap om hiv och aids 

och fått tillgång till testning och rådgivning samt preventivmedel. Resultaten innefattar 

att befolkningen inte har samma motstånd mot att skaffa kondomer som innan insatsen 

och vissa präster och pastorer har vågat tala om kondomer från predikstolen. En positiv 

följdverkan är att antalet flickor som stängts av på grund av tonårsgraviditeter i skolorna 

märkbart gått ner enligt Luozis skolkontor (07043). 

I Henanprovinsen i Kina har Evangeliska Östasienmissionens samarbetsorganisations 

arbete bidragit till att färre nu diagnostiseras med hiv (insats 06017). Vissa insatser har 

också fokuserat på hemvård av aidssjuka. Exempelvis har i Etiopien 30 volontärer 

tränats under 2008. De har i sin tur tränat andra människor i sina byar i betydelsen av 

och metoder för hemmabaserad vård. 409 personer har därefter fått vård fyra 

gånger/månad, resultaten innefattar att merparten av de som vårdats blivit så pass 

mycket bättre att de kunnat återta sysslor som jordbruk och andra jobb. Insatsen 

stöttade också bildandet och registreringen av en association där 47 människor som 

lever med hiv nu ingår och genom tillgång till inkomstgenererande aktiviteter blivit 

självförsörjande och kan upprätthålla sin nutritionsstatus (insats 07010). 

I sex byar med totalt ca 8500 invånare i Burkina Faso har Erikshjälpens partner bidragit 

till att barn som är undernärda minskat med 33,5 procent och att förekomsten av 

malaria och vattenburna sjukdomar tydligt minskat (insats 08027). Barn i 200 barnledda 

hushåll i Rwanda har fått stöd och kunskap att förbättra sin hälsa och förebygga 

sjukdom (insats 04082). I Mali, Afghanistan, Kina och Zambia har förbättringar av 

sjukvården skett genom kapacitetsstärkande insatser riktade till bydoktorer, 

sjukvårdspersonal eller sjukhusledning (insats 05011, 06004, 07023 och 07063). Detta 

har bland annat inneburit förbättrad tandhälsa (insats 05011) och ökad förmåga att 

förebygga och hantera kolerautbrott (insats 07023). I flera fall rapporteras en minskning 

av förekomsten av vattenburna sjukdomar som ett resultat av att insatserna bidragit till 

att öka tillgången till rent vatten, bland annat i Thailand (insats 05034) och i Sudan 

(insats 06032). I det senare fallet har också avståndet till vattenkällor minskat för 

människor i ett antal byar, liksom i 15 byar i Burkina Faso där avståndet nu som längst 

är 1 km mot tidigare upp till 3 km. Detta har avsevärt minskat den tid som kvinnorna 

ägnar åt att hämta vatten (insats 07016). 

I Kina har den ökade tillgången till vatten i ett område inte bara lett till förbättrad hälsa 

utan också färre konflikter mellan byborna. Genom förbättrade bevattningssystem klarar 

man nu också bättre torkan och jordbrukarna har kunnat öka sin skörd och inkomst 

(insats 06010). I fem tibetanska bosättningar och Dharamsala i Indien har IM:s partner 

bidragit till att 15 700 personer fått ökad kunskap om bland annat vattenburna 

sjukdomar och tuberkulos med följden att dessa sjukdomar klart minskat bland 

befolkningen. 11 500 personer har genom insatsen fått tillgång till dricksvatten (insats 

06071). 

55

Resultat gällande ökade inkomster noteras bland annat i Rwanda (insats 04082), 

Thailand (insats 06052), Bangladesh (insats 07006) och Sudan (insats 07011). I Kenya 

har 40 procent av hushållen i Rachuonyo och Nyamira möjlighet att äta tre måltider per 

dag. Före projektet var denna siffra 25 procent (insats 07017). I Uganda har 

matsäkerheten för 560 hushåll förbättrats avsevärt till följd av att människorna lärt sig 

effektivare jordbruksmetoder. En del av överskottet från produktionen har också 

kunnat säljas, vilket också skapat ökade inkomster (insats 07038). Liknande resultat 

rapporteras även från Nicaragua där 24 familjer har gått över till nya modeller för 

jordbruk och boskapsskötsel, vilket lett till bättre kosthållning och förbättrade 

ekonomiska förhållanden genom ökad avsalu (insats 07071). Från bland annat Kenya 

och Bangladesh rapporteras resultat i form av ett ökat sparande (insats 04002 och 

06011). I Kambodja noteras att 80 procent av målgruppen på 3973 personer har ökat 

sina månadsinkomster med över 50 procent och att tillgången till livsmedel klart 

förbättrats för 53 procent (insats 09016). 

Förbättringar för personer med funktionsnedsättning har uppnåtts inom flera insatser, 

bland annat i Somaliland och Puntland där IAS partner tränat närmare 100 lärare i bland 

annat pedagogik anpassad för barn med intellektuell och annan funktionsnedsättning. 

Till resultaten hör att omkring 200 barn lär sig fortare då de får anpassade studiematerial 

och hjälpmedel samt att myndigheterna (utbildningsministeriet) gjort till praxis att alla 

skolor ska ta bort hindrande barriärer och hinder i skolorna med följden att fler barn 

med fysiska funktionshinder nu kan gå i skolan på nationell nivå (insats 09049). I 

Palestina har kvaliteten på utbildningen och studieresultaten för barn med intellektuella 

funktionsnedsättningar stärkts. 46 så kallade resursrum har etablerats på skolor i 

Västbanken och Gaza, lärare har fått handledning och 1200 elever har fått individuella 

studieplaner som utvecklats tillsammans med elever och föräldrar. De allra flesta av 

eleverna har uppnått de mål som satts upp (insats 06039). Exempel på hur vård och 

undervisning för barn med funktionsnedsättning förbättrats finns också från Tunisien 

där nätverk för olika yrkesgrupper (till exempel logopeder och sjukgymnaster) har 

skapats, vilket möjliggör erfarenhetsutbyte kring goda exempel. Genom träning av 

personal har man noterat förändrade arbetssätt bland lärare som nu är bättre på att 

använda sin egen kreativitet i undervisningen (insats 06009). 

Flera insatser har bidragit till att öka läs- och skrivkunnigheten samt räknekunskaperna 

hos vuxna. I Togo har Folk & Språks samarbetsorganisations arbete lett till att 

människor tack vare sina nya färdigheter nu är bättre på att göra upp planer för sparande 

och lyckas spara mer inkomster från jordbruket. De luras heller inte lika enkelt på 

marknaden och har blivit mindre beroende av andra och mer självständiga som personer 

(insats 06021). 

I Guatemala har kvaliteten på grundskoleutbildningen i ett antal skolor stärkts genom 

fortbildning av lärare vad gäller tvåspråksundervisning på mam och spanska (insats 

06034). Liknande resultat noteras i Costa Rica där en skolboksserie på minoritetsspråket 

cabecar har färdigställts och distribuerats till 200 statliga skolor. Skolbokserien har 

utvecklats för och med indianbefolkningen själva och är det enda tillgängliga 

undervisningsmaterialet på deras modersmål (insats 07072). I Burkina Faso har 

elevernas studieresultat på ett antal skolor där lärare fått fortbildning stigit avsevärt 

genom Erikshjälpens samarbetsorganisations arbete. Andelen barn som klarar 

slutproven i grundskolans sjätte klass har ökat med nästan 50 procent mellan 2008 och 

2010 i sex byar (insats 06015 och 08027). 

56


programmål 



Konkreta 

resultat 




Drygt 90 procent av insatserna har nått resultat något under, i nivå med eller över 

förväntan vad gäller förbättrade livsvillkor för utsatta människor 

Avståndet till rent 

vatten har minskat 

från 3 km till som 

längst 1 km för 

människor i 15 


Faso 

Fler säkra födslar 

då kvinnor föder 

oftare på klinik och 

minskat antal fall 

av 

diarrésjukdomar. 

20 brunnar har 

renoverats, vilket 

resulterat i 

förbättrad tillgång 

till rent vatten och 

färre fallolyckor i 

trasiga brunnar 



Resultatredovisning – Programavtalsorganisationer 

Tre slutrapporter för programavtalsorganisationer ingår i resultatredovisningen för 

perioden. Detta gäller ADRA, Individuell Människohjälp (IM) och Kristna 

Fredsrörelsen (KrF). På grund av att slutrapporterna från programavtalsorganisationerna 

är så pass omfattande och mångfacetterade ges i detta stycke en kompletterande 

beskrivning av dem. I beskrivningen behandlas generella lärdomar från 

programavtalsformen, resultat per respektive programavtalsorganisation samt lärdomar 

från perioden från de tre organisationerna. 

Insatserna som omfattas av denna analys är ADRA 09:101 (SEK 16 373 421), IM 09:102 

(SEK 10 872 597) och KrF 09:100 och 09V01 (SEK 20 000 000). 

Resultat från ADRAs programredovisning 

ADRAs övergripande mål för programmet har varit: Att bekämpa fattigdom genom att 

förbättra fattiga människors ekonomiska och fysiska förhållanden samt att skapa möjligheter för dem 

att uppnå sin rättmätiga plats i samhället. 

Programmet har vidare haft fyra delmål, exempel från måluppfyllelsen för dessa 

redovisas i figuren nedan. 

57 

24 familjer i 

Nicaragua har 

förbättrat sin 

kosthållning och 

ekonomi genom 

övergång till ny 

modell för 

jordbruk och 

boskapsskötsel 

Trolig minskning 

av hiv-prevalensen 

i ett område i 

Malawi. Minskning 

av andelen positivt 

testade med 2,4 

procentenheter. 

Andelen barn som 

klarar slutproven i 

grundskolans sjätte 

klass har ökat med 

nästan 50 procent 

efter insatsen i sex 


Faso

Utvecklingsmål 


Resultat 

(exempel) 

1) Skapa möjligheter 

för fattiga människor att 

förbättra sina 

ekonomiska 

förhållanden. 

36 269 personer 

har startat 

inkomstgenereran 

de verksamhet 

samt 4230 

personer i Sudan 

och Bangladesh 

har återbetalat de 

mikrolånen de 

tagit. 

Att bekämpa fattigdom genom att förbättra 

fattiga människors ekonomiska och fysiska 

förhållanden samt att skapa möjligheter för 

dem att uppnå sin rättmätiga plats i samhället. 

15 206 

personer har 

ökat sina 

inkomster med 

minst 50 % 

samt 16 915 

personer har 

blivit 

ekonomiskt 

oberoende. 

2) Verka för att 

förbättra hälsan hos 

utsatta grupper, 

främst kvinnor och 

barn. 


känner till hur de 

kan förebygga de 

vanligaste 

smittsamma 

sjukdomarna, 816 

426 personer 

känner till de 

vanligaste 

smittvägarna för 

smittsamma 

sjukdomar samt 


känner till hur de 

kan förbättra sitt 

näringsintag. 

Vad gäller hiv och aids är ett viktigt resultat att nio (9) av de lokala 

samarbetsorganisationerna har antagit arbetsplatspolicyer för hiv och aids. Kopplat till 

jämställdhet noteras även ett antal positiva resultat, bland annat att insatsen bidragit till 

att fallen av kvinnomisshandel minskat (exempelvis i Malawi), att kvinnors inkomster 

ökat (exempelvis i Burkina Faso och Togo) samt att mäns syn på kvinnor förändrats 

efter att kvinnornas ställning stärkts genom utbildning och organisering (i Bangladesh). 

ADRA har arbetat med rättighetsbaserade metoder med fokus på att ge målgruppen den 

kunskap och kapacitet som de behöver för att själva utkräva sina rättigheter. De 

arbetsmetoder ADRA använder som SMR ser främst kopplar till rättighetsperspektivet 

är ökad organisering i närsamhället, att skapa länkar till andra aktörer i samhället och att 

påverka myndigheter. Exempel på oförutsedda resultat från ADRA-programmet är att i 

en by i Malawi gick kvinnorna efter utbildningen ihop och samlade in medel och 

startade ett center dit misshandlade kvinnor kan ta sin tillflykt, samt att 88 personer som 

genomgått ADRA:s utbildning har blivit lokala politiker. Sammanfattningsvis bedömer 

SMR att merparten av målen som angavs i programavtalsansökan har kunnat uppnås 

och måluppfyllelsen bedöms som god. 

58 

3) Ge utsatta 

grupper tillgång till 

grundläggande 

utbildning. 


har lärt sig läsa, 

skriva och räkna, 

20 lärare har fått 

utbildning i 

skolutveckling, 6 

skolor har 

renoverats, 82 

800 personer har 

lärt sig om sina 

rättigheter och 

skyldigheter. 

4) Att stärka ADRA 

Sveriges och ADRA 

Sveriges partners 

förmåga att planera 

och genomföra 

utvecklingsinsatser. 

Nio av 

samarbetsorganisa 

tionerna har 

aktuella visions- 

och strategidokument 

och fem 

samarbetsorganisationer 

har 

genomfört var sin 

kapacitetsutvecklingsinsats.

Resultat från IMs programredovisning 

IM har utgått från ett övergripande mål med fokus på att stärka det civila samhället. 

Under detta har fem programdelmål av lite olika karaktär inordnats. Figuren nedan visar 

på exempel av resultaten från programperioden. 


CS 


Resultat 

(exempel) 

8 800 

människor 

har 

påverkats, 

fått tillgång 

till bland 

annat 

utbildning. 

To promote the development of a vibrant and 

democratic civil society that strengthens the 

ability of the poor to improve their living 

conditions. 

Utbildning 

Påverkansar 

bete i Indien 

har lett till 

att 

myndigheter 

na tagit 

över driften 

av 12 skolor 

i Tribal 

areas, 

resultatet är 

att barnen 

nu kan gå i 

skolan. 

Hälsovård 

15 000 

personer har 

förbättrad 

hälsa genom 

hiv-arbete 

och preventiv 

hälsa i 

Zimbabwe 

och Indien. 

Flera viktiga resultat beträffande uppfyllelsen av funktionshindrade människors 

rättigheter noteras från insatser i Moldavien och Palestina. Exempelvis har staten i 

Moldavien ratificerat en resolution om funktionshindrades rättigheter 2010 till följd av 

samarbetsorganisationernas påverkansarbete. En av bakgrundsfaktorerna är att föräldrar 

till barn med funktionshinder genom insatsen har bildat 21 organisationer i Moldavien. 

Dessa har fått utbildning i hur de ska utkräva sina rättigheter. Kunskapen och det ökade 

självförtroende som föräldrarna fått genom utbildningen ledde till att föräldrarna hade 

möjlighet att påverka myndigheterna. De har också arbetat för att öka förståelsen i 

samhället av funktionshindrade barns särskilda behov. I Indien noteras att de många 

självhjälpsgrupper som programmet arbetat med att stärka nu skapat en federation vilket 

ger dem en betydligt starkare påverkansröst. Bland resultaten kan nämnas att många 

människor som är delaktiga i självhjälpsgrupperna fått formellt ägande av sin mark samt 

tillgång till socialt stöd genom särskilda satsningar som regeringen gjort. SMR bedömer 

59 

Inkomstgenererande 

aktiviteter 

21 000 

personers 

livsvillkor 

har 

påverkats 

genom att 

de fått 

kunskap 

och 

träning i 

IGAs. 

Ökat 

självförtroende 

och 

inkomster 

bland 

startade 

självhjälps 

grupper i 

Indien och 

Zimbabwe 

(främst 

bland 

kvinnor). 

Fairtrade 

I Indien har 

180 

människor 

stärkts i att 

utgå från 

fairtradeprinciperna 

och förbättra 

villkoren för 

svagare 

producentgrupper. 

