UNG KULTUR - SMoK - Sveriges Musik

erna och kulturinstitutionerna trots beslutet planerar att genomföra aktiviteter,
och en majoritet svarade ja.
Det framstod också som att flera av insatserna är av mer strategisk karaktär,
som t ex framtagande av handlingsplaner för barn- och ungdomskultur
och översyn av den egna Kulturskolan. en av vinsterna med ett barnkulturår
hade varit att samtliga aktiviteter samlats under en och samma logga
och förmodligen varit synliga på en gemensam hemsida. Den retoriska
frågan är om det krävs ett av regeringen utlyst projektår för att få det att
hända.
Det talas nu på statlig nivå om eventuella kommande satsningar i likhet
med den Kulturelle skolesekken i Norge. Något att tänka på inför sådana
satsningar är att ta fasta på ungas vilja till eget skapande och behovet att
utforma metoder för kultur kopplat till undervisning. Att starta nya projekt
som i första hand syftar till att erbjuda ytterligare utbud av traditionella kulturuttryck
är inte lika angeläget. På lokal nivå utgör sådana insatser redan
en stor del. De största behoven för nya nationella satsningar ligger alltså
inom fältet metodutveckling, inte minst vad gäller kultur i skolan med fokus
på estetiska lärprocesser.
För att vuxenvärlden ska kunna skapa former för deltagandekulturer, där
unga kan vara både betraktare och skapare eller producent och konsument,
krävs vetskap om vilka behov och förväntningar unga har på kultur.
Då behövs, precis som Aktionsgruppen föreslår i sitt slutbetänkande, ökade
satsningar på forskning, fungerande uppföljning och utvärdering. Men
framförallt krävs det en pågående dialog med unga, med utrymme för
ungt reellt inflytande och kulturverksamheter som klarar att vara flexibla i
det ständigt föränderliga kulturlandskap som omger de unga.
5
UNgKULTUR – I eTT FÖRäNDeRLIgT KULTURLANDSKAP inledning