UNG KULTUR - SMoK - Sveriges Musik

More documents

Recommendations

Info

10 UngdomskUltUr och samhällsförändring UNgKULTUR – I eTT FÖRäNDeRLIgT KULTURLANDSKAP Den samtida ungdomsforskningen har av naturliga skäl främst intresserat sig för den första typen av element, d v s de tids- och rumsbestämda. Det tidrum som man då företrädesvis har intresserat sig för har, även det av naturliga skäl, varit det sena 1900- och det tidiga 2000-talssamhället. Mindre vanliga är dock studier som lyfter fram den andra typen av element: de som verkar bestämmas av själva generationsrelationen som sådan. Varje rimlig hantering av det här ämnet kräver givetvis ett hänsynstagande till såväl det tidlösa som det tidsbundna. Ett ständigt problem för alla som på något sätt ska befatta sig med historien har att göra med linjer och cirklar. Ett mindre kryptiskt sätt att uttrycka det hela på är att frågan handlar om å ena sidan förändring och framåtskridande (det linjära, från A till B), och å den andra sidan staticitet och reproduktion (det cirkulära). Har allt förändrats, eller har inget hänt? Svaret på denna ytterst tillspetsade fråga ligger förstås, liksom svaret på så gott som alla stora frågor, någonstans mitt emellan. När det gäller den alltjämt pågående diskussionen om ungdomsgenerationen genom historien blir dock frågan synnerligen motiverad. Vare sig man i tanken gör en lång resa mellan Sokrates klassiska uttalande om ungdomens moraliska förfall 400 år före Kristus och 00-talets fildelningsdebatt, eller bara tar den korta turen mellan videovåldet på 1980-talet och seriemagasinen på 1950-talet, så blir insikten densamma: Inget har hänt. Men allt är förändrat. Eller rättare sagt: Å ena sidan tycks inget ha hänt. Frågor som på ett eller annat sätt handlar om ”dagens ungdom” är ständigt återkommande i samhällsdebatten genom historien. Det ter sig också som om inslagen, argumenten och retoriken när det gäller dessa frågor upprepar sig. Den danska medieforskaren Kirsten Drotner har t ex i ett sammanhang karaktäriserat debatter om ungdomars presumtiva fördärv genom ständigt nya medieformer som serietidningar, videofilmer och dataspel som uttryck för en historisk amnesi (minnesförlust). Vid varje punkt i historien då sådana ämnen diskuteras, tenderar debattörerna att resonera på precis samma sätt som tidigare, utan några tecken på att ha tagit intryck av föregående diskussioner och dragit lärdom av dem. Men å den andra sidan känns det som om allt ständigt förändras. Trots att det samhälleliga samtalet omkring det uppväxande släktet allt Sokrates
som oftast verkar ha hakat upp sig, kan man inte förneka att sammanhangen ständigt verkar ha något nytt i sig. Den i grunden välbekanta problematiken verkar gång på gång främmande och de närmast institutionaliserade provokationerna känns plötsligt skrämmande. Även om det historiska sammanhanget hela tiden skiftar så har ändå i princip samma synpunkter på ungdomskulturen upprepats gång på gång genom århundradena. Låt oss bara göra en snabb – och mycket selektiv – historisk bakgrundsskiss: 423 f.kr. Aristofanes lustspel ”Molnen” handlar om de konflikter som uppstår mellan nöjeslystna unga män och deras fäder. 1658 Den svenske poeten Stiernhielms ”Hercules” handlar om hur dåtidens populära noveller hotar att förstöra ungdomen. 1870 en kampanj mot ”rövarromanen” bedrivs i Sverige. 1873 en lag i USA förbjuder postverket att vidarebefordra material som kan anses vara ”obscent eller skadligt för ungdomar”. 1908 en kampanj mot de s.k. Nick Carter-böckerna inleds i Sverige. 1911 Filmcensur införs i Sverige. 1930–40-tal Utbredd samhällsdebatt om ”dansbaneeländet”, som diskuteras i termer av moraliskt förfall, syndig, bullrig musik och dekadens. 1950-tal Stark moralkonservativ reaktion gentemot seriemagasinens utbredning. Rapporter publiceras, frågan diskuteras i riksdagen. 1976 ”Death Race”, ett av de första kontroversiella TV-spelen, skapar debatt. 1980 Videovåldsdebatten. 1984 Farlig hårdrock. 1996 Ravedebatten. 1997 Debattboken ”De övergivnas armé”, om farliga rollspel, publiceras. 2002 Debatt om farorna med communities som ”Lunarstorm”. 2006 Nätpoker. Även om man säkert kan tänka sig att vissa av de ovanstående debatterna och reaktionerna i någon mån var ”motiverade”, så är ändå den ovan beskrivna tendensen till upprepning iögonfallande. I relation till detta kan några frågor resas: Hur och varför uppstår sådana här reaktionsmönster? Hur kan man förklara att reaktionerna ser så lika ut? Vilka risker finns med att samhället reagerar på det här sättet gentemot ungdomskulturen? 11 UNgKULTUR – I eTT FÖRäNDeRLIgT KULTURLANDSKAP UngdomskUltUr och samhällsförändring
Page 1: Ung kUltUr SverigeS Kommuner och La
Page 4 and 5: © Sveriges Kommuner och Landsting
Page 6 and 7: 4 inledning UNgKULTUR - I eTT FÖR
Page 8 and 9: 6 Ungt kUltUrlandskap
Page 10 and 11: tankar kring UngkUltUr UNgKULTUR -
Page 14 and 15: 12 UngdomskUltUr och samhällsför
Page 16 and 17: 14 från konsUmentkUltUr till delta
Page 20 and 21: 1 från konsUmentkUltUr till deltag
Page 24 and 25: 22 BarnkUltUr eller Barns kUltUr el
Page 26 and 27: 24 BarnkUltUr eller Barns kUltUr el
Page 28 and 29: 26 Utmaningar för offentligt finan
Page 30 and 31: 2 Utmaningar för offentligt finans
Page 32 and 33: 30 Utmaningar för offentligt finan
Page 34 and 35: 32 kUltUrskolan
Page 36 and 37: 34 tankar kring mUsik- och kUltUrsk
Page 38 and 39: 36 kUltUrgarantin i simrishamn UNgK
Page 40 and 41: 3 eric rUUth kUltUrhUs i höganäs
Page 42 and 43: 40 eric rUUth kUltUrhUs i höganäs
Page 44 and 45: 42 en resUrs för hela kramfors UNg
Page 46 and 47: 44 en resUrs för hela kramfors UNg
Page 48 and 49: 46 frågor Utan svar UNgKULTUR - I
Page 50 and 51: 4 frågor Utan svar UNgKULTUR - I e
Page 52 and 53: 50 vilka Utmaningar står mUsik- oc
Page 54 and 55: 52 vilka Utmaningar står mUsik- oc
Page 56 and 57: 54 slUtord UNgKULTUR - I eTT FÖRä
Page 58: 56 slUtord UNgKULTUR - I eTT FÖRä

UNG KULTUR - SMoK - Sveriges Musik

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?