Social work 

I Zimbabwe och 

Palestina har 12 

000 


och funktionshindrade 

barn 

och vuxna fått 

sina livsvillkor 

förbättrade och 

kunskapen om 

deras rättigheter 

i omkringliggande 

samhälle har 

ökat.

att IM och de lokala organisationerna på ett bra sätt genomfört programmet och att 

måluppfyllelsen är god. 

Resultat från KRF:s programredovisning 

KrFs övergripande mål för programmet har varit att: Civila samhället har stärkt sin kapacitet 

och sitt handlingsutrymme för att med ickevåldsmedel bidra till ett samhälle som respekterar mänskliga 

rättigheter och hanterar konflikter utan våld. 

KrF har arbetat med flera målnivåer utifrån sex programområden som även inkluderar 

information och påverkan i Sverige. Dessa är dock inte redovisade i denna rapport då 

det ingår i annan rapportering till Sida. För varje programområde har man arbetat med 

både programmål och delmål. Exempel från måluppfyllelsen för dessa redovisas i 

figuren nedan. 


Program- 

områden 

Resultat 

(exempel) 

Civila samhället har stärkt sin kapacitet och sitt 

handlingsutrymme för att med ickevåldsmedel 

bidra till ett samhälle som respekterar 

mänskliga rättigheter och hanterar konflikter 

utan våld. 

Programområde 1: 

Mänsklig säkerhet och 

nedrustning. 

KrF har bidragit till att 

Sverige har ändrat position 

angående importkriteriet i 

det globala 

vapenhandelsavtalet ATT 

genom möten och 

diskussioner med UD. 

Ökad kunskap hos partners 

i Centralamerika om lätta 

vapen och väpnat våld 

genom utbildning. En av de 

deltagande 

organisationerna ingår i 

expertgrupp med 

regeringen om Guatemalas 

nya vapenlag. 

92 MR-försvarare i 

Colombia och 160 i 

Guatemala har fått ökad 

säkerhet och 

handlingsutrymme genom 

internationell medföljning. 

En partner säger bl a: "Alla 

trakasserier och hot har 

som syfte att stoppa oss och 

utan internationell 

medföljning hade vi inte 

kunnat utföra vårt arbete." 

Medföljningen har också 

bidragit till att en 

rättsprocess om folkmord 

inletts mot expresidenten. 

Kristna Fredsrörelsen har uppnått flera viktiga resultat på individ-, organisations- och 

samhällsnivå. På individ- och organisationsnivå har programmet exempelvis bidragit till 

60 


Fredstjänst och internationell 

medföljning. 

Den västsahariske MRaktivisten 

Brahim Dahane 

frigavs från fängelse efter 

stort internationellt 

engagemang. KrF var en 

av de organisationer som 

Dahane officiellt tackade 

efter frigivandet, då man 

bl a bidragit till att 

Dahane fått Per Angerpriset 

och ca 15 svenska 

riksdagsledamöter och EUparlamentariker 

engagerade sig i fallet och 

skrivit 4 brev till den 

marockanske kungen 

2009-2010. 


Utbildning och utbyte för 

fred. 

Kyrkornas 

ickevåldsarbete i 

Colombia har stärkts 

genom 

ickevåldsutbildning. 285 

personer har utbildats i 

exempelvis 

ickevåldsmetoder, och 

försoning. Detta har lett 

till att kyrkan antagit 

strategiska planer hur 

man kan bidra med 

konflikthantering i 

Colombia.

att människorättsförsvarare fått ökad säkerhet och kunnat genomföra sitt arbete tack 

vare den medföljning man fått av Kristna Fredsrörelsen. Arbetet har också lett till att 

aktörer från civila samhället i Latinamerika fått ökad kapacitet och legitimitet när det 

gäller arbete mot väpnat våld och lätta vapen. Man har även arbetat med att stärka 

parlamentarikers kunskap om lätta vapen och väpnat våld. På samhällsnivå har Kristna 

Fredsrörelsen kunnat bidra till viktiga förändringar. I en extern utvärdering som 

genomfördes i slutet av 2010 lyfter utvärderarna särskilt fram projektet i Guatemala, 

Acogate och menar att projektet ”bidragit till en exceptionell process med stort symboliskt värde: 

att inleda en rättsprocess mot de ansvariga för ett folkmord. Få vittnen har dragit sig ur processen. 

Detta är en stor framgång för freden och de mänskliga rättigheterna”. Ett annat exempel på 

programmets bidrag till samhällsförändring gäller den afro-colombianska organisationen 

Cocomopoca för sin mark. Hösten 2011 erkände den colombianska staten deras rätt till 

den mark som organisationens medlemmar bor på. Fader Sterling från Cocomopoca 

framhåller att ”KrF:s stöd har varit otroligt viktigt för oss och det faktum att ni är den enda 

organisationen som konstant har följt processen har varit avgörande för de framsteg vi har gjort”. 

Sammantaget bedömer SMR att Kristna Fredsrörelsen har genomfört programmet på 

ett bra sätt och att måluppfyllelsen är god. 

Erfarenheter från programavtalsformen samt organisationernas lärdomar 

ADRA, IM och KrF lyfter fram flera viktiga erfarenheter från hur det varit att arbeta i 

programavtalsformen. De viktigaste erfarenheterna handlar om att organisationerna fått 

ett större ansvar vilket lett till att verksamheten stärkts och utvecklats, att de fått större 

frihet, något som lett till att hanteringen av projekt blivit enklare och smidigare. Slutligen 

har möjligheterna att arbeta mer systematiskt med övergripande frågor som partnerskap 

och rättigheter ökat. 

Vidare upplever ADRA och IM att de fått en bättre bild av helheten genom att ha 

verksamheten sammanfattat under en programkappa. Det noteras även att 

samarbetsorganisationerna generellt blivit mer medvetna om att de ingår i ett större 

sammanhang till följd av programformen och att utbyte dem emellan har ökat till följd 

av att de ingår i samma program. 

ADRA anger även lärdomar om faktorer kopplat till programavtalsformen som påverkat 

negativt eller gjort hanteringen krångligare, dessa innefattar att det tagit tid att hitta 

formerna (hur ska ansökan och rapporter se ut med mera). Programavtalsformen har 

inneburit mer arbete för ADRA Sverige; en ökning av det övergripande arbetet men 

fortfarande lika mycket arbete med respektive projekt. Vidare har ADRA upplevt att 

man fått färre kommentarer från SMR på varje projekt. 

SMR noterar att programavtalsformen har fungerat bra för Kristna Fredsrörelsen, vilket 

troligen beror på att de har tidigare erfarenhet av att arbeta i programform. 

Organisationen har också en fördel av att man har ett avgränsat ämnesområde som man 

arbetar med och inte arbetar med flera små insatser inom vitt skilda områden. 

Flera intressanta lärdomar har delats i slutrapporterna, nedan följer exempel på några av 

lärdomarna som SMR finner särskilt relevanta. ADRA poängterar att det varit svårt att 

göra ett sammanhållet program med organisationer med så olika förutsättningar – vikten 

av tät dialog och starta förberedelser i god tid understryks särskilt. En slutsats är även att 

lärande och kompetenshöjning inom ADRA Sverige har varit nödvändigt på grund av 

det ökade ansvaret som programavtalsformen inneburit. Det fastslås slutligen att utbytet 

61

mellan ADRA-organisationerna i insatsen varit viktigt och nyttigt för det fortsatta 

samarbetet och organisationernas utveckling. 

En allmän slutsats från Individuell Människohjälp är att kunskapen om 

rättighetsperspektivet liksom kunskapen om planering, uppföljning och utvärdering 

behöver stärkas inom samarbetsorganisationerna. Initiativ för att nå dit har genomförts 

under programinsatsen men bör fortgå om kunskapen verkligen ska få fäste och 

omsättas i handling. 

Kristna Fredsrörelsens lärdomar innefattar bland annat insikter om betydelsen av 

nätverk och vikten av utbyte av information; att ha tillgång till förstahandsinformation 

från organisationer på plats eller från deras samarbetsorganisationer är oerhört värdefullt 

i KrFs typ av insatser. För det fortsatta arbetet finns ett behov av att utveckla 

målhierarkin med tydligare målskrivningar och indikatorer, detta skulle medföra ett mer 

enhetligt system för uppföljning av programmet. Generella lärdomar om utmaningarna 

kring att anpassa arbetet efter en ombytlig kontext tas även upp, liksom svårigheterna att 

arbeta med påverkansarbete och budskap i vapenexportfrågan där åsikterna är så pass 

polariserade. 

SMR:s erfarenheter av programavtalsformen innefattar att det generellt varit en större 

utmaning för utvecklingsutskottet (UU) att fatta beslut utifrån programansökan än med 

konventionella insatsansökningar. Färre handläggare var inledningsvis involverade i 

handläggningsprocessen av programavtalsorganisationerna, vilket möjliggjorde att 

arbetstimmar kunnat läggas på andra viktiga projekt, men det riskerade samtidigt att 

bidra till minskad organisationskännedom bland andra handläggare och en ensidigare 

bedömning. Detta har SMR parerat genom att bredda handläggaransvaret utifrån 

regionaansvar. Förseningar har ibland uppstått till följd av att en del av programmet inte 

varit reviderad i samband med slutrapport, då blir hela programrapporteringen försenad. 

Det är också tydligt att programavtalsformen ställer andra krav på organisationernas 

förmåga att aggregera resultat. Det finns även en risk att verksamheten i syd inte syns 

lika tydligt i rapporteringen, då rapporteringen tenderar att hamna på 

medlemsorganisationsnivå och inte samarbetsorganisationsnivå. Detta medför att 

sydperspektivet i rapporteringen blir svagare och att färre exempel och kommentarer 

från samarbetsorganisationerna i syd inkluderas i rapporten. Ett klart mervärde med 

programavtalsformen är att det bidragit till att skapa och konsolidera ett nätverk mellan 

samarbetsorganisationerna och respektive medlemsorganisation som deltar med 

möjlighet för kontinuerligt erfarenhetsutbyte. 

Oförutsedda resultat/positiva bieffekter 

Utöver de resultat som redogjorts för ovan har de slutrapporterade insatserna fått en rad 

positiva effekter som ligger utanför de insatsmål som formulerats i ansökningarna. Det 

handlar om resultat som mycket väl ryms inom SMR:s programmål, men som inte 

motsvaras av något specifikt insatsmål. Exempel är resultat i form av stärkt förmåga hos 

genomförande organisationer, ökat samarbete eller att myndigheter påverkats. Flera 

exempel finns också på goda spridningseffekter, att organisationer vunnit erkännande 

för sitt arbete hos andra aktörer, att projekt och metoder brutit ny mark och fungerar 

som ”best practice” eller modell för liknande insatser. 

62

Stärkande av organisationer 

I 16 fall har SMR noterat att insatsen bidragit till att stärka samarbetsorganisationen som 

aktör i det civila samhället. Till exempel noteras att samarbetsorganisationerna fått en 

ökad förmåga till påverkansarbete (insats 03095) och att deras förmåga till samarbete 

och dialog med myndigheter har stärkts (insats 07037). I något fall noteras också att 

insatsen lett till ökad förmåga till mobilisering och påverkan på andra områden än de 

som insatsen specifikt gällt (insats 03095). 

I flera fall har insatserna bidragit till att stärka relationen mellan svensk organisation och 

dess samarbetsorganisation, vilket har skapat bättre förutsättningar för utveckling av 

verksamheten (insats 04026). 

Lärande kring nya metoder har skett. Ett exempel på detta är en organisation i Indien 

som arbetat med rättigheter för personer med funktionsnedsättning och där man fått en 

bättre förståelse för ”community based approach” (insats 05031). Ett annat exempel är 

en organisation i Republiken Kongo där insatsen lett till en ökad förmåga att planera 

verksamheten genom ”outcome mapping” (insats 09034). 

Ibland har förändringarna i arbetssätt hos samarbetsorganisationerna varit mycket 

genomgripande. En samarbetsorganisation i Indien har genom insatsen utvecklats till att 

bli en mer utvecklingsorienterad organisation som i mycket större utsträckning ser 

vikten av att arbeta rättighetsbaserat (insats 06046). I Uganda har en av de insatser som 

genomförts lett till en ny genomarbetad strategi med fokus på mobilisering av 

lokalsamhället och arbete med rättighetsfrågor (insats 09042). I en insats i Brasilien har 

samarbetsorganisationen använt och utvecklat ett nytt rättighetsbaserat arbetssätt som 

inneburit en omfattande omläggning av hur organisationen arbetar. Detta kan ses som 

ett viktigt resultat i sig (insats 07049). Utdrag från SMR:s insatsbedömning: 

”Genom insatsen har omläggningen av FEPAS strategi, hur man fungerar och vilken roll man har 

som organisation, fortgått. En mycket intressant och genomgripande utveckling har skett inom 

organisationen under perioden. Basen i organisationens verksamhet är olika former av utbildnings- och 

sociala projekt som drivs av lokala församlingar/enheter inom den federation som FEPAS utgör. 

Genom insatsen har nya aktiviteter och metoder för arbete i den lokala kontexten utvecklats och fått 

finansiellt stöd, med fokus på stärkt organisering, medvetandegörande om rättigheter mm. Dessutom har 

den stärkta kapaciteten hos de lokala projekten gjort att basverksamheten nu i mycket högre 

utsträckning finansieras lokalt, av bland annat myndigheter och företag. Lokalt har projekten också 

fått en ny politisk roll genom att ta plats i olika kommunala nämnder där utrymme finns för dialog och 

påverkan på politiken. Även på nationell nivå har man utvecklats i sin roll som påverkansaktör 

gentemot staten och har tagit plats i nätverk som arbetar för förändrad lagstiftning och koordinerar 

kampanjer för barns rättigheter. SMR ser mycket positivt på den utveckling som skett och som också 

innebär att det nu finns en starkare organisatorisk bärkraft och uthållighet inom FEPAS.” 

Erkännande i samhället 

Stärkandet av samarbetsorganisationerna har i flera fall tagit sig uttryck i form av att 

man fått ett större erkännande i samhället. I Vitryssland ville myndigheterna till en 

början stoppa en av samarbetsorganisationernas arbete, men genom insatsen har 

organisationen istället byggt upp ett starkt förtroende hos både allmänhet och 

myndigheter. Genom sitt arbete med att förändra institutionsvården för barn med 

funktionsnedsättning och arbeta med attityder kring detta har man blivit en aktör med 

möjlighet att faktiskt påverka och föra en dialog med myndigheterna (07064). 

63

I fyra fall noteras att erkännandet av samarbetsorganisationernas arbete lett till att deras 

kompetens nu efterfrågas av andra aktörer i samhället och att de blivit 

resursorganisationer som tränar och sprider kunskap till myndigheter och andra (insats 

03V06, 06062, 06017, 08V03). I Nepal har kurskonceptet ”Paediatric nursing course” 

utvecklats av en samarbetsorganisation med stöd av en svensk volontär. Kursen 

kommer nu på myndigheternas initiativ och med finansiering av Unicef, få nationell 

spridning (insats 08V03). 

I Costa Rica har en insats, genom att ta fram ett skolmaterial på minoritetsspråket 

cabecar, bidragit till andra förändringsprocesser i samhället och en påverkan av mer 

strukturell karaktär. Materialet är den första skolboksserien i landet som är producerad 

av och med indianbefolkningen själva och där pedagogiken grundar sig i en indiansk 

värdegrund snarare än på en västerländsk tradition. Den höga graden av delaktighet från 

rättighetsinnehavarna i framtagandet av skolmaterialet innebär ett viktigt mervärde där 

själva arbetsprocessen i sig också bidragit till ett stärkande av gruppen. Ur arbetet med 

skolböckerna har också ett konkret påverkansarbete vuxit där samarbetsorganisationen 

och andra aktörer i de nätverk som skapats vill trycka på regering och myndigheter i 

frågor som rör bland annat utbildningsnivå för lärare i indianska språk, utveckling av 

läroplan vad gäller tvåspråksutbildning, samt tillgång till fungerande skolor för 

ursprungsbefolkningen (insats 07072). 

