Religion som tillgång i utvecklingssamarbetet - Svenska missionsrådet
Religion som tillgång i utvecklingssamarbetet - Svenska missionsrådet
Religion som tillgång i utvecklingssamarbetet - Svenska missionsrådet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
En helhetssyn på människan<br />
troende människor hävdar ofta att man har en helhetssyn på människan<br />
<strong>som</strong> inte reducerar henne till antingen en ekonomisk aktör<br />
eller en andlig varelse, utan ser henne <strong>som</strong> en integrerad helhet. Man<br />
beskriver också utveckling <strong>som</strong> en process <strong>som</strong> samtidigt berör människans<br />
andlighet och hennes yttre omständigheter. Trosbaserade<br />
organisationer har här <strong>tillgång</strong> till ett språkbruk <strong>som</strong> beskriver människans<br />
komplexitet på ett sätt <strong>som</strong> ibland saknas eller osynliggörs<br />
inom sekulärt utvecklingssamarbete. Den strikta uppdelningen mellan<br />
andligt och materiellt tvingar dock trosbaserade rörelser att göra<br />
en uppdelning av sitt arbete, när till exempel statliga finansiärer inte<br />
kan bekosta det <strong>som</strong> skulle kunna uppfattas <strong>som</strong> religiös verksamhet.<br />
En konsekvens av denna krock mellan olika sätt att beskriva världen<br />
är den dynamik <strong>som</strong> uppstår mellan samarbetsorganisationer i<br />
nord – där pengarna finns – och i syd. Det finns flera exempel på<br />
hur samarbetsorganisationen i syd snabbt anpassar sig till språkbruket<br />
i nord. En av slutsatserna i det stora brittiska forskningsprojektet<br />
<strong>Religion</strong> & Development är att det är mycket liten skillnad mellan<br />
sekulära och trosbaserade biståndsorganisationer i utvecklingsländer<br />
<strong>som</strong> Pakistan eller Tanzania där studier genomförts, och att detta<br />
kan tillskrivas en anpassning till förväntningarna hos samarbetsorganisationen<br />
i nord. 19 På så sätt riskerar <strong>utvecklingssamarbetet</strong> i syd<br />
att fjärmas från människors vardag genom att organisationer anpassar<br />
sig till den dualism <strong>som</strong> råder i nord. <strong>Religion</strong>en hamnar utanför<br />
agendan, trots att organisationen är trosbaserad och i sin praxis<br />
önskar väva samman andligt och materiellt. På motsvarande sätt kan<br />
religiösa ledare alieneras från utvecklingssamarbete <strong>som</strong> man uppfattar<br />
<strong>som</strong> sekulärt. Om organisationer <strong>som</strong> finaniserar utvecklingssamarbete<br />
hade större kompetens inom religion och större tolerans<br />
för ett ”religiöst språk” skulle en helhetsyn kunna upprätthållas vilket<br />
bättre skulle kunna inkludera människor <strong>som</strong> beskriver sig <strong>som</strong><br />
religiösa.<br />
Allt utvecklingssamarbete är värdebaserat. Det är en illusion att<br />
tro att det skulle kunna finnas utvecklingsinsatser <strong>som</strong> inte bygger<br />
på en värdegrund. Det svenska statliga biståndet bär också med sig<br />
åsikter och värderingar <strong>som</strong> ibland är så internaliserade att de upp-<br />
24
Change language