UNG KULTUR - SMoK - Sveriges Musik

More documents

Recommendations

Info

tankar kring UngkUltUr UNgKULTUR – I eTT FÖRäNDeRLIgT KULTURLANDSKAP • Viktiga kulturarenor för unga utanför kultursektorn förbises, t ex fritidsgårdarna, och senare Internet. • Hållningen till skolan och lärarna och deras intresse för kultur präglas av misstro. Kulturkompetensen förutsätts finnas inom kultursektorn, och det uppstår ofta ett motsatsförhållande mellan skolfolk och kulturfolk. Kulturprojekten syftar ofta till att få skolan och lärarna att ta till sig kultursektorns kultursyn och kvalitetskriterier. • Det är så gott som vattentäta skott mellan den samhällsstödda professionella kulturen och det lokala kulturliv som baseras på amatörverksamhet, musikskola, församlingsliv, fritidsgårdar, studieförbund etc. Sammanfattningsvis kan man tala om en polarisering mellan ”utbudskultur” och ”deltagarkultur”. Av det ovan sagda kan man utläsa en kritik mot de insatser som hittills har gjorts för kultur för unga. Och jag är i flera avseenden kritisk. Samtidigt måste man understryka att de insatser som har gjorts har varit ambitiösa och har haft ett gott syfte. Och vissa insatser som har legat vid sidan om de kulturpolitiska insatserna är värda att lyfta fram och beakta i en framtida strategi för ung kultur, t ex fritidsgårdarna, studieförbundens arbete med ungdom och de många ”ungdomens hus” och ”kulturhus” som har vuxit fram under senare år. Vi ska naturligtvis ha respekt för de insatser för kultur för barn och ungdomar som har gjorts under de gångna decennierna. Men vi måste också dra lärdomar av dem och utforma framtida strategier utifrån dagens och morgondagens villkor. Vi måste bland annat bli bättre på att avlyssna barnens och ungdomarnas egna önskemål och intressen. Och vi måste skaffa oss mycket bättre kunskap om den kultur som skapas och utvecklas utanför den samhällsstödda kultursektorn, en kultur som i hög grad är de ungas. Vår tidigare avståndstagande attityd måste bytas i nyfiket intresse och ett aktivt förhållningssätt. ❉
SIMON LINDgReN l FIL.DR. I SOCIOLOgI l UMeå UNIVeRSITeT När man blickar ut över det unga kulturlandskapet 2007 ser man en uppsättning företeelser, mönster och uttryck som alla tycks vara karaktäristiska för samtiden. Där är fildelningsfrågan och den medföljande debatten om upphovsrätt och moral. Där finns LAN-fenomenet, onlinespelen och den fortsatta diskussionen om våldsexponering och dess eventuella konsekvenser. Ungdomskultur och samhällsförändring Vi hittar dokusåpafenomenet, exempelvis Big Brother, Paradise Hotel och Temptation Island och deras koppling till påstådda risker för en tilltagande sexualisering av ungdomskulturen. Vi urskiljer också Internet som en ny ungdomskulturell arena: I relation till olika webcommunities ser vi hur ungdomar tycks interagera och samspela med varandra under nya former – på gott och ont. Mobilkameror används för att filma mobbing och filmfilerna görs se- dan tillgängliga på nätet. Ständigt närvarande är också frågan om ungdomarnas förebilder och dessas styrkor eller svagheter när det gäller att fungera som goda exempel: Eminem, Britney Spears, Paris Hilton. Man kan förstås finna många andra exempel och uttryck också, men ungkulturen 2007, och dess relation till det omgivande samhället, tycks ändå kunna sammanfattas i några mer allmänna teman: Nya medier, nya interaktionsmönster, dåliga förebilder, sexualitet och moralfrågor. En sådan situationsbeskrivning leder oss oundvikligen in mot en av kulturteorins nyckelfrågor, närmare bestämt den som handlar om mönster av förändring kontra mönster av kontinuitet. Hur mycket har egentligen förändrats? Vi känner ju igen dessa teman från så gott som alla historiska beskrivningar av ungdomskultur. Diskussioner om ”dagens ungdom” bygger nämligen alltid, om man tittar lite närmare på dem, på två olika dimensioner: Å den ena sidan finns det alltid vissa inslag i dem som tycks vara väldigt nära knutna till det socialt, kulturellt och historiskt bestämda sammanhanget. Exempelvis är det svårt att tänka sig kulturyttringarna fildelning, mobilkameror och hiphop i den kontext som var rådande 1955. Samtidigt finns å den andra sidan också många element som tycks vara av mer tidlös karaktär: frågor som verkar vara kopplade till själva relationen mellan föräldrageneration och ”uppväxande släkte”, oavsett plats i tiden. 9 UNgKULTUR – I eTT FÖRäNDeRLIgT KULTURLANDSKAP UngdomskUltUr och samhällsförändring
Page 1: Ung kUltUr SverigeS Kommuner och La
Page 4 and 5: © Sveriges Kommuner och Landsting
Page 6 and 7: 4 inledning UNgKULTUR - I eTT FÖR
Page 8 and 9: 6 Ungt kUltUrlandskap
Page 12 and 13: 10 UngdomskUltUr och samhällsför
Page 14 and 15: 12 UngdomskUltUr och samhällsför
Page 16 and 17: 14 från konsUmentkUltUr till delta
Page 20 and 21: 1 från konsUmentkUltUr till deltag
Page 24 and 25: 22 BarnkUltUr eller Barns kUltUr el
Page 26 and 27: 24 BarnkUltUr eller Barns kUltUr el
Page 28 and 29: 26 Utmaningar för offentligt finan
Page 30 and 31: 2 Utmaningar för offentligt finans
Page 32 and 33: 30 Utmaningar för offentligt finan
Page 34 and 35: 32 kUltUrskolan
Page 36 and 37: 34 tankar kring mUsik- och kUltUrsk
Page 38 and 39: 36 kUltUrgarantin i simrishamn UNgK
Page 40 and 41: 3 eric rUUth kUltUrhUs i höganäs
Page 42 and 43: 40 eric rUUth kUltUrhUs i höganäs
Page 44 and 45: 42 en resUrs för hela kramfors UNg
Page 46 and 47: 44 en resUrs för hela kramfors UNg
Page 48 and 49: 46 frågor Utan svar UNgKULTUR - I
Page 50 and 51: 4 frågor Utan svar UNgKULTUR - I e
Page 52 and 53: 50 vilka Utmaningar står mUsik- oc
Page 54 and 55: 52 vilka Utmaningar står mUsik- oc
Page 56 and 57: 54 slUtord UNgKULTUR - I eTT FÖRä
Page 58: 56 slUtord UNgKULTUR - I eTT FÖRä

UNG KULTUR - SMoK - Sveriges Musik

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?