Att insatser lett till att myndigheter och andra aktörer tagit till sig nya arbetssätt och 

perspektiv finns flera exempel på. I Indien har en insats lagt grund för påverkan 

gentemot myndigheterna och dessa har börjat ta till sig insatsens budskap. Frågor 

rörande stigma förs nu in av myndigheterna i läroplaner för skolan (insats 07036). I Kina 

har en insats bidragit till att myndigheterna har öppnat ögonen för vikten av utbildning 

av lärare på landsbygden. Myndigheterna i samtliga tre provinser som organisationen 

CCF samarbetat med kring sitt utbildningsprogram för lärare kommer på olika sätt att 

fortsätta verksamheten i egen regi och medel har budgeterats för detta. Den 

utbildningsplan som CCF har utarbetat kommer att användas liksom den ”training of 

trainers”-metod som utvecklats där man utbildar nyckellärare på skolorna som sedan får 

i uppgift att utbilda andra (09014). Ett annat exempel där arbetssättet kommit att 

fungera som ”best practice” är en insats i Bangladesh där man arbetat med att 

organisera självhjälpsgrupper och på ett bra sätt, utifrån ett jämställdhetsperspektiv, har 

engagerat män i insatsen (insats 06001). Andra ADRA organisationer har lärt sig av 

erfarenheterna i Bangladesh och utvecklat sina egna metoder för självhjälpsgrupper. 

Ytterligare ett exempel är en metod som utvecklats och spridits fått ett större genomslag 

än planerat finns i en slutrapport från en insats (07031) i Kina, där 33 center för barn 

med funktionsnedsättning har etablerats av privata aktörer: 

“We did not foresee that the project would lead to setting up private rehabilitation centres. There are 

about 30 private centres in Jilin and 3 such centres in Xining established as a result of the 

implementation of the project. The owners of these private rehab centres all have received our training. 

This is an important positive change brought about by the project in the provinces and a big promotion 

to the development of Community Based Rehabilitation in the two provinces.” 

64

Ökat samarbete med myndigheter 

I flera fall noteras att insatserna har lett till ökat samarbete med myndigheter och andra 

aktörer (till exempel insats 07036, 07079, 04002, 07395). Detta har i sin tur många 

gånger påverkat myndigheternas inställning i olika frågor och bidragit till positiva 

effekter vad gäller förändring av fattiga människors livsvillkor. Ett exempel på detta är 

en insats i Etiopien där involveringen av lokala hälsomyndigheter i insatsen har lett till 

att dessa nu pläderar gentemot regeringen för gratis service gällande familjeplanering 

och reproduktiv för befolkningen (07010). I en annan insats som rört hiv-prevention i 

Togo har man arbetat mycket brett med att involvera olika relevanta aktörer. 

Utbildningsministeriets intresse för programmet har där lett till att hiv-information nu 

inkluderats i läroplanen (07021). 

Även genom insatserna 07029 och 08005 i Kina har samarbetet mellan kyrka och 

myndigheter utvecklats vad gäller hiv. Myndigheterna har fått ett större intresse för 

frågan och vissa hårt drabbade byar har fått bättre stöd. Ur slutrapport för insats 08005: 

”Insatsen visar på ett antal sidoeffekter som inte planerats. Vissa hårt drabbade byar fick statusen 

”Special heavily HIV/AIDS-stricken villages” vilket innebar vissa fördelar för personer som lever 

med hiv (bättre hälsovård, bidrag och bättre infrastruktur). Statusen var en sidoeffekt som inte var 

planerad utan som inträffade via projektet. I insatsen kommunicerade ZCC med ett antal olika 

aktörer såsom village committees, village clinics grass root organizations och ett antal myndigheter. God 

kommunikation och samordning skapade effekter såsom att myndigheter försåg med mediciner. 

Kommunikationen blev också en modell hur myndigheterna kan jobba. Vanligtvis samarbetar inte 

myndigheterna med varandra. Ett positivt resultat är att myndigheternas attityd gentemot kyrkan 

ändrats och blivit mer positivt.” 

Genom en annan insats i Kina får nu fler familjer med barn som har en 

funktionsnedsättning ekonomiskt stöd från myndigheterna tack vare projektet (insats 

07031). I Togo ledde myndigheternas involvering i en av insatserna (som handlade om 

utbildning kring malaria) till att de tillhandahöll myggnät till målgruppen, bestående av 

600 personer (insats 07022). 

I en insats i Tunisien har samarbetsorganisationen varit en aktiv aktör för dialog och 

påverkan gentemot myndigheter på nationell nivå och myndigheter/skolledningar på 

lokal nivå när det gäller att tillgodose rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Insatsen har bidragit till att förändringar har skett som innebär att man ändrat syn på 

integrering av personer med funktionsnedsättning och möjligheten för vanliga skolor att 

ta emot barn med funktionsnedsättning (insats 06009). 

Organisering och stärkande av rättighetsinnehavare 

I 15 fall har SMR noterat att insatsen bidragit till ökad organisering och/eller stärkande 

av rättighetsinnehavare. Till exempel handlar det om mobilisering av grupper som 

stödjer personer som lever med hiv (insats 05058) i Togo, liksom organisering och 

registrering av självhjälpsgrupper för personer som lever med hiv i Etiopien (insats 

07010). Organisering har också skett av bykommittéer, bland annat i Sudan (insats 

07079) och i Mali där människor organiseratså kalladering frågor som rör skötsel av 

brunnar, vatten och sanitet (insats 07020). Genom en insats i Kambodja har 

rättighetsinnehavarna fått ökad kapacitet att själva hantera projekt och upprätthålla 

kontakter med myndigheter (insats 03V06). 

65

I några fall finns exempel på hur nätverk för arbete med rättighetsfrågor bildats. Det 

handlar om informella nätverk för föräldrar till barn med funktionsnedsättning i Kina 

(insats 07031). Från en annan insats i Kina rapporteras om hur bydemokratin stärkts 

och hur kvinnor blivit mer delaktiga i beslutsprocesser efter att ha fått ökad kunskap om 

sina rättigheter. Byborna samlas för att diskutera olika frågor och tar mer aktiv del i 

samhällsutvecklingen (insats 06010). 

Organisering och mobilisering av rättighetsinnehavare är för SMR en viktig del i att 

skapa uthållighet i det utvecklingssamarbete vi stödjer. Att mobiliseringen av människor 

ger effekter som sträcker sig bortom de direkta resultat som en insats syftar till, genom 

att dessa personer fortsätter att aktivt driva på utvecklingen, finns flera exempel på. 

Bland annat i Kambodja finns exempel på en insats där personer som utbildats kring 

barns rättigheter nu fungerar som resurspersoner, förebilder, pådrivare och ”watchdogs” 

för barns utveckling och rättigheter i sina respektive lokalsamhällen, både i 

relation till allmänheten och i relation till myndigheter på by- och kommunnivå (insats 

07027). 

Kooperativ har i flera fall bildats som ett resultat av de insatser som genomförts, bland 

annat i Serbien (insats 07068), Ecuador och Colombia (insats 07066). I SMR:s 

bedömning av den sistnämnda insatsen som fokuserat mikrokrediter kan man läsa att: 

”SMR noterar att ett viktigt resultat som inte formulerats som ett mål i ansökan är att stödet lett till 

ett stärkande av det civila samhället i form av ökat samarbete och organisering. Rapporten lyfter fram 

flera exempel på producentkooperativ och spar- och kreditkooperativ som skapats eller stärkts tack vare 

de krediter som ECLOF kunnat erbjuda.” 

I Nigeria har fem kooperativ startat i fyra byar. Ungefär en tredjedel av de totalt 1500 

invånarna i byarna är nu medlemmar i något av kooperativen. Många har ökat sina 

inkomster och för majoriteten av dessa personer gäller att de tagit sig över 

fattigdomsstrecket på 1,25USD per dag som de låg under innan de blev medlemmar i 

kooperativen. I snitt beräknas inkomsterna ha ökat med över 30 procent (insats 07037). 

Det är tydligt att kooperativ som organiseringsform inte bara bidrar till att stärka 

medlemmarna ekonomiskt utan också kan fungera som en viktig plattform för 

människor att kanalisera sina åsikter. Ett exempel på detta är en insats i Mongoliet 

(insats 07050) som också var ett av de fall som utvärderades av SMR inom ramen för en 

större utvärdering av vårt arbete med rättighetsperspektivet och jämställdhet 2009-2011. 

Kooperativen har skapats för att odla potatis och grönsaker med målet att säkra tillgång 

till mat, diversifierad kosthållning och ökade inkomster för målgruppen, vilket man 

lyckats väl med att uppnå. Men man kan också se hur insatsen lett till positiva bieffekter 

i form av ökat deltagande i samhällslivet och påverkansarbete, utan att detta varit en del 

av insatsens mål. I reserapporten från Mongoliet 2010 konstaterade SMR bland annat 

att: 

”Vad som blev mycket uppenbart var att organiseringen i sig har lett till att kooperativen själva tagit 

initiativ till att påverka myndigheter. De utkräver ansvar från myndigheterna och hittar vägar att 

samarbeta. Metoderna har varit brev, besök, möten och deltagande på allmänna träffar med politiker. 

Ett exempel gällde ett bevattningssystem, som staten äger, vars underhåll var undermåligt. Kooperativen 

försöker nu få myndigheterna att reparera systemet men de hade ännu inte fått gehör för sina 

ansträngningar. I ett annat fall hade kooperativen lyckats få ett nytt landområde när det blev konflikt 

med en markägare. Denna förändring har inträffat utan att FARM haft strategier eller träning för 

66

påverkan. Vår tolkning är att organiseringen i sig, den strukturen som skapats, gav förutsättningar för 

påverkan.” 

En viktig slutsats i rapporten från rättighetsutvärderingen är att organisering utgör en 

viktig grund för rättighetsbaserat arbete. Medvetenhet kring rättigheter och kapacitet för 

påverkan tycks kunna växa ur organisering som metod även om organiseringen primärt 

haft ett annat syfte. I utvärderingsrapporten står det: 

”Through collective action the awareness of rights seems not only to grow in an almost organic way, but 

also, when successful, to create the foundation from where rights holders can feel empowered to take 

action (in contrast to knowing your rights but have nowhere to formulate and develop the claims together 

with others in a similar life situation).” 

Ökad tillit och förändrade attityder 

I fem fall noteras att insatserna som en positiv bieffekt lett till ökad tillit mellan 

människor, bland annat i Mongoliet (insats 07050) och i Ryssland (insats 07401). I en 

insats i Etiopien har man arbetat mycket med att skapa förtroende för insatsen hos 

religiösa ledare och där har tilliten mellan olika religiösa grupper stärkts (insats 06076). I 

Demokratiska republiken Kongo har människor från olika etniska grupper deltagit i 

samma läsklasser, vilket skapat förutsättningar för ökad förståelse mellan grupperna 

(insats 06051). Genom en annan insats i samma land uppges spänningarna i samhället 

vad gäller markägande ha minskat (06062). 

I fem fall noteras resultat i form av förändrade attityder, även om detta inte ingått som 

insatsmål, bland annat i Mali där attityder och beteende kopplat till hiv har förändrats 

(insats 07020). I Togo uppges minskad stigmatisering av hiv-positiva ha lett till att dessa 

personer nu har bättre förutsättningar och möjligheter (insats 07021) och i Republiken 

Kongo har attityderna till preventivmedel, genom en svensk volontärs insats, blivit mer 

positiva inom en av samarbetsorganisationerna (07V12). 

I en insats i Kina har de nya pedagogiska metoder som introducerats och som bygger på 

deltagande förändrat deltagarnas syn på undervisning (insats 07029). I Afghanistan har 

en insats bidragit till att attityder till kvinnors yrkesroll har förändrats. Utbildningen av 

kvinnor har lett till att man öppnat upp för fler kvinnor att söka jobb som 

sjuksköterskor (insats 06004). 

3.6 Reflektioner och analys utifrån resultatredovisningen 

Lärdomar om vad som lett till resultaten 

I 2010 års rapport till Sida visade SMR på problem i den regionala jämförelsen och 

menade att lärdomar från en regional analys vore begränsade. Istället såg SMR att det är 

mer fruktbart att analysera goda respektive svaga resultat som organisationerna själva 

har pekat på. I slutrapporterna finns många lärdomar kring vilka metoder och faktorer 

som haft betydelse för om man nått ett gott eller svagt resultat. De viktigaste 

lärdomarna har dokumenterats i SMR:s granskning av rapporterna och kan 

sammanfattas i ett antal framgångsfaktorer som SMR identifierat utifrån 

bedömningsmaterialet. Nedan redogörs för var och en av dessa 12 framgångsfaktorer. 

67

Framgångsfaktor 1: Utgå från rättighetsinnehavarna 

Att utvecklingssamarbetet ska utgå från ett rättighetsperspektiv som bygger på 

människor kraft och förmåga att själva bidra till sin egen och andras utveckling är 

centralt för SMR. Att människor som berörs av en insats själva måste vara delaktiga i 

planering, genomförande och uppföljning av insatsen är en viktig demokratisk princip. 

Likaså är det en viktig rättighetsfråga att utvecklingssamarbetet ska handla om att stärka 

utsatta människors egen röst och förmåga att påverka genom mobilisering och 

organisering. Detta är också något som leder till bättre resultat av insatserna, vilket 

tydligt bekräftas av lärdomarna i slutrapporterna. 

I flera fall anges att rättighetsinnehavarnas delaktighet i utformning, genomförande och 

uppföljning haft betydelse för insatsens resultat (till exempel insats 04007, 06011, 06076, 

07023, 07062). Från en insats i Uganda rapporteras att ett viktigt skäl till att man kunnat 

nå ut brett med insatsen varit att målgruppen haft inflytande över planeringen och att 

man justerat upplägg i enlighet med deras förslag till förändringar (insats 09050). I en 

insats i Burkina Faso har halvårsvisa utvärderingar med deltagande av målgruppen 

genomförts. Genom att hela tiden utvärdera och uppmuntra till deltagande i processen 

har man kunnat identifiera behov av förändringar i arbetssätt och aktiviteter och göra 

ändringar i sin planering. Detta har gjort att man lyckats bättre med att mobilisera 

målgruppen och att projektet gett bättre resultat (insats 08027). Från slutrapporten: 

”The participation of the actors and target groups in the planning and regular (semesterly) evaluation 

foras of the project has made it possible to understand upcoming difficulties and lack of mobilization of 

the target group for certain activities. Changes in the activity plan have been made and strategies for 

sensitization and information have been refined in order to maximize the impact of the project.” 

Ett högt deltagande av målgruppen skapar också motivation och bidrar till uthållighet, 

vilket bland annat noterats i bedömningen av en insats i Bangladesh (insats 06011). Av 

slutrapporten framgår att den organisering som skett av rättighetsinnehavarna genom 

denna insats är en viktig faktor för uthålligheten och den långsiktiga effekten av arbetet: 

”Target beneficiaries have been organized in groups and loans were given through groups. These groups, 

in other words people’s organizations, will hold the members together and they will continue to take 

different action for their own development along with micro credit activities.” 

Fler exempel finns på hur organisering av målgruppen lyfts fram som en viktig faktor 

för de goda resultaten, bland annat från insatser i Etiopien (insats 06076), Mali (insats 

07023), Tunisien (insats 06009) och Indien (insats 06046). Ett exempel från Guatemala 

visar att organisering av rättighetsinnehavarna skapar bättre förutsättningar för 

påverkansarbete och att det finns stora fördelar med att arbeta för att de själva ska 

kunna föra sin talan inför myndigheterna (insats 03095). Från SMR:s bedömning: 

”En viktig anledning till att man kunde påverka så att fler familjer fick tillgång till land genom 

insatsen var enligt rapporten det goda samarbetet mellan den implementerande organisationen och 

målgruppen som också utgör medlemmarna i organisationen. Att rättighetsinnehavarna varit ägare av 

organisationen som fört deras talan inför myndigheterna ses alltså som en framgångsfaktor. 

