UNG KULTUR - SMoK - Sveriges Musik

More documents

Recommendations

Info

12 UngdomskUltUr och samhällsförändring UNgKULTUR – I eTT FÖRäNDeRLIgT KULTURLANDSKAP Svåra frågor att besvara förstås, men ett försök kan göras med utgångspunkt i teorin om s.k. moralpaniker som formulerades av den brittiske kriminologen Stanley Cohen i början av 1970-talet. Han lanserade då begreppet ”moralpanik” för att beteckna sammanhang i vilka förhållandevis vanligt förekommande företeelser under en relativt intensiv period framställs och uppfattas som något extraordinärt och alarmerande. Reaktionerna uttrycks till stor del i massmedia men också av det han benämner ”moralens entreprenörer”: lärare, politiker, föräldrar, rättssystem, forskare etc. Han diskuterade vidare hur beskrivningarna av det givna fenomenet då tenderar att präglas av överdrifter och förvrängningar på ett sätt som bidrar att den diskuterade företeelsen målas ut som alltmer avvikande samtidigt som individer som har en koppling till företeelsen demoniseras, dvs. pekas ut som samhällets fiender. Allt det här behöver inte betyda att de beteenden och aktiviteter man reagerar på är harmlösa. Poängen med perspektivet är dock att ungdomar exempelvis röker hela tiden, våldsamma filmer produceras hela tiden, fjortonåringar sexdebuterar hela tiden etc. Men det är bara under specifika, intensiva och relativt avgränsande – men dock återkommande perioder – som vart och ett av fenomenen präglar samhällsdebatten. De lyfts så att säga upp till ytan och bearbetas, stöts och blöts, under en period. Cohens förklaring till varför moralpaniker uppstår och är så återkommande, är att dessa debatter fyller en viktig funktion när det gäller ett samhälles sociala sammanhållning. Moralpanikerna leder nämligen, menar han, till att samhällets moraliska gränser klargörs. Genom att en kollektiv oro etableras, och i och med att man i samhället hjälps åt med att ställa diagnoser och presentera lösningar, så skapas konsensus och samförstånd. Utifrån ett sådant perspektiv är det mindre viktigt om det för tillfället handlar om videovåld, limsniffning, ecstasy, nätpoker eller graffiti. Poängen är snarare att ett samhälle, för att fungera, måste hållas ihop av åtminstone en miniminivå av gemensam moral. Detta kan uppnås genom att man med jämna mellanrum friskar upp känslan av sammanhållning genom att fokusera på en ”syndabock” och med den som ”avskräckande exempel” klargör vilken typ av samhälle och vilken typ av beteenden man vill, respektive inte vill, ha. Reaktionerna gentemot ungdomskulturen kan, med utgångspunkt i ett sådant perspektiv, uppfattas som sätt att hantera och bearbeta samhällsförändring i stort. Behovet av att klargöra gränser tycks nämligen vara större när vi upplever att det fasta vi har att hålla oss i förflyktigas: när ny teknologi sköljer över oss, när globaliseringen öppnar upp världen, när alltfler kvinnor når ledande positioner, när traditionella distinktioner mellan samhällsklasser luckras upp och när vårt samhälle blir mer mångkulturellt. I sådana lägen tycks behovet av att klargöra ramarna för det önskade och oönskade vara extra stort. Att reaktionen ofta riktas mot ungdomar har då att göra med att de fungerar som en metafor för framtiden. Ungdomskategorin upplevs ofta
som en barometer med hjälp av vilken man kan utläsa ”hur samhället mår” eller ”vart det är på väg”. Men hur skulle då ett ”korrekt” sätt att förhålla sig till ungdomskulturen se ut? Utmaningen här består nog i att balansera mellan två strategier. Den första av dessa är att se ungdomar som objekt och offer: Nya medier, nya interaktionsformer och nya kulturella uttryck representerar då en enkelriktad och obeveklig utveckling i negativ riktning. Ett sådant förhållningssätt leder till felaktiga bilder och myter om orealistiska stereotyper som ”våldsfilmstittaren”, ”datorspelaren” eller ”den asociala internetmissbrukaren”. Den andra strategin, enligt vilken ungdomar ses som aktiva subjekt, innebär ett perspektiv där barns och ungdomars kritiska sinne anses vara så högt utvecklat att inget kan utgöra någon verklig fara. Resultatet blir då istället en överdrivet romantisk bild av ungdomstiden. Utmaningen handlar alltså om att finna en medelväg: Att se den unga personen som en självständig, kritisk och skapande aktör, men inom ramar som varje historiskt sammanhang eller kulturell miljö sätter. ❉ 13 UNgKULTUR – I eTT FÖRäNDeRLIgT KULTURLANDSKAP UngdomskUltUr och samhällsförändring
Page 1: Ung kUltUr SverigeS Kommuner och La
Page 4 and 5: © Sveriges Kommuner och Landsting
Page 6 and 7: 4 inledning UNgKULTUR - I eTT FÖR
Page 8 and 9: 6 Ungt kUltUrlandskap
Page 10 and 11: tankar kring UngkUltUr UNgKULTUR -
Page 12 and 13: 10 UngdomskUltUr och samhällsför
Page 16 and 17: 14 från konsUmentkUltUr till delta
Page 20 and 21: 1 från konsUmentkUltUr till deltag
Page 24 and 25: 22 BarnkUltUr eller Barns kUltUr el
Page 26 and 27: 24 BarnkUltUr eller Barns kUltUr el
Page 28 and 29: 26 Utmaningar för offentligt finan
Page 30 and 31: 2 Utmaningar för offentligt finans
Page 32 and 33: 30 Utmaningar för offentligt finan
Page 34 and 35: 32 kUltUrskolan
Page 36 and 37: 34 tankar kring mUsik- och kUltUrsk
Page 38 and 39: 36 kUltUrgarantin i simrishamn UNgK
Page 40 and 41: 3 eric rUUth kUltUrhUs i höganäs
Page 42 and 43: 40 eric rUUth kUltUrhUs i höganäs
Page 44 and 45: 42 en resUrs för hela kramfors UNg
Page 46 and 47: 44 en resUrs för hela kramfors UNg
Page 48 and 49: 46 frågor Utan svar UNgKULTUR - I
Page 50 and 51: 4 frågor Utan svar UNgKULTUR - I e
Page 52 and 53: 50 vilka Utmaningar står mUsik- oc
Page 54 and 55: 52 vilka Utmaningar står mUsik- oc
Page 56 and 57: 54 slUtord UNgKULTUR - I eTT FÖRä
Page 58: 56 slUtord UNgKULTUR - I eTT FÖRä

UNG KULTUR - SMoK - Sveriges Musik

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?