Religion som tillgång i utvecklingssamarbetet - Svenska missionsrådet
Religion som tillgång i utvecklingssamarbetet - Svenska missionsrådet
Religion som tillgång i utvecklingssamarbetet - Svenska missionsrådet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
fattas <strong>som</strong> universella och inte möjliga att ifrågasätta. Det uttrycks<br />
till exempel ofta en mycket stark tro på demokratiska eller ”svenska”<br />
värderingar utan att dessa värderingar är definierade eller ens diskuterade.<br />
20 En startpunkt för att möta människor med en religiös övertygelse<br />
är att skärskåda den egna värdegrunden och lära känna dess<br />
ursprung.<br />
Helhetssyn och dubbel agenda<br />
Det finns ett kluvet förhållande mellan de trosbaserade organisationerna<br />
och statligt utvecklingssamarbete i de flesta länder i nord.<br />
Å ena sidan finns det en lång traditon av samarbete <strong>som</strong> går tillbaka<br />
till de första missionsinsatserna, ibland under kolonial flagg.<br />
Utvecklingssamarbetet <strong>som</strong> vuxit fram sedan andra världskriget<br />
har ofta initierats av och varit baserat på tidigare missionsinsatser.<br />
Å andra sidan finns det en skepsis gentemot trosbaserade organisationer<br />
och en rädsla från statliga bidragsgivare för en dubbel agenda<br />
där dessa organisationer befaras blanda det humanitära uppdraget<br />
eller <strong>utvecklingssamarbetet</strong> med evangelisation och proselytism.<br />
Konsekvensen blir att arbetet delas i statligt finansierat och eget finansierat<br />
arbete. Från ett perspektiv där religionen är en integrerad<br />
del av människans självförståelse upplevs denna uppdelning <strong>som</strong><br />
onaturlig. Trots att differentieringen i finansiering behövs, blir en<br />
alltför ängslig hållning från finansiärer, i kombination med religionsblindhet<br />
och okunskap om trosbaserade organisationers arbete,<br />
en hämsko för <strong>utvecklingssamarbetet</strong>s effektivitet.<br />
Det är i detta sammanhang också viktigt att se religion inte bara<br />
<strong>som</strong> ett instrument för en utvecklingsagenda utan <strong>som</strong> ett värde i<br />
sig, just <strong>som</strong> religion och andlighet. Rätten och möjligheten att utvecklas<br />
<strong>som</strong> hel människa, både andligt och materiellt, utifrån sin<br />
egen förståelse av dessa värden, är själva den kritiska skärningspunkten<br />
mellan en traditionell utvecklingsagenda och en helhetssyn<br />
på människa och utveckling. Här krävs en öppenhet och en nyorientering<br />
hos biståndsaktörer formade av traditionell västerländsk<br />
utvecklingsteori.<br />
Det är också nödvändigt med analys och reflektion för att komma<br />
åt konflikten mellan ett helhetsperspektiv och ett betraktelsesätt<br />
<strong>som</strong> skiljer ut religionen från övriga delar av människans liv. Det se-<br />
25
Change language