Organisering lyfts fram som en viktig del i att man kunnat utkräva rätten till land. Genom insatsen 

skapades en särskild enhet för påverkan kring landrättsfrågan inom SCIDECO. Rapportens analys 

är att avsaknaden av organisering kring frågan tidigare utgjort ett hinder för att kunna påverka.” 

68

Omvänt finns också exempel från insatser där man inte arbetat med organisering av 

målgruppen och där man dragit lärdomen att ökad mobilisering hade kunnat ge ett 

bättre genomslag. Till exempel konstateras i rapporten från en annan Guatemalainsats 

(06034) att man från början borde ha arbetat med att involvera föräldrar och lokala 

myndigheter så att de hade kunnat bli en påverkanskraft att räkna med i arbetet för en 

förändring hos myndigheter på kommun- och departementsnivå. 

Men organisering som metod kan också innebära utmaningar, vilket fångas upp i flera 

rapporter. I vissa kontexter finns legala hinder och risker för repression som gör det 

svårt att arbeta med organisering och påverkan, till exempel i Kambodja (insats 07027). 

Lokalt i ett område kan också mentaliteten hos målgruppen ha påverkats av tidigare 

insatser som genomförts av andra mer välgörenhetsorienterade organisationer, vilket 

kan försvåra användningen av strategier som bygger på ”empowerment”. Detta har varit 

fallet i insats 06015 i Burkina Faso, där också ett individualistiskt tänkande hos 

målgruppen har gjort att strategin att få folk att plantera träd på egen mark fallit bättre 

ut än strategin att organisera människor i byarna kring trädplantering på den 

gemensamma marken. I en annan insats i Republiken Kongo visade det sig att interna 

hierarkier hämmade organiseringen av målgruppen och att det därför var en ineffektiv 

strategi att bygga organiseringen på existerande organisationsstrukturer (insats 06063). 

Dessa både exempel visar att hänsyn måste tas till den lokala kulturen när strategier för 

organisering utformas. 

Framgångsfaktor 2: Brett deltagande av olika aktörer 

Vid bedömning av ansökningar lägger SMR stor vikt vid att en ordentlig aktörsanalys 

har gjorts och att samverkan sker med relevanta aktörer/intressenter. Lärdomarna i 

slutrapporterna visar också att betoningen på olika aktörers involvering och delaktighet i 

planering och genomförande av insatser har haft stor betydelse för insatsernas resultat. 

Koordinering och nätverkande mellan olika aktörer/intressenter (som till exempel 

myndigheter och andra CSO:s) lyfts fram som viktiga framgångsfaktorer för insatser i 

bland annat Kambodja (insats 03V06), Demokratiska Republiken Kongo (07043) och 

Kenya (07041). Samverkan med andra leder till att arbetet kan genomföras mer effektivt, 

att insatserna får ett bredare genomslag, att påverkan sker på fler nivåer och att 

resultatens beständighet säkras. 

Från en insats i Indien dras till exempel slutsatsen att ”med hjälp av god planering, 

kontakter med andra aktörer, samverkan och tillgång till resurser har påverkan skett på 

strukturell nivå” (SMR:s bedömning av insats 05050). I en annan insats i Uganda har 

man dragit slutsatsen att involvering av kyrkan (präster, pastorer och ledare) är en viktig 

metod för att arbeta med hiv-prevention i afrikanska kontexter där en stor del av 

befolkningen är kristna. När kyrkans syn förändras får det stor påverkan på samhället 

eftersom man utgör en viktig kraft vad gäller påverkan på människors attityder (insats 

06068). 

Andra erfarenheter som framkommer från rapporterna är att när olika aktörer (inklusive 

rättighetsinnehavarna) deltar i utformningen av arbetet från början så kan det 

genomföras mer effektivt. Detta har varit fallet i en insats i Tunisien där man arbetat 

med rättigheter för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Involvering och 

mobilisering av föräldrar, liksom nätverkande mellan yrkesfolk är andra faktorer som 

där lyfts fram som viktiga för resultaten. Slutsatsen är också att mer nätverkande med 

69

andra organisationer skulle behövas för att kunna utöva starkare påverkan (insats 

06009). 

I en insats i Costa Rica har nätverkande och samarbete med myndigheter och andra 

aktörer lett till bättre uthållighet och goda spridningseffekter. Nätverkandet har 

inneburit att erfarenheterna från projektet har spridits till fler, att man ökat intresset och 

kapaciteten hos deltagande aktörer vad gäller de aktuella frågorna, och att man skapat 

bredare plattformar för arbete med ursprungsbefolkningens rättigheter (insats 07072). 

I vissa kontexter utgör ett nära samarbete med myndigheter en nödvändig del av de 

insatser som genomförs och är helt avgörande för dess resultat, vilket bland annat 

påpekas i rapporter från Kina (till exempel insats 09014). Från Kina finns också exempel 

på hur god kommunikation och samordning med myndigheterna lett till större 

ansvarstagande från deras sida, att kommunikationen myndigheterna emellan utvecklats 

och att attityden från myndigheternas sida gentemot kyrkan ändrats och blivit mer 

positiv (insats 08005). Omvänt finns också exempel på lärdomar som handlar om att 

resultaten blivit svagare på grund av att myndigheterna inte kopplats in i ett tidigt skede i 

planeringen. I en insats som rör hiv-prevention i Republiken Kongo har just denna 

slutsats dragits (insats 07069). 

Även i insatser som fokuserat kapacitets- och organisationsutveckling lyfts 

deltagandeperspektivet (brett deltagande inom organisationerna) fram som en viktig 

faktor för att nå ett gott resultat (till exempel i insats 07046 och 08398). 

Framgångsfaktor 3: Utgå från lokala förhållanden och resurser 

Att utgå från rättighetsinnehavarna och eftersträva ett brett deltagande från olika aktörer 

hänger nära samman med den tredje framgångsfaktorn som SMR identifierat. Den 

handlar om att bygga på den samlade kunskap och de resurser som finns lokalt, att 

försöka skapa synergieffekter och mobilisera den förändringskraft som finns hos de 

lokala aktörerna och rättighetsinnehavarna själva. 

Flera exempel finns där man lyfter fram vikten av att bygga förtroende hos lokala 

aktörer för att en förändring ska kunna åstadkommas. Detta betonas bland annat i 

rapporten från en insats i Egypten där man talar om behovet av att investera i relationer 

för att kunna ta vara på lokala resurser och förmåga (insats 04025). Lärdomarna från en 

insats i Etiopien pekar på hur viktigt det är att bygga förtroende hos lokala religiösa 

ledare (insats 06076). Från slutrapporten: 

”The role of religion and traditions is also an important factor, which has to be considered in all parts of 

the interventions. Religious leaders are key persons, who must be convinced of the benefit of the 

intervention and its ideas. Extreme religious beliefs and traditions demand a lot of diplomacy and 

balancing in order for the implementing organization to build a firmly founded confidence among the 

communities and their leaders in order to achieve results.” 

Påverkansarbete underlättas om samarbetsorganisationen har ett starkt förtroende i 

samhället. I repressiva kontexter där utrymmet för att påverka är begränsat kan ett 

långsiktigt arbete för att bygga förtroende öppna upp för dialog, vilket bland annat ett 

exempel från Vitryssland visar. Genom att själv gå före och visa på en modell för hur 

institutionsvårdens arbets- och förhållningssätt kan förändras har en av 

samarbetsorganisationerna byggt upp en trovärdighet som gör att man kunnat påverka 

70

myndigheterna i frågor som rör rättigheter för barn med funktionsnedsättning (insats 

07064). 

Exemplet från Vitryssland illustrerar också tydligt hur viktigt det är med kännedom om 

den lokala kontexten och förmåga att anpassa metoderna därefter. Att detta många 

gånger är en förutsättning för att nå ett gott resultat framhålls också i rapporter från 

andra insatser (bland annat insats 06388 och insats 04V04). Den sistnämnda är en 

volontärinsats kring folkbildning i Afghanistan där det lokala ägarskapet och 

utvecklingen av ett koncept som fungerar i det aktuella sammanhanget pekas ut som 

viktiga framgångsfaktorer. I sin bedömning av denna insats skrev SMR att: 

”Afghanistan är ett av de mest komplexa och osäkra länderna att arbeta i. EFK och IAM har ett 

långvarigt samarbete och partnerskap. Organisationerna har byggt upp en lång erfarenhet och kunskap 

kring att arbeta i landet vilket var en förutsättning för denna insats. […] SMR bedömer att 

metodvalet var strategiskt i den bemärkelsen att IAM och EFK har introducerat ett nytt koncept 

genom att testa och anpassa det till landets kontext. Volontären var en del av detta och bidrog till den 

ambitionen. Insatsen är ett positivt exempel på ett idéutbyte mellan länder där koncept och metoder 

testas och anpassas till en annan kontext. De har sedan vunnit ett gehör lokalt genom ett intresse från 

människor att delta i olika studiecirklar.” 

Fördelarna med att utgå från lokala resurser, där man mobiliserar och drar nytta av 

frivilligkrafter, organiserar människor och stärker förmågan hos förändringsaktörer 

lokalt, blir också tydliga i relation till att man därigenom undviker att bygga in ett 

beroende av bistånd utifrån och istället bidrar till ökad uthållighet. Att frigöra den 

förändringskraft som finns hos människor och i samhällen lokalt är ett effektivt och 

framgångsrikt sätt att stimulera långsiktiga utvecklingsresultat. Exempel på detta finns 

från insatser i Mali (insats 07023) och Burkina Faso (08027) där man arbetat med 

byutveckling och där stärkandet av den lokala kapaciteten och ansvarstagandet varit en 

bärande del av förändringsstrategin. 

Framgångsfaktor 4: Lokal förankring 

Att den lokala förankringen av en insats är viktig visar sig framför allt i de lärdomar som 

handlar om vad som orsakat svaga resultat i insatserna. Bristande lokal förankring och 

avsaknad av tydligt fokus leder ofta till en låg måluppfyllelse. På samma sätt som ett 

brett deltagande och involvering av olika aktörer skapar synergieffekter och möjliggör 

ett effektivt utnyttjande av lokala resurser, så leder brist på lokalt ägarskap och drivkraft 

hos genomförande organisation, och en låg grad av gemensam förståelse för vad som 

ska uppnås inom ramen för ett samarbete, till att resultaten uteblir. 

Exempel på detta finns bland annat från insatser i Palestina (insats 06045), Östtimor 

(07035) och Republiken Kongo (07069). I den sistnämnda insatsen har man sett att 

resultaten blivit svagare då ledare i kyrkan inte involverats i dess hiv-arbete. Insatsen har 

inte blivit en integrerad del av kyrkans arbete vilket lett till sämre måluppfyllelse (insats 

07069). Ur SMR:s bedömning av insatsen i Östtimor (07035) framgår att en viktig faktor 

bakom den svaga måluppfyllelsen varit att samarbetet har fungerat otillfredsställande, att 

den lokala förankringen varit svag och att kapaciteten hos genomförande organisation 

att operativt ansvara för ett projekt av detta slag varit låg. Olika förväntningar har 

funnits på vad man ska åstadkomma och den svenska organisationen har haft en mycket 

drivande roll vad gäller insatsens upplägg. Detta i kombination med att den lokala 

71

organisationen i sin tur varit svag och att kommunikationen mellan parterna fungerat 

dåligt påverkade genomförandet och utfallet av insatsen mycket negativt. 

I Nicaragua har en insats genomförts som syftat till att stärka en av kyrkorna där som 

påverkansaktör. Brister vad gäller gemensam förståelse och förankring av insatsen inom 

organisationen och bland projektets medarbetare har dock gjort att man inte nått så 

långt i detta arbete. Förändringsprocessen har saknat ett tydligt fokus och de som skulle 

leda processen har inte alltid dragit åt samma håll eller haft förmåga att ta den framåt 

(insats 08043). 

Flera insatser handlar om att bygga kapacitet hos lokala samarbetsorganisationer. En 

viktig slutsats är att det måste finnas ett lokalt ägarskap och en viss organisatorisk 

stabilitet för att man på ett bra sätt ska kunna stödja kapacitetsuppbyggnad eller 

förändringsprocesser inom en organisation. Detta visar bland annat erfarenheterna från 

två volontärinsatser i Etiopien (insats 08V13) och Thailand (insats 04V11). 

Framgångsfaktor 5: God planering och effektiv organisering av arbetet 

En god analys av den situation man vill förändra, och vilka strategier och metoder som 

bäst lämpar sig för att åstadkomma denna förändring, är grundläggande för att en insats 

ska lyckas och fungera effektivt. Genom noggranna förberedelser och en genomtänkt 

organisering av arbetet skapas goda förutsättningar att nå ett gott resultat. De 

framgångsfaktorer som nämnts tidigare och som handlar om kunskap om lokala 

förhållanden, brett deltagande av olika aktörer och involvering av målgruppen är viktiga 

delar i vad som behövs för en bra planering. 

Flera exempel finns på insatser där man utvecklat effektiva metoder och har haft en 

genomtänkt förändringsstrategi som lett till bättre måluppfyllelse. I Indien har man i en 

insats arbetat med att skapa kluster av självhjälpsgrupper vilket har visat sig vara en 

effektiv metod för att kunna utkräva ansvar från myndigheter (insats 06046). I Kenya 

har man i en insats med framgång använt en ”training of trainers”-metod i relation till 

lärare inom ett arbete kring SRHR, vilket lett till ökad uthållighet. Nätverkande och 

partnerskap med andra SRHR-aktörer har bidragit till framgångar med att påverka 

Kenyas nationella policyer för SRHR-utbildning i skolor och en mycket positiv 

erfarenhet har varit att involvera lärarstudenter som tidigt lär sig om SRHR och sedan 

tar med sig detta i sina yrkesliv (insats 09044). I ett annat arbete med självhjälpsgrupper i 

Bangladesh har en viktig metod varit att identifiera deltagare som har goda 

förutsättningar att lyckas och sedan fungerar som förebilder som kan motivera och 

inspirera andra (insats 06011). En rapport från en insats i Kambodja visar att man i 

efterhand dragit lärdomen att det skulle varit mer effektivt att arbeta i mer närliggande 

byar, i form av kluster, istället för i byar som låg väldigt utspritt vilket varit fallet i den 

aktuella insatsen (insats 07027). 

Där förändringsstrategin varit otydlig och där olika delar av en insats inte hängt ihop har 

organisationerna haft svårt att rapportera kring den sammantagna effekten. Bland annat 

erfarenheterna från en insats i Rwanda visar på vikten av att från början ha en tydlig och 

sammanhållen förändringsstrategi för att nå goda och uthålliga resultat (insats 04082). 

I rapporterna från flera insatser anges bristande förberedelser, planering, styrning och 

uppföljning som viktiga orsaker till svaga resultat. Detta rapporteras från insatser i 

Republiken Kongo (dåliga förberedelser), Afrika regionalt (för lite personella resurser 

72

hos samarbetsorganisationen till följd av brister i planering, samt svagt stöd av svensk 

organisation i planeringen), Nicaragua (brister i strategi och organisation, samt svag 

styrning och uppföljning), samt Mellanöstern regionalt (orealistisk och för omfattande 

planering, brist på prioriteringsförmåga, samt ostrukturerat förhållningssätt till 

organisationsutveckling) (insats 06063, 07058, 08049, 04026). 

Men exempel finns också på insatser där man trots brister i planering och uppföljning 

har nått ett gott resultat. Genomförandet av en volontärinsats i Etiopien visar på just 

detta, där det goda resultatet kunde uppnås tack vare den svenska volontärens förmåga 

att anpassa sitt arbete till situationen. Enligt bedömningen av denna insats är det inte 

säkert att man skulle ha uppnått ett lika gott resultat med en annan volontär (insats 

08V13). Rätt kompetens hos den eller dem som operativt ansvarar för en insats, samt 

flexibilitet i genomförandet, är också faktorer som är viktiga för resultaten och som, 

vilket exemplet från Etiopien visar, ibland kan väga upp den negativa faktor som svag 

planering utgör. Framgångsfaktor 6 och 7 nedan beskriver just betydelsen av kompetens 

och flexibilitet. 

Framgångsfaktor 6: Rätt kompetens och kapacitet 

Förutom den nämnda volontärinsatsen (08V13) i Etiopien finns andra exempel på 

insatser där kompetensen hos personalen lyfts fram som en viktig faktor för resultaten. 

Det gäller bland annat en kapacitetsutvecklingsinsats (09397) där man haft en erfaren 

och kompetent konsult som på ett avgörande sätt bidragit till processen med att skapa 

strukturer för bättre säkerhets- och krishantering inom en organisation, samt en insats 

för stöd till självhjälpsgrupper i Bangladesh. I rapporten från den insatsen lyfter 

samarbetsorganisationen fram kvalifikationerna hos fältpersonalen som en viktig faktor. 

Sett till resultaten lönar det sig enligt rapporten att investera i kvalificerad personal även 

om detta innebär högre kostnader (insats 06011). 

Flera exempel finns på insatser där bristande kapacitet anges som ett viktigt skäl till låg 

måluppfyllelse. Detta rapporteras från insatser i Indien (interna problem inom svensk 

organisation som påverkat uppföljningskapaciteten), Afrika regionalt (för lite personella 

resurser hos samarbetsorganisationen och svagt stöd från svensk organisation i 

planeringen), Östtimor (kapaciteten låg hos genomförande organisation att operativt 

ansvara för projektet samt dåligt fungerande samarbete mellan svensk och lokal 

organisation), Regionalt Mellanöstern (avsaknad av kapacitet, både vad gäller tid och 

förmåga, samt professionell kunskap/kompetens kring ämnesområdet hos svensk 

organisation) (insats 04011, 07058, 07035, 04026). 

Värt att notera från dessa exempel är att det inte alltid bara är hos den lokala 

organisationen som kapaciteten brister. I samtliga fyra fall framkommer också brister i 

kapaciteten hos svensk organisation eller i själva samarbetet mellan organisationerna. 

SMR:s analys är att starka, medvetna och kompetenta organisationer i Sverige, som kan 

utmana och fungera som stöd och bollplank till samarbetsorganisationerna, och som har 

förmåga att göra kvalificerade organisations- och insatsbedömningar, är centralt för att 

utvecklingssamarbetet ska ge resultat. Om den analysen är riktig bekräftar det relevansen 

i vårt arbetssätt som också handlar om att stärka kapaciteten hos våra 

medlemsorganisationer och där vi återkommande följer upp och bidrar till att utveckla 

denna genom bland annat rapportgranskning, uppföljningsresor, systemrevisioner och 

olika former av organisationsbedömningar. 

73

Framgångsfaktor 7: Flexibilitet i genomförandet 

I flera bedömningar har SMR noterat att en hög grad av flexibilitet och förmåga att 

anpassa insatsens genomförande till förändrade förutsättningar har haft betydelse för 

måluppfyllelsen. Det gäller bland annat insatser i Egypten (flexibilitet i genomförandet 

har gjort att man kunnat svara mot faktiska problem och behov), Kambodja (förmåga 

och vilja till anpassning, lärande och utveckling), Kina (organisationen har inte varit låst 

till ett arbetssätt utan har varit beredd att revidera detta utifrån förändrade 

förutsättningar), samt Etiopien (stark förmåga hos personalen att anpassa sitt arbete till 

situationen) (insats 04025, 07027, 08387, 08V13). 

Framgångsfaktor 8: Multisektoriella angreppssätt 

En viktig erfarenhet från flera insatser är vikten av att arbeta på flera nivåer samtidigt. 

En kombination av olika metoder och insatskomponenter är ofta nödvändig för att nå 

ett gott och bestående resultat. Denna slutsats bekräftar också SMR:s förändringsteori 

där utgångspunkten är att förändringar på individ-, organisations- respektive 

samhällsnivå, hänger samman och påverkar varandra. Växelverkan mellan individers 

ökade medvetenhet om sina rättigheter, civilsamhällets kapacitet att utkräva dessa och 

statens förmåga att tillhandahålla dem är en utgångspunkt för hur SMR förstår och 

tillämpar ett rättighetsbaserat arbetssätt. 

Insats 07064 i Vitryssland illustrerar hur man på ett framgångsrikt sätt arbetat med 

attitydförändring på flera olika nivåer. Att bara lobba gentemot myndigheter har där inte 

varit tillräckligt, utan man har också varit tvungen att påverka personal och försöka 

förändra institutionsvården inifrån. Noteringar om vikten av att kombinera olika slags 

arbetssätt förekommer också i bedömning av fler insatser, bland annat insats 06033 i 

Somaliland kring ökad tillgång till utbildning för barn med intellektuell 

funktionsnedsättning. Kombinationen av påverkansarbete, medvetandegörande och 

träning uppges där ha varit avgörande för resultaten. 

Erfarenheterna från flera insatser visar också att arbete inom ett tematiskt område kan 

ge positiv draghjälp åt aktiviteter inom ett annat. Att arbeta multisektoriellt kan därmed 

vara ett strategiskt och kostnadseffektivt sätt att bidra till förändring vad gäller flera olika 

aspekter av utsatta människors situation. Detta har varit tydligt bland annat i en insats i 

Demokratiska Republiken Kongo där en lärdom är att alfabetiseringsarbete kan öppna 

dörrar för utvecklingsarbete på andra områden som gör att man uppnår mycket mer 

utöver det i sig viktiga resultatet att människor lär sig läsa (insats 06051). Omvänt har 

man i en insats i Burkina Faso dragit slutsatsen att det breda multisektoriella 

angreppssättet haft positiv betydelse för de resultat som uppnåtts vad gäller just 

alfabetisering (insats 08027). Från slutrapporten: 

"The broad approach has given credibility to certain activities which are otherwise harder to promote, for 

example literacy". 

Exempel finns också på insatser där man i efterhand sett ett behov av att stärka upp 

arbetet med fler komponenter. Ett metodmässigt allt för ensidigt fokus kan göra att de 

förväntade resultaten uteblir. För att människor ska kunna lyfta sig själva ur fattigdom 

krävs ofta flera olika typer av stöd, vilket bland annat erfarenheterna från två insatser i 

Ecuador och Colombia samt Burkina Faso visar på. 

74

I rapporten från insatsen i Ecuador och Colombia framhålls att mikrokrediter inte alltid 

räcker för att stödja mikroföretagande. Det behövs även tekniskt stöd för att utveckla 

nya produkter, stärka konkurrenskraften och skapa tillgång till exportmarknader. 

Strategiska allianser med andra organisationer nämns som en lösning på detta (insats 

07066). I Burkina Faso har man tränat människor i nya jordbruksmetoder och där är det 

istället krediter som tycks ha fattats. Träningen uppges ha varit lyckad men utrustning 

saknas för att målgruppen ska kunna använda metoderna. I den efterföljande fasen av 

insatsen har detta lösts genom ett samarbete med en mikrofinansinstitution (insats 

06015). 

Framgångsfaktor 9: Ideologisk förankring och medvetenhet 

SMR:s medlemmar och deras samarbetsorganisationer är idéburna och trosbaserade 

organisationer i det civila samhället. Deras värdegrund spelar stor roll för deras identitet, 

förståelse av sin roll i samhället och deras sätt att arbeta. När människor som drivs av en 

gemensam övertygelse och ett engagemang kommer samman och organiserar sig skapas 

en stark drivkraft för förändring. 

Det omgivande samhället i de sammanhang där utvecklingsinsatserna genomförs präglas 

också av värden som tar sig olika religiösa, kulturella, politiska och sociala uttryck. 

Utvecklingssamarbetet kretsar dessutom ofta kring värdeladdade frågor som till exempel 

mänskliga rättigheter, jämställdhet, eller sexuell och reproduktiv hälsa, vilket kräver 

känslighet och en förmåga hos samarbetsorganisationerna att hantera. 

Det civila samhället utgör en viktig och naturlig arena för samtal kring värdefrågor. Inte 

minst trosbaserade organisationer spelar i många samhällen en central roll för detta 

samtal. Genom att samarbetsorganisationerna bearbetar den egna synen på olika frågor 

ur ett ideologiskt och teologiskt perspektiv skapas förutsättningar för att bidra in i ett 

vidare samtal och att spela en roll vad gäller påverkan av allmänhetens attityder eller 

politiska beslut kring dessa frågor. 

Erfarenheterna från två regionala insatser i Afrika kring hiv visar tydligt på hur man 

genom att skapa utrymme för teologisk reflektion och förankring har kunnat ta tillvara 

religionen som en samlad och positiv drivkraft i samhällsutvecklingen. I en av insatserna 

har man i det hiv-preventiva arbetet utgått från ett koncept som har en tydlig teologisk 

utgångspunkt och där utbildningsmaterialet bygger på bibeltexter. Konceptet har varit 

framgångsrikt i den aktuella kontexten och har också möjliggjort för företrädare från 

många olika slags kyrkor att samarbeta (insats 07058). Även den andra insatsen gäller 

nätverksbyggande för hiv-arbete, mellan trosbaserade organisationer med skilda 

erfarenheter och teologi. Lärdomarna därifrån visar på vikten av att ge tid för deltagarna 

att bearbeta sin egen syn och sitt förhållande till frågan för att kunna skapa en god 

gemensam plattform och förståelse att utgå från som gör att arbetet i nätverken blir mer 

effektivt (insats 06013). 

Framgångsfaktor 10: Utgå från ett jämställdhetsperspektiv 

Den utvärdering som SMR genomförde under 2009-2011 kring vårt arbete med 

rättighetsperspektivet och jämställdhet pekar på vikten av att utgå från en tydlig 

maktanalys i de insatser som genomförs, inte minst vad gäller maktrelationer mellan 

könen. Utvärderingsrapporten visar också att de maktanalyser som gjorts inom de 

insatser som utvärderats ofta är begränsad. Stärkandet av kvinnor sker ofta inom ramen 

för befintliga strukturer och maktrelationerna i sig utmanas inte. 

75

En slutsats från utvärderingsrapporten är att männen också måste påverkas och 

involveras i jämställdhetsarbetet för att man ska nå resultat i form av mer strukturella 

förändringar. Viktigt att betona är också att jämställdhet och kvinnors deltagande och 

inflytande utgör viktiga mål i sig och inte får reduceras till ett medel för att nå andra 

utvecklingsmål. Detta är också själva kärnan i rättighetsperspektivet och är något som 

lyfts fram i rapporten: 

”…the men have not been approached to reflect on their willingness to share power. They are happy as 

long as the empowerment of women leads to increased household earnings or a healthier family. This is a 

so called functional empowerment of women; the focus is not on the rights of the women themselves. The 

women are rather seen as vehicle of development contributing to the rights of their children and relatives.” 

Utvärderingsresultaten är inte generaliserbara till SMR:s portfölj som helhet och SMR 

har tagit initiativ till en kartläggning för att komplettera bilden av vilka behov som finns 

av att stärka jämställdhetsperspektivet i de insatser som får stöd. Några generella 

slutsatser kan inte heller dras utifrån rapportgranskningen, dock är det positivt att notera 

att jämställdhetsperspektivet i vissa rapporter särskilt pekas ut som en framgångsfaktor. 

Inkludering av män i ett tidigt skede var avgörande för stärkandet av kvinnors ställning, 

enligt en rapport från en insats i Indien (05050). I en annan insats i Burkina Faso 

bedöms också att involveringen av både män och kvinnor har varit viktig för resultaten 

även om slutrapporten konstaterar att man kunnat göra mer inom insatsen för att 

utmana traditionella könsroller och obalans i makt mellan könen (insats 08027): 

”The gender aspect has been taken into consideration in a number of activities of the project. More than 

50 percent of the children having been helped to go for professional training have been girls, the majority 

of the CBOs taking part in capacity building activities have been women’s groups, sensitization activities 

on nutrition have emphasized the shared responsibility of men and women for nutrition of their children, 

for activities like exchange visits, gender parity has been required. However, the project could have done 

even more to challenge the injust balance between men and women embedded in the traditional values of 

the community.” 

Av rapporten framgår också att det finns en viktig anledning till att man i den aktuella 

insatsen inte arbetat mer för att påverka attityder vad gäller jämställdhet. I högsta grad 

understryker kommentaren i rapporten också de slutsatser som lyfts fram ovan 

(framgångsfaktor 3 och 9) om vikten av att bygga förtroende för att kunna utmana 

traditionella värderingar och att stor känslighet krävs hos samarbetsorganisationerna när 

man arbetar med värdeladdade frågor: 

”As mentioned above the injust balance between men and women embedded in the traditional values of 

the community has not been challenged at heart. The subject is very sensitive due to the fact that 

CREDO is a Christian organization and the vast majority of the population is Muslim. Challenging 

tradition might be perceived as a way of challenging their religion. But having now built confidence and 

credibility with the population, it should be possible to challenge this inequity more at depth in the 

future.” 

SMR menar att ett jämställdhetsperspektiv alltid måste finnas i planeringen och 

genomförandet av de insatser vi stödjer, både för att det stärker resultaten men framför 

allt för att det är en principiellt viktig fråga utifrån ett rättighetsperspektiv. SMR kommer 

76

också att fortsätta utveckla sitt arbete med och lärande kring hur 

jämställdhetsperspektivet bättre kan integreras i utvecklingssamarbetet. 

Framgångsfaktor 1: Strategisk kommunikation 

Kommunikation är på många sätt en viktig del av de utvecklingsinsatser som SMR 

stödjer och innefattar alltifrån kommunikationen mellan de samarbetande aktörerna till 

de metoder som används för att nå fram med ett budskap eller ny kunskap till olika 

målgrupper. Det kan handla om metoder för utbildning eller träning av 

rättighetsinnehavare kring olika frågor, metoder för att påverka attityder eller metoder 

för påverkan gentemot myndigheter och andra makthavare. Att dessa metoder utformas 

på ett strategiskt sätt är centralt för att ett gott resultat ska uppnås. 

Flera exempel finns från de slutrapporterade insatserna på lärdomar kring hur olika 

kommunikationsmetoder har fungerat. I Mali har man i en insats kring hälsa och sanitet 

funnit att radiosändningar varit ett bra och effektivt sätt att nå ut med insatsens budskap 

(insats 07023) och i en rapport från Togo förs ett resonemang kring hur man bäst 

kommunicerar med ungdomar kring hiv. Flera olika metoder har använts och rapporten 

lyfter fram vikten av att hitta rätt kanaler för att ungdomarna ska kunna tillgodogöra sig 

ny kunskap och ändra sitt beteende. Att skapa utrymme för ungdomarna att dela 

erfarenheter och diskutera frågeställningar med varandra (”peer-to-peer”) har visat sig 

vara viktigt. Man har också dragit slutsatsen att det varit effektivt att koppla information 

och medvetandegörande till olika slags fritidsaktiviteter som dans, sång, idrott, teater 

och filmvisningar (insats 07021). 

Ett annat exempel på där drama använts som metod finns från Mali, där detta visat sig 

vara mycket framgångsrikt för att nå icke läskunniga med kunskap om hälsa och hygien 

(insats 07020). TV-sändningar och filmvisning är också något som använts i två insatser 

regionalt i Mellanöstern som handlat om att förändra attityder till personer med 

funktionsnedsättning (insats 03103 och 04024). Utvärderingen av dessa två insatser visar 

på intressanta slutsatser om hur man bäst kommunicerar ett sådant budskap till barn. 

Från SMR:s bedömning av insats 03103: 

”Lärdomar har dragits om vilka metoder som fungerat och inte. Inte alla program har visat sig vara 

lika effektiva. En lärdom är att kortare filmavsnitt för barn som visade funktionshindrade barn med 

olika talanger inte hade samma påverkan på barnen som de längre lekprogrammen där barn med och 

utan funktionshinder tävlade tillsammans. En slutsats av detta är att visandet på faktisk inkludering 

av funktionshindrade i det här fallet var det mest effektiva sättet att kommunicera ett socialt budskap 

till barn.” 

I Kambodja har man i en insats sett att man med en anpassad pedagogik och humor 

nått ett mycket bättre resultat vad gäller träning av målgruppen kring hantering av 

krediter och utveckling av mikroföretag (insats 09016). Från slutrapporten: 

”With training we also need to adjust the tool (more visual) which is easily understood by clients. […] 

Staff providing training also needs to be patient, joking, well-coordinated, and also know how to probe 

for attention and involvement from participants.” 

Vad gäller påverkansarbete finns slutsatser som till exempel handlar om att det är viktigt 

att fokusera konkreta frågor. Denna erfarenhet har en av medlemsorganisationerna gjort 

i ett globalt program som rör mänsklig säkerhet och spridning av lätta vapen. Frågorna 

77

måste vara greppbara och kunna formuleras i ett tydligt budskap för att man ska kunna 

nå fram i debatten är en slutsats från rapporten (insats 08014). I samma rapport 

konstateras också att arbete med påverkan gynnas av om man kan knyta an till pågående 

politiska processer. Att trycka på i en viss riktning är lättare när bollen redan är i 

rullning. 

Avsändaren av ett budskap kan spela stor roll för hur det uppfattas och vilket resultat 

som uppnås. Som fallet med den kristna organisationen i den muslimska kontexten 

under framgångsfaktor 10 ovan visar, riskerar den kommunikation som inte tar hänsyn 

till detta i vissa fall rentav att bli kontraproduktiv. I andra fall kan det vara helt rätt med 

ett utifrånperspektiv på en situation och att budskapet formuleras av någon som inte är 

en del av rådande hierarkier eller strukturer i ett samhälle. 

Exempel finns också på insatser där man misslyckats med att utforma adekvata metoder 

för kommunikation och därmed nått ett sämre resultat än planerat. I en insats i Mali har 

exempelvis mycket få personer i målgruppen tagit till sig ny kunskap om hiv-prevention 

vilket sägs bero på ointresse på grund av den låga prevalensen i området. Enligt SMR:s 

bedömning av rapporten är detta en indikation på att budskapet borde ha introducerats 

på ett annat sätt, just utifrån att det rör sig om en lågprevalenskontext (insats 04007). 

Framgångsfaktor 12: Långsiktighet 

Den sista av de tolv framgångsfaktorer som SMR identifierat utifrån 

slutrapportmaterialet handlar om vikten av långsiktighet i utvecklingssamarbetet. Att 

åstadkomma verklig förändring tar tid vilket kräver uthållighet och att det finns en 

långsiktig plan för arbetet och samarbetet. Effektivitet och mätbara resultat ska givetvis 

eftersträvas, men detta får inte leda till en kortsiktighet där bara de snabba resultaten 

räknas. Långsiktiga satsningar kan på sikt leda till mycket goda effekter även om det till 

en början inte finns så många resultat att rapportera om. En medvetenhet om att 

förändring kan ta tid är sannolikt också i många fall helt nödvändig för att man ska 

kunna bidra till några bestående resultat överhuvudtaget. 

Erfarenheterna från de slutrapporterade insatserna visar att långsiktighet behövs vad 

gäller flera olika typer av förändringsprocesser. Det kan handla om vitt skilda områden 

som attitydförändring gentemot barn med funktionsnedsättning (som i insats 06033 i 

Somaliland), organisationsutveckling (som i insats 06388 i Centralafrikanska Republiken) 

eller byggande av nätverk för gemensam påverkan kring hiv (som i insats 06013 

regionalt i Afrika). 

Att rättighetsbaserat arbete tar tid illustreras också mycket tydligt av en insats i 

Centralfrikanska Republiken där effekterna nu blivit tydliga av ett arbete som pågått 

med stöd av SMR i tio års tid (insats 07061). Det handlar om arbetet med 

bayakabefolkningens rättigheter som tidigare nämnts och som också ingick i den 

utvärdering av rättighetsperspektivet som SMR genomförde under 2009-2011. 

Bayakabefolkningen var tidigare mycket utsatt och betraktades närmast som djur eller 

lägre stående människor. Idag finns en helt annan självkänsla och en medvetenhet om 

vilka rättigheter man har inom gruppen och det omgivande samhällets attityder har 

förändrats på ett mycket positivt sätt. Viktiga resultat noteras också bland annat vad 

gäller ökad jämställdhet, organisering av rättighetsinnehavarna, och att fler barn från 

gruppen går i skolan. Från SMR:s bedömning: 

78

”Efter SMR:s fältbesök 2010 blev det tydligt att den här typen av förändringsarbete där stor tonvikt 

ligger på attitydförändring tar tid. Arbetet har pågått sedan 2001 men effekterna börjar nu på allvar 

bli tydliga. Bland de tydligare effekterna ska nämnas att bayakas självförtroende har ökat, att de vågar 

och kan argumentera för sina rättigheter och ser att de själva har ett människovärde samt att 

diskriminering och trakasserier från myndigheter och omkringliggande folkgrupper har minskat.” 

Relevansanalys 

Resultatredovisningen ger en bild av på vilka programdelmål tyngdpunkten ligger bland 

de insatser som slutrapporterats. Vissa programdelmål har en större andel insatser 

kopplade till sig, som till exempel mål 2.2 som handlar om stärkande av organisationer, 

medan andelen är mindre för vissa andra programdelmål som till exempel 

programdelmål 1.3 om ökad tillit. SMR:s utgångspunkt är att sådana variationer är helt i 

sin ordning och att insatsportföljens relevans ska bedömas utifrån dess sammantagna 

bidrag till programmålen. Alla insatser behöver inte bidra till alla programdelmål och alla 

programdelmål behöver inte väga lika tungt. 

Samtidigt ger inte analysen av slutrapporterna en rättvisande bild av hur SMR:s 

insatsportfölj ser ut idag. Underlaget består av många gamla insatser, några med startår 

så tidigt som 2004. Siffror som bättre beskriver dagens portfölj är dock möjliga att ta 

fram ur SMR:s insatshanteringssystem där alla ansökningar från och med 2011 

relevansbedöms och kopplas till de olika programdelmålen i resultatmodellen. En 

jämförelse mellan slutrapportunderlaget 2009-2011 och nya insatser med start 2011 och 

2012 ger också en intressant bild av hur innehållet i insatsportföljen har utvecklats över 

tid. 

Det är inte helt oproblematiskt att jämföra slutrapporter med ansökningar. I jämförelsen 

nedan ingår samtliga godkända ansökningar från ansökningsåren 2011 och 2012 medan 

slutrapporterna härrör från insatser med olika startår som inkommit under perioden 

2009-2011. Detta skulle kunna ge upphov till vissa skevheter, men vi tror ändå att en 

jämförelse kan spegla viktiga tendenser vad gäller portföljens utveckling. 

Nedanstående tabell och diagram visar andelen insatser med koppling till respektive 

programdelmål i de två jämförelsegrupperna, samt skillnaden dem emellan mätt i antal 

procentenheter. Siffrorna bygger på en analys av 57 godkända ansökningar och 190 

granskade slutrapporter. 

Andel insatser med koppling till 

programdelmålet 


79 

Slutrapporterade 

2009-2011 

Godkända 

2011-2012 

Utveckling* 

1.1 Påverkan på lagar och pol. beslut 18 % 23 % + 5 

1.2 Förändrade attityder och beteenden 34 % 42 % + 8 

1.3 Ökad tillit och interaktion 11 % 14 % + 3 

2.1 Ökad organisering 24 % 37 % + 13 

2.2 Stärkt kapacitet hos organisationer 67 % 72 % + 5 

2.3 Stärkt samarbete 26 % 32 % + 6 

3.1 Ökad förmåga att utkräva rättigheter 16 % 51 % + 35 

3.2 Ökade möjligheter påverka situation 32 % 46 % + 14 

3.3 Förbättrade livsvillkor 45 % 54 % + 9 

*(skillnad i procentenheter mellan godkända och slutrapporterade insatser)

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

1.1 1.2 1.3 2.1 2.2 2.3 3.1 3.2 3.3 

Tendensen är tydlig. Jämförelsen talar för att bidraget till samtliga programdelmål har 

ökat i SMR:s portfölj de senaste åren. Skillnaden mellan jämförelsegrupperna är i snitt 

11 procentenheter för varje programdelmål. 

Proportionerna mellan målen är ganska lika för de båda grupperna. Störst fokus ligger 

på stärkta organisationer (programdelmål 2.2). Förbättrade livsvillkor (programdelmål 

3.3) är också i hög grad fokus för både de insatser som slutrapporterats och nya 

godkända insatser. Ökad tillit (programdelmål 1.3) och påverkan gentemot myndigheter 

(programdelmål 1.1) är till de programdelmål som minst antal insatser har fokuserat på. 

Ett resultat av jämförelsen skiljer dock ut sig särskilt och det gäller programdelmål 3.1 

som rör ökad medvetenhet om och förmåga hos utsatta människor att använda, försvara 

och utkräva sina rättigheter. För detta mål är skillnaden mellan jämförelsegrupperna hela 

35 procentenheter. Från att ha varit ett delmål som få av de slutrapporterade insatserna 

fokuserat på är detta delmål nu vanligt förekommande i nya godkända insatser, vilket 

listan här intill visar. 

Mest förekommande programdelmål (godkända ansökningar 2011-2012) 

Målets ranking bland slutrapporterade insatser 2009-2011 inom parentes. 

1. Stärkt kapacitet hos organisationer (1) 

2. Förbättrade livsvillkor för utsatta människor (2) 

3. Ökad förmåga hos människor att använda och utkräva rättigheter (8) 

4. Ökade möjligheter för människor att själva påverka sin situation (4) 

5. Förändrade attityder och beteenden (3) 

6. Ökad organisering (6) 

7. Stärkt samarbete mellan organisationer och andra aktörer (5) 

8. Påverkan på lagar och andra politiska beslut (7) 

9. Ökad tillit och interaktion mellan olika samhällsgrupper (9) 

Förutom den mycket starka förändringen för programdelmål 3.1 så utmärker sig även 

programdelmål 2.1 (Ökad organisering) och 3.2 (Ökade möjligheter för utsatta 

80 

Andel insatser med koppling 

till programdelmålet 

(slutrapporterade 2009-2011) 

Andel insatser med koppling 

till programdelmålet 

(godkända 2011-2012)

människor att själva påverka sin situation) genom en jämförelsevis större skillnad mellan 

ansökningsmaterialet och slutrapportmaterialet än vad som är fallet för övriga mål. 

Utvecklingen för dessa mål är 13 respektive 14 procentenheter. 

Sammantaget visar detta på en förskjutning gentemot, eller kanske snarare en 

förstärkning av, vissa mål och strategier i SMR:s insatsportfölj. Betoningen på 

organisationsutveckling och byggande av kapacitet hos samarbetsorganisationer har 

under lång tid varit utmärkande för SMR:s utvecklingssamarbete. Stärkande av det civila 

samhället och fattigdomsbekämpning är de mål som har stått i fokus för det bistånd vi 

förmedlat. På senare tid har dock organiseringen och stärkandet av rättighetsinnehavare 

betonats allt mer, vilket tydligt avspeglar sig i insatsportföljens utveckling. 

Dagens portfölj täcker in allt fler målområden och arbetet har blivit mer komplett i 

förhållande till den förändringsteori vi jobbar efter. Vi har inte släppt fokus på våra 

tidigare styrkor som handlar om att stärka organisationer och förändra människors 

livsvillkor (tvärtom indikerar jämförelsen att ännu fler insatser täcker in dessa områden 

idag), men strategierna och målsättningarna har breddats. Utöver fortsatt fokus på 

fattigdomsbekämpning och kapacitetsbyggande ser vi nu också ökat fokus på rättigheter 

och stärkt förmåga hos utsatta människor att göra sin röst hörd och själva kunna 

påverka sin situation. Den slutsats vi drar av detta är att relevansen i det totala bistånd 

som SMR förmedlar har ökat påtagligt i förhållande till rättighetsperspektivet, vilket vi 

ser som ett mycket positivt resultat. 

Troligen ökar också synergieffekterna av det samlade arbetet genom att ökad 

uppmärksamhet ges åt fler målområden. På insatsnivå kan man se tydliga exempel på 

detta i form av att olika slags aktiviteter ger draghjälp åt varandra, vilket bland annat tas 

upp ovan under det stycke som behandlar framgångsfaktorer (se framgångsfaktor 8 som 

handlar om multisektoriella arbetssätt). Till exempel kan en kombination av 

alfabetiseringsarbete och utbildning i mänskliga rättigheter inom en insats göra att det 

samlade resultatet av arbetet förstärks jämfört med om dessa aktiviteter hade 

genomförts var för sig. Motsvarande borde också gälla för insatsportföljen som helhet. 

Avsikten med programdelmålen är i första hand inte att styra innehållet i medlems- och 

samarbetsorganisationernas insatser. Programdelmålen är en del av en modell för att 

sortera in insatsmål, vilket i sin tur möjliggör en samlad redovisning av resultat på en 

mer övergripande nivå. Sorteringen hjälper oss att få en överblick av portföljens 

innehåll, vilka slags övergripande mål som insatserna bidrar till, samt vilken 

utvecklingspotential som finns. Den stora ökningen av andelen insatser som bidrar till 

programdelmål 3.1 beror inte i första hand på att vi styrt insatserna att ha sådana mål, 

utan genom att vi jobbar tillsammans med våra medlemsorganisationer för att öka vår 

kunskap om och utveckla nya arbetssätt. 

Fortfarande kan vi göra mer för att öka andelen insatser som bidrar till programdelmål 

1.1 och 1.3 som rör påverkan och tillit. Framför allt är arbete med ökad tillit och 

interaktion mellan olika samhällsgrupper något som vi skulle vilja se mer av i vår portfölj 

utifrån den koppling som kan göras frågor som rör religions- och övertygelsefrihet samt 

religion och utveckling. Detta är områden som SMR särskilt valt att prioritera i sin 

verksamhet och en ambition finns att i högre grad integrera frågorna i 

utvecklingssamarbetet. 

81

Vad gäller påverkansarbete är det viktigt att understryka att kapaciteten för detta kan 

variera stort mellan olika samarbetsorganisationer. Möjligheten till och mervärdet av att 

inkludera påverkan måste också sättas i relation till kontext och typ av insats. Det kan till 

exempel i vissa sammanhang med en repressiv stat finnas stora begränsningar för hur 

man kan arbeta. I andra sammanhang kan det vara helt nödvändigt (och fullt tillräckligt 

sett ur ett rättighetsperspektiv) att först fokusera stärkandet av rättighetsinnehavarna för 

att på längre sikt också kunna påverka makthavare. (Hur rättighetsperspektivet ofta 

utvecklas gradvis på detta sätt belyses på ett mycket intressant sätt av SMR:s 

rättighetsutvärdering 2009-2011). Många rättighetsfrågor har också stark koppling till 

attityder och beteenden som produceras och reproduceras i lokalsamhället. Strukturellt 

förändringsarbete på denna nivå kan därför också vara ett strategiskt vägval. 

Att en fjärdedel av alla nya godkända insatser 2011 och 2012 innehåller påverkansmål är 

därför ett resultat som vi bör vara nöjda med. Av erfarenhet vet vi också att 

påverkansarbete ibland förekommer som en del av de insatser som får stöd utan att 

särskilda mål har formulerats för det. Bland slutrapporterna finns flera exempel på hur 

mål formulerats i termer av att ”organisationer ska stärkas i sin förmåga att påverka” när 

syftet kanske snarare är att faktiskt påverka makthavare. En försiktighet kan finnas i hur 

man väljer att formulera sina mål, där formuleringar som uttrycker en önskad förändring 

av politiken kan uppfattas som att lägga ribban allt för högt eller att man sätter mål som 

ligger utanför organisationens kontroll. SMR:s uppgift skulle därför kunna vara att 

utmana organisationerna till att bli tydligare och också våga formulera mål för det 

påverkansarbete som görs, men kanske inte alltid syns i insatsmålen. 

Kostnadseffektivitet 

SMR bedömer kostnadseffektivitet i ansökningsförfarandet och i bedömning av 

slutrapporten. Vid ansökningstillfället bedömer SMR om insatsens kostnad och 

utformning (strategier, metoder, aktiviteter) är effektiv i relation till målen. Vid 

slutrapporteringen gör SMR en bedömning av resultaten i förhållande till godkänd 

budget och målsättning. Då resultaten visar på god måluppfyllelse, inom de ekonomiska 

ramar som beviljats, gör SMR bedömningen att kostnadseffektiviteten har varit god. 

För de slutrapporterar som rapporterats under perioden 2009 – 2011 har SMR bedömt 

att 87 procent av insatsmålen (av totalt 524 insatsmål) har uppnåtts som förväntat eller 

något under förväntan. Dessa mål har överlag åstadkommits inom de ekonomisk ramar 

som beviljats och SMR gör därför bedömningen att kostnadseffektiviteten, av 87 

procent av de slutrapporterade insatserna, är god. Genom att resultaten har uppnåtts har 

kostnad, strategier, metoder, expertis samverkat väl i genomförandet av insatserna. 

Av 190 slutrapportsbedömningar har SMR skriftligen bedömt kostnadseffektivitet av 

118 stycken slutrapporter. SMR bedömer i första hand kostnadseffektivitet i samband 

med ansökningstillfället och ser att slutrapportsbedömningen är en del av uppföljningen. 

Diskrepansen ovan visar att SMR:s rutiner för uppföljning kan förbättras så att varje 

rapport bedöms utifrån kostnadseffektivitet. 

De flesta bedömningarna som görs är att insatsen varit kostnadseffektiv i relation till 

resultatet (39 bedömningar) och att aktiviteterna genomförts enligt planerad budget (26 

stycken). Ett exempel på en kostnadseffektiv insats är bland andra Hoppets Stjärnas 

(insats 07031) stöd till Community Based Rehabilitation (CBR) i Qinghai och Jilin 

provinserna i Kina: ”SMR bedömer att insatsen har varit kostnadseffektiv. I två stater har CBRkonceptet 

introducerats och visat sig mycket effektivt. Lokala myndigheter har visat på eget ägandeskap, 

bidragit med finansiellt stöd och belyst programmets effektivitet. Träning av föräldrar, byläkare och 

myndighetspersoner har varit omfattande. Samtidigt har en struktur byggts upp av privata centers (33 

82

stycken) och tjänstemän har fått ansvar för CBR i sin kommun. Responsen från samhället och 

familjerna är mycket positiv.” Totala kostnaden för insatsen var 6 148 095 SEK. 

En annan insats som bedöms varit god kostnadseffektivitet är ADRA Togo (insats 

07022): ”Kostnadseffektiviteten bedöms av SMR som god, dels på grund av att 

målgruppen faktiskt blivit större än först planerat samt för att många av resultaten 

överstiger planerade indikatorer och alltså lyckats bättre än förväntat, dels med tanke på 

att kostnad/förmånstagare och år endast varit 322.” Total kostnad var 1 034 426 SEK. 

ADRA Togo är ett exempel på kvantitativ bedömning av kostnadseffektivitet. Det är 

förhållandevis sällan som den bedömningen framkommer (16 fall). En annan insats är 

EFK (insats 07073) regionalt i Mellanöstern där 4 miljoner sett SAT 7:s program om 

kvinnors rättigheter och kvinnoförsörjda hushåll. Kostnad per individ kan ge en 

indikation på kostnadseffektivitet, men är ingen garanti för god kvalitet och 

genomslagskraft. I dessa fall måste kvantitet ses utifrån vilka förändringar som skett och 

SMR har därför poängterat att ”det hade eventuellt varit möjligt att öka 

kostnadseffektiviteten ytterligare genom att jobba mer med kompletterande metoder för 

att skapa hållbara attitydförändringar på sikt.” I 15 fall har SMR bedömt att 

kostnadseffektiviteten varit svårbedömd och i 8 fall ifrågasatt om insatsen var 

kostnadseffektiv. I resterande sju fall konstaterar SMR att det finns en bedömning av 

kostnadseffektivitet i slutrapporten. 

I en analys av slutrapporter för perioden 2009 – 2011 framkommer en viss spretighet av 

hur bedömningen görs (olika betoning på det kvantitativa och kvalitativa) och vissa 

organisationer brottas med hur en bedömning ska göras. Den framtida utmaningen för 

SMR är att definiera hur en god bedömning av kostnadseffektivitet ska göras. 

Lärdomar kring resultatredovisningen 

I samband med granskningen av slutrapporterna har SMR noterat saker som kan 

förbättras vad gäller resultatredovisning och verifiering. En sammanställning av vilka 

kommentarer som varit vanligast förekommande kan ge en bild av vilka 

utvecklingsbehov som finns vad gäller detta område hos medlems- och 

samarbetsorganisationerna. Eftersom bedömningen inte gjorts utifrån någon särskild 

checklista eller ett batteri med likadana frågor som ställts till varje rapport ska 

sammanställningen inte ses som en heltäckande kartläggning. Dock ger antalet 

omnämnanden av olika brister och styrkor en god fingervisning om vilka dessa är och i 

vilken utsträckning de förekommer. 

Viktigt att påpeka är att kommentarerna ofta lyfter fram både positiva och negativa 

aspekter av resultatredovisningen för en och samma insats. I bedömningen av en 

slutrapport kan till exempel kommentaren vara att vissa mål på ett bra sätt rapporteras 

på ”outcome”nivå, medan andra mål rapporteras på en ”output”- eller aktivitetsnivå (till 

exempel insats 09016). 

Diagrammet nedan visar de vanligast förekommande kommentarerna från SMRhandläggarnas 

bedömning vad gäller svagheter i resultatredovisningen. 

83

Ingen jämförelse med baslinjestudiestudie 

Baslinjestudie borde ha genomförts 

Fler kvantitativa mått önskvärda 

Borde bättre beskriva hur uppföljningen gått 

till 

Indikatorer som angavs i ansökan används 

inte 

Borde exemplifiera/använda kvalitativa 

indikatorer 

Borde lyfta fram resultat i utvärderingsrapport 

Rapporteringen relaterar inte till målen i 

ansökan 

Insatsmål/indikatorer ej konkreta/tydliga 

Generellt bristfällig uppföljning 

Rapportering sker ibland på aktivitetsnivå 

Borde tydligare visa hur resultaten verifieras 

De vanligast förekommande kommentarerna kring svagheter handlar om a) att 

rapporten tydligare borde ha visat på hur resultaten verifieras (28 ggr), b) att 

rapporteringen ibland sker på output- eller aktivitetsnivå alternativt att insatsmålen är 

formulerade på den nivån (20 ggr), samt c) att uppföljningen, dokumentationen 

och/eller redovisningen av resultat generellt sett är bristfällig eller att rapporten utgör ett 

mycket svagt underlag för SMR:s bedömning av måluppfyllelse (17 ggr). 

Intressant att notera är att de tre vanligaste förekommande kommentarerna kring 

styrkor i resultatredovisningen handlar om exakt samma saker fast spegelvänt. Flest 

gånger förekommer kommentarer om att systemen för uppföljning generellt sett är goda 

eller att resultatredovisningen är gedigen/föredömligt genomförd (16 ggr). Näst flest 

gånger förekommer kommentarer om att resultaten har redovisats på ”outcome”nivå 

(12 ggr) och därefter kommer kommentarer om att resultaten verifieras på ett bra sätt 

alternativt att indikatorer används på ett bra sätt (10 ggr). 

Det är alltså dessa områden som SMR fäst störst vikt vid att kommentera och 

återkoppla kring till organisationerna. Slutsatsen är därför också att det är här de stora 

utmaningarna ligger – att skapa goda uppföljningssystem, att rapportera på 

”outcome”nivå och att hitta goda former för att belägga resultaten. En del 

organisationer har lyckats väl med detta och andra mindre väl – både goda och svaga 

exempel finns. 

84 

4 

5 

5 

6 

8 

8 

8 

9 

14 

17 

20 

28

Verifiering 

Vad gäller frågan om verifiering finns goda möjligheter att dra vidare slutsatser från 

rapporteringsunderlaget. Vid granskningen av varje slutrapport har SMR:s handläggare i 

en särskild checklista gjort en bedömning av om de resultat som rapporteras verifieras i 

slutrapporten eller inte. Då resultaten bedömts vara verifierade har handläggaren även 

noterat hur detta gått till. En sammanställning av bedömningarna av slutrapporterade 

insatser 2009 - 2011 visar att resultaten verifieras i relativt hög grad. Av totalt 341 

resultat som varit i nivå med eller över vad som förväntades har SMR:s handläggare 

bedömt att dessa kan verifieras i 276 fall, vilket motsvarar 81 procent av resultaten. 

Motsvarande siffra för resultat något under vad som förväntades är 68 procent (78 av 

115) och för resultat mycket under vad som förväntades 50 procent (21 av 42). Detta 

betyder att resultaten i rapporten verifieras i högre utsträckning ju bättre rapporterna är. 

Kvaliteten på verifieringen varierar, liksom hur systemen för att följa upp och verifiera 

resultat ser ut. I vissa fall bygger redovisningen på samarbetsorganisationens egna 

observationer. Ibland verifierar man resultaten genom att visa på enskilda goda exempel, 

och ibland utgår de från mer kvantitativa data eller en kombination av kvantitativ och 

kvalitativ uppföljning. Enkäter och intervjuer utgör ofta underlag för den information 

som ges. 122 stycken av verifikationerna gäller interna och externa utvärderingar och är 

den vanligaste typen av verifikation. 

Några goda exempel på hur man i de slutrapporterade insatserna arbetat med 

uppföljning och verifiering av resultat: 

• Insats 07038: Bland resultaten märks att matsäkerheten för målgruppen på 

landsbygden i Uganda tydligt förbättrats till följd av att människor lärt sig nya 

effektivare jordbruksmetoder och att möjlighet nu även finns att sälja en del av 

överskottet för att få kontanter. Resultatet verifieras genom att det i 

resultatuppföljningen hänvisas till intervjuer som genomförts med 

representanter för målgruppen under utvärderingen. 

• Insats 06076: I Etiopien har en insats med inriktning på attitydförändring för att 

öka andelen barn – särskilt flickor – i grundskolan visat tydliga ökningar mellan 

2006 och 2009. Resultaten verifieras genom återkoppling till inskrivningsstatistik 

från skolorna. 

• Insats 05:050: I Indien har många människor i målgruppen fått förbättrade 

möjligheter att själva påverka sin situation genom tillgång till fler sociala services 

till följd av påverkansarbete som bedrivits gentemot myndigheterna. Resultaten 

verifieras genom att slutrapporten hänvisar till listor om deltagande på möten 

och anteckningar från möten, att identitetskort och andra legala dokument 

tillhandahållits rättighetsinnehavarna. 

• Insats 07037: Bland resultaten från insatsen i Nigeria märks att fem kooperativa 

grupper har organiserats, bestående både av lepradrabbade och icke 

funktionshindrade rättighetsinnehavare. Deltagandet i grupperna har för många 

individer inneburit förbättrade livsvillkor då de lärt sig en färdighet eller fått 

tillgång till mikrolån. Resultaten verifieras i utvärderingen som hänvisar till bland 

annat fokusgruppdiskussioner, djupintervjuer och intervjuer med 

hälsopersonal/myndigheter i området. 

• Insats 09044: God planering för uppföljningen har funnits från start i denna 

insats som gällt sexuell och reproduktiv hälsa bland gymnasieelever i Kenya. 

Resultatet från en baslinjestudie jämförs med resultat från utvärdering där 

elevernas attityder, kunskap och beteenden har undersökts. 

85

Förhållandevis sällan relaterar organisationerna till externa verifikationer såsom 

myndigheternas statistik eller information. Det ska dock understrykas att dokumentation 

och verifikationer kan vara svåra att få tillgång till och kan vara förknippat med 

osäkerhet. Evangeliska Frikyrkans samarbetsorganisation ICC i Kambodja är ett 

exempel på en organisation som har fått erfara just detta när de försökt följa upp ett 

hälsoprojekt i de nordöstra delarna av landet (insats 07065). Kvaliteten på de lokala 

hälsoklinikernas utrustning var helt enkelt för dålig för att statistik skulle kunna samlas 

in. SMR uppmuntrar organisationer att även dra nytta av extern dokumentation, men 

inser också vilka begränsningar som finns i och med de ofta svaga institutionerna i 

samarbetsländerna. 

En annan utmaning är att inte bara belägga att ett visst resultat inträffat utan att också 

visa på att den genomförda insatsen har bidragit till förändringarna. Detta är tydligt i 

Kristna fredsrörelsens insats 08014 som bland annat syftat till att påverka 

förhandlingarna kring ett nytt globalt vapenhandelsavtal (ATT). De resultat som 

åstadkommits vad gäller detta verifieras genom att konkreta beslut har tagits i FN och 

finns dokumenterade. Vad som är svårt att verifiera är dock vilken reell betydelse de 

globala nätverken inom insatsen har haft för de framsteg som gjorts inom 

förhandlingsprocessen. 

Sammantaget kan sägas att SMR vid bedömningen av slutrapporterna har SMR inte haft 

en enhetlig syn på vad som ska uppfyllas för att resultaten ska anses vara verifierade. De 

procentsatser som anges ovan måste därför tolkas med viss försiktighet. Behov finns av 

att arbeta med ökad likvärdighet i SMR-handläggarnas bedömningar samt att till 

medlemsorganisationerna tydligare kommunicerar vikten av att de resultat som 

rapporteras verkligen verifieras på ett tydligt sätt. 

Genom att SMR nu under tre års tid systematiskt har följt upp hur väl de rapporterade 

resultaten verifieras samt återkopplat kommentarer kring detta till 

medlemsorganisationerna, tror vi oss ha stärkt både vår egen och medlemmarnas 

kunskap, förståelse och förmåga vad gäller detta område. En ny ansökningsmall har 

också utvecklats där verifiering av resultat på ett tydligare sätt än tidigare ingår som ett 

område för de sökande organisationerna att beskriva hur man arbetar med. Med starkare 

betoning på verifikationer både vid bedömning av ansökningar och granskning av 

rapporter hoppas vi att verifieringen av resultat ska bli ännu bättre. Samtidigt behövs 

fortsatt lärande och kapacitetsuppbyggnad för att stärka medlems- och 

samarbetsorganisationernas egna uppföljningssystem liksom kvaliteten på SMR:s 

rapportering till Sida. 

Andra observationer och lärdomar: 

1. En orsak till att resultatredovisningen ibland är svag är att det från början 

funnits brister vad gäller insatsmålens formulering eller uppföljningssystemens 

konstruktion. Att målen är tydliga är viktigt för att man ska veta vad man ska 

följa upp. Redan från start i en insats måste man också planera för uppföljningen 

så att man vet hur den ska göras. 

I 14 fall har SMR kommenterat att insatsmålen eller indikatorerna inte har varit 

tillräckligt konkreta eller tydliga. Kommentarer om att målen varit för högt satta 

eller att de inte i tillräckligt hög grad fångar insatsens faktiska innehåll 

förekommer också i bedömningarna (3 ggr vardera). Det sistnämnda kan till 

86

exempel bero på att målen inte skrivits om när inriktningen på en insats 

förändrats, vilket förstås måste göras. 

SMR har i fem fall också kommenterat att det saknas data för att kunna göra 

jämförelser av situationen över tid eller att baslinjestudier borde ha genomförts. 

Mål har ibland formulerats som man i efterhand sett att man inte har någon 

möjlighet att följa upp på grund av detta. Ibland har fina data kring till exempel 

attityder tagits fram genom de utvärderingar som gjorts, men om ingen 

motsvarande undersökning från tiden för insatsens början finns att jämföra med 

är det svårt att veta hur sådana data ska värderas. 

2. En annan observation är att resultatredovisningen i vissa fall inte tycks tas helt 

på allvar av organisationerna, vilket tar sig uttryck i att de mål som formulerats 

och uppföljningssystem som skapats helt enkelt inte används. Om detta beror på 

slarv, svag vilja, oförmåga eller andra orsaker är svårt att bedöma. 

Anmärkningsvärt är till exempel att SMR i fyra fall kunnat konstatera att en 

baslinjestudie har genomförts, utan att någon jämförelse med denna görs i 

rapporteringen. Vidare har SMR i nio fall kommenterat att vissa mål som angavs 

i ansökan inte följs upp eller att rapporteringen inte helt relaterar till målen i 

ansökan. I åtta fall förekommer kommentarer om att indikatorer som angavs i 

ansökan inte följs upp och i två fall att den LFA-matris som tagits fram inte 

används i rapporteringen. 

3. Vanligt förekommande är också kommentarer som handlar om att 

resultatredovisningen bör planeras och göras med större noggrannhet. 

Rapporterna måste kvalitetssäkras så att de lyfter fram de resultat som faktiskt 

finns där och resultatredovisningen måste ges större utrymme i rapporteringen. 

4. Flera exempel finns på att utvärderingar som visar på mycket goda och 

intressanta resultat har genomförts utan att relevant information från 

utvärderingsrapporten har tagits med i själva slutrapporten till SMR. I åtta fall 

förekommer kommentarer om att slutrapporten borde referera till gjorda 

utvärderingar och de resultat som finns i rapporterna från dessa. 

5. Kommentarer om att fler typer av mått borde ha använts i uppföljningen 

förekommer ett antal gånger. Vid åtta tillfällen handlar kommentarerna om att 

fler kvalitativa indikatorer borde användas och i fem fall om att fler kvantitativa 

mått hade varit önskvärda. SMR har också kommenterat att de kvalitativa 

exempel på förändring som ges skulle kunna beskrivas mer utförligt (3 ggr) och 

att uppföljningen av kvantitativa resultat skulle kunna ha gjorts med större 

exakthet (2 ggr). 

6. I några fall förekommer kommentarer som rör relationen mellan själva insatsens 

volym och omfattningen på resultatredovisningen. Dels handlar det om att SMR 

i två fall satt frågetecken för om de höga kostnaderna för utvärdering varit 

rimliga i förhållande till projektens totalkostnad, dels om att det i ett fall noterats 

att de enskilda projekten inom ett större program varit för små för att göra en 

bra uppföljning som lever upp till höga krav på att redovisa resultat om 

kostnaderna för uppföljningen ska stå i proportion till insatsernas volym. 

87

7. God resultatuppföljning är resurskrävande, vilket gör att kraven måste anpassas 

till storlek på insatsen, såvida vi inte är beredda att acceptera mycket höga 

kostnader för att utvärdera mycket små projekt. Man kan också tänka sig det 

omvända – att insatsernas storlek i vissa fall måste anpassas till kraven på 

resultatredovisning, men generellt sett tror inte SMR att det är rätt väg att gå. 

Även små insatser kan ha ett stort värde och det är inte säkert att en ökad 

storskalighet leder till bättre resultat bara för att det ökar möjligheten att satsa på 

resultatuppföljning. 

8. SMR tror att frågor om vad som utgör rimliga krav på och rimliga kostnader för 

resultatuppföljning, fortsatt måste bearbetas i dialog med 

medlemsorganisationerna och Sida. På något sätt måste givetvis resultat alltid 

utvärderas och redovisas när en insats rapporteras, men frågan är på vilken nivå. 

Med vilka intervaller kan till exempel mer omfattande utvärderingar av resultat 

sett över en längre period göras? En gång vart tionde år? Och i vilken 

utsträckning kan man arbeta erfarenhetsbaserat utifrån tidigare lärdomar, andras 

erfarenheter eller forskning? Hur ska sådana erfarenheter värderas i relation till 

de resultat som kan mätas i en specifik insats på tvåårsbasis? 

9. Det är viktigt att komma ihåg är att resultatredovisning inte bara handlar om att 

presentera vad som åstadkommits utan lika mycket att dra lärdomar om hur det 

gått till, eller varför vissa mål inte kunnat uppnås. På så sätt blir 

resultatuppföljningen utvecklande och bidrar till att identifiera vad som bör 

göras annorlunda för att få ett ännu bättre utfall. 

Kommentarerna i SMR:s bedömningar kring just lärande varierar. Ibland 

konstateras att fler lärdomar kunde ha dragits medan kommentarerna i andra fall 

är att goda system finns för lärande och att många lärdomar har dragits om vilka 

metoder som fungerar och inte. Att investeringar i lärande har varit viktigt för 

att skapa ökad förståelse för vilka metoder som fungerar har uttryckligen nämnts 

i några av SMR:s bedömningar. 

Framför allt visar det rika underlag av lärdomar som i denna rapport 

sammanfattas i tolv olika framgångsfaktorer på att lärandet har fokuserats i 

många insatser och att detta också har ett stort värde för SMR:s övergripande 

analys av det utvecklingssamarbete vi stödjer. 

10. En sista observation som gjorts utifrån genomgången av SMR:s bedömningar är 

att insatsmålen i flera fall hade kunnat formuleras på ett annat sätt så att de 

täcker in fler av SMR:s programmål. Ibland har till exempel insatserna bidragit 

till ett visst programdelmål utan att insatsmålen varit formulerade på ett sätt som 

gör att de kunnat kopplas till dessa. Sammanlagt 20 gånger förekommer 

kommentarer från handläggarna med denna innebörd. I SMR:s fortsatta arbete 

med att utveckla vår resultatmodell bör detta tas hänsyn till. 

Slutsatser 

Utifrån ovanstående analys drar SMR följande slutsatser om vad vi behöver arbeta med 

vad gäller utveckling av resultatredovisningen framöver: 

88

• Bättre kvalitetssäkring. Ett stort ansvar för att kvalitetssäkra slutrapporterna 

vilar på medlemsorganisationerna som till exempel bör se till att de resultat som 

finns i utvärderingsrapporter lyfts fram och att alla mål i ansökan faktiskt följs 

upp. 

• Stärka kapaciteten. Ökad kunskap och kompetens kring uppföljningsmetoder, 

verifiering och hur man rapporterar på ”outcome”-nivå behövs hos så väl 

medlems- som samarbetsorganisationer. SMR kan bidra med stöd och 

kapacitetsutveckling samt att lyfta fram goda exempel att lära av. 

• Mindre slarv. Resultatredovisningen måste tas på större allvar av alla parter. 

Goda intentioner räcker inte om de inte fullföljs. 

• Skarpare bedömningar. SMR kan bli tydligare och skarpare i sin bedömning 

av ansökningar för att se till att mål, indikatorer och uppföljningssystem finns på 

plats och håller måttet. 

• Tydlig kommunikation. SMR bör fortsätta att vara tydlig i sin kommunikation 

gentemot medlemsorganisationerna kring vilka förväntningar som finns på 

resultatredovisningen från de insatser som får stöd. 

• Koppla mer till programdelmål. Vid beredningen av ansökningar bör SMR 

vara uppmärksam på hur insatsmålen speglar alla nivåer och delar i det som 

planeras. 

• Fortsatt fokus på lärande. Lärande kring vad som fungerar och inte är en 

självklar del av den fortsatta utvecklingen av kapacitet och system för 

uppföljning och resultatredovisning. 

• Dialog kring rimliga förväntningar. En dialog bör föras med både 

medlemsorganisationerna och Sida kring vad som kan ses som rimliga 

förväntningar på och kostnader för resultatuppföljning. 

3.7 Övrigt – utbytesverksamhet för perioden 2009 – 2011 

Utbytesverksamheten utgjorde en del av SMR:s bidragsförmedling under 2009 och 

2010. Anslaget har upphört och denna text utgör SMR:s sammanfattande slutrapporting 

av verksamheten. Utbytena under perioden har innefattat ett ungdomsutbyte mellan 

Sydsudan och Sverige (ADRA), ett utbyte för ungdomspastorer mellan Uganda och 

Sverige (ADRA), ett lärar- och skolledarutbyte mellan Kenya och Sverige (Erikshjälpen) 

samt ett ungdomsutbyte mellan Sydafrika och Sverige (Svenska Alliansmissionen – 

SAM). Några av de mer framträdande slutsatserna från ungdomsutbytet är att den här 

typen av utbyte och exponering för en annan kultur och land är betydelsefull i unga 

människors liv och kan få långtgående konsekvenser. En synlig effekt av utbytena i 

Sverige är att fler i församlingarna är intresserade av arbetet i utvecklingsländer och 

insamlingar till bland annat Uganda har blivit lättare. 

Som konsekvens av lärarutbytet med Kenya visar rapporteringen att de fyra kenyanska 

lärarna fått nya insikter som utmanar mer traditionella interaktionsformer mellan 

lärare/elev. Ett mer lyssnande förhållningssätt och ökad kännedom om barns rättigheter 

nämns som förändringar i deras yrkesutövande idag. De svenska lärarna nämner bland 

annat ökad medvetenhet om utmaningar i utvecklingsländer i stort och i synnerhet om 

miljöfrågor och det resursslöseri (el, mat, vatten) som vi i Sverige står för samt för 

kontexten typiska utmaningar för barns lärande. En tydlig effekt av utbytet anges vara 

en ihållande ökad interaktion och kontakt mellan lärare och elever från de deltagande 

skolorna. 

89

SMR bedömer att genomförandet i samtliga utbyten har fungerat väl, troligen mycket på 

grund av att personerna som varit inblandade har varit synnerligen drivna och 

motiverade. Alla utbytesinsatser har i stort fungerat enligt plan med endast mindre 

avvikelser. Kostnadseffektivitet har eftersträvats i samtliga aktiviteter. Flera viktiga 

lärdomar har delats av aktörerna och SMR uppskattar den öppenhet som uttryckts då 

organisationerna även delat de frågor som varit komplexa och utmanande. 

Allmänt har kyrkans roll för utveckling och stärkandet av det civila samhället varit 

föremål för jämförande diskussion under flera av resorna och intressanta insikter och 

slutsatser av deltagarna förs fram i rapporterna. En allmän slutsats SMR kan dra är att 

utbyten ofta påverkar människor väldigt starkt och kan vara en viktig metod för att 

påverka och förändra attityder och skapa intresse för varandras kulturer och utmaningar. 

Några av effekterna som synts i rapporteringen innefattar ökat intresse och engagemang 

för internationellt utvecklingssamarbete samt ökat engagemang bland deltagarna att 

engagera sig personligen i sociala frågor i respektive lokal kontext. 

90

4 - Slutrapporterade insatser 

Att läsa och bedöma del- och slutrapporter är en viktig del i Svenska missionsrådets 

uppföljnings- och lärandearbete. SMR tillämpar en metod där varje rapport granskas 

enskilt utifrån en rapporteringsmall. Det ger ett underlag för att bedöma och godkänna 

rapporter, göra övergripande analyser och sammanfattningar samt att ge återkoppling till 

respektive organisation. I detta avsnitt redovisas uppgifter på antal insatser som 

slutrapporterats och godkänts av SMR sedan förra årets redovisning till Sida. Vilka 

insatser det handlar om kan utläsas av respektive bilaga. SMR:s bedömningar kan skickas 

till Sida på förfrågan. 

SMR:s hantering av slutrapporter 

För de flesta insatser som SMR förmedlat Sidabidrag till gäller att slutrapport ska ha 

inkommit till SMR senast 18 månader efter sista utbetalningsdatum. Slutrapport 

betraktas som inkommen när en komplett ekonomisk redovisning presenterats med 

revisionsintyg och revisionsrapport. Efter att den ekonomiska granskningen har 

genomförts av SMR:s controller inleds en innehållsmässig helhetsbedömning där 

controllerns granskning tas med som ett underlag. Ansvarig handläggare har ett 

helhetsansvar för bedömningen av rapporten men den läses och godkänns även av 

SMR:s ansvarige för utvecklingssamarbetet. 

För att bedömningen av varje enskild rapport ska leda fram till ett godkännande krävs 

att den ekonomiska och narrativa rapporten ger tillfredställande information samt att ett 

rent revisionsintyg och revisionsrapport inkommit. När det behövs begär SMR in 

kompletterande uppgifter. De vanligaste kompletteringarna som SMR har begärt in 

handlar om förtydliganden eller rättelser av den ekonomiska redovisningen. SMR har 

även haft synpunkter på hur revisionsintyg har skrivits, och i flera fall har SMR begärt in 

ett nytt intyg då man inte på ett korrekt sätt har följt gällande mall. I varje enskild 

bedömning finns skrivningar som leder fram till ett godkännande av rapporten. SMR 

kan även välja att inte godkänna rapporten och/eller begära återbetalning av utbetalda 

medel. Detta görs om det har varit allvarliga brister i hanteringen av insatsen eller om 

oegentligheter misstänks och har verifierats. 

Om ett orent revisionsintyg har lämnats in görs en bedömning av orsakerna. Om det är 

kopplat till att det finns brister i hanteringen av insatsen eller misstankar om 

oegentlighet, följer SMR upp orsaker till detta och hur organisationerna i efterföljande 

led har hanterat situationen. Slutsatserna skrivs in i SMR:s bedömning. Bland de 

slutrapporter som finns med i årets redovisning finns det inga med orena revisionsintyg. 

Avvikelseärenden 

Under året har SMR till Sida löpande gett rapporter angående insatser med betydande 

avvikelser där det funnits misstankar om oegentligheter. Tre kvarvarande ärenden 

avslutas i och med denna rapporteringsomgång. I de slutrapporter som inkommit till 

SMR för dessa insatser har återbetalningsbelopp fastställts där medel som använts på ett 

felaktigt sätt, alternativt saknar godtagbart underlag, kommer att betalas tillbaka till SMR 

och sedan vidare till Sida. SMR har godkänt dessa rapporter samt har med Sida haft en 

avslutande dialog kring dessa. Sida har genom formell mejlväxling godkänt SMR:s 

bedömningar av dessa insatser. De tre insatser som avses är 06069, 09030 samt 09038. 

91

Försenade rapporter 

SMR följer upp de insatser som är försenade eller har avvikelser. Vad gäller försening av 

slutrapporter kan noteras att det endast handlar om två insatser. Se vidare bilaga 7. 

Avslutade insatser sydanslaget 

För sydanslaget har totalt 60 slutrapporter inkommit som har granskats och godkänts av 

SMR. Dessa har rena revisionsintyg. Se vidare bilaga 6. 

Avslutade insatser östanslaget 

För östanslaget har två slutrapporter inkommit som har granskats och godkänts av 

SMR. Dessa har rent revisionsintyg. Se vidare bilaga 8. 

92

granskning av utvecklingsinsatser - Svenska missionsrådet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?