UNG KULTUR - SMoK - Sveriges Musik

More documents

Recommendations

Info

24 BarnkUltUr eller Barns kUltUr eller…? UNgKULTUR – I eTT FÖRäNDeRLIgT KULTURLANDSKAP Vi har en återkommande diskussion bland vuxna om barns ”missbruk” av olika aktiviteter. Det anmärkningsvärda är att om barn sitter vid sitt datorspel (som de fått av de vuxna) alltför mycket (varje kväll) så får vi en diskussion om problemen med detta. Om å andra sidan ett barn ägnar flera dagar i veckan åt fotbollsspel, balett eller läsning av skönlitteratur så är det bara något som förtjänar uppskattning. Det framstår som att villkoren för barnkultur produceras av vuxna till både innehåll och form. Barnen erbjuds olika kulturella praktiker där de också får lära sig vad som är god barnkultur och vad som är mindre god barnkultur. I denna vuxendesignade barnvärld blir det barnens uppgift att orientera sig i rätt och fel, bra och dåligt och därigenom hitta sin kommande vuxenroll som kulturkonsument och kulturproducent. Och så till frågan om det finns en ”barns kultur”. Tanken att det finns en särskild ”barns kultur”, något universellt som är medfött och som omfattar alla barn oavsett var de är födda kräver ett flexibelt kulturbegrepp. En konsekvens måste bli att det även finns andra liknande nedärvda kulturer som kan härledas till bland annat kön och ras. Hos barn har leken identifierats som en särskild typ av aktivitet eller beteende. Kanske är det leken man tänker på när barns kultur kommer på tal. Att leken har gemensamma drag oavsett var och när man studerar den innebär inte i sig att den är en kultur. Ett sådant resonemang skulle leda till att även andra medfödda förmågor skulle få kulturstämpel. Vad säger lekforskarna när leken skall karaktäriseras? Jo, leken är gränsöverskridande, kaotisk, kontrollerad, karnevalsk, självreglerande, rolig, moralisk, allvarlig, likgiltig, frivillig, fri, overklig, rumsligt och tidsmässigt avgränsad, repeterande, vacker, regelstyrd, spänd, gemensam, hemlig, flyktig, mållös och oegennyttig. Kort sagt ett fantastiskt rum där barnen själva tycks ha kontrollen över skeendena, utvecklingen och betydelsen. Det är kanske i mötet mellan barns självvalda aktiviteter kontra de vuxenorganiserade som frågan blir helt tydlig. Barnens egenstyrda aktiviteter har de vuxna ingen kontroll över, varför ett alternativ skapas nämligen barnkulturen. Leken får allt mindre plats i ett allt mer pressat dagsschema. Resultatet blir att barn tittar på barnprogrammens ställföreträdande lekare i form av vuxna som ”låter som” och ”beter sig” som ”lekande” barnstereotyper som erbjuder ett leksubstitut framför den äkta varan. Men låt oss som ett tankeexperiment föreställa oss att det finns en särskild ”barns kultur” som har sitt ursprung inne i barnet. Vad händer när det barnets kultur möter världen så som den beskrivits ovan eller den vuxenproduce-
ade ”barnkulturen”? Har vi att göra med ett gigantiskt kulturimperialistiskt projekt där de vuxna betvingar barnens kultur med de vuxnas kultur? De vuxnas tvehågsna vacklande mellan att ”barn skall få vara barn, – länge” och den genomförda strävan att introducera barnen i vuxenvärldens verksamheter och ambitioner så tidigt i livet som möjligt komplicerar frågan om ”barnkultur” kontra ”barns kultur”. Låt mig avsluta med följande reflektion. Jag ser inte att barn har en egen kultur som är artskild från den övriga kulturproduktionen som vi alla är en del av. Barnkulturen däremot är en konsekvens av ett historiskt förlopp där barnet i sig är en konstruktion, en idé om det goda. De vuxnas produktion av barnkultur blir en logisk följd av att man skapat ett särskilt barn som naturligtvis behöver en särskild kulturell praktik. Vad är då konsekvenserna? Jag har ingen mening om huruvida den barnkultur vi producerar på gott och ont är bra eller dålig. Men det är på tiden att vi gör några reflektioner över vad det betyder att vi särskiljer unga människor och erbjuder dem ett alldeles särskilt format för kultur som vi kallar barnkultur. ❉ Vuxnas tankar om barn och deras redskap måste även inkludera den vuxne själv. Skiss: Krister Svensson 25 UNgKULTUR – I eTT FÖRäNDeRLIgT KULTURLANDSKAP BarnkUltUr eller Barns kUltUr eller…?
Page 1: Ung kUltUr SverigeS Kommuner och La
Page 4 and 5: © Sveriges Kommuner och Landsting
Page 6 and 7: 4 inledning UNgKULTUR - I eTT FÖR
Page 8 and 9: 6 Ungt kUltUrlandskap
Page 10 and 11: tankar kring UngkUltUr UNgKULTUR -
Page 12 and 13: 10 UngdomskUltUr och samhällsför
Page 14 and 15: 12 UngdomskUltUr och samhällsför
Page 16 and 17: 14 från konsUmentkUltUr till delta
Page 20 and 21: 1 från konsUmentkUltUr till deltag
Page 24 and 25: 22 BarnkUltUr eller Barns kUltUr el
Page 28 and 29: 26 Utmaningar för offentligt finan
Page 30 and 31: 2 Utmaningar för offentligt finans
Page 32 and 33: 30 Utmaningar för offentligt finan
Page 34 and 35: 32 kUltUrskolan
Page 36 and 37: 34 tankar kring mUsik- och kUltUrsk
Page 38 and 39: 36 kUltUrgarantin i simrishamn UNgK
Page 40 and 41: 3 eric rUUth kUltUrhUs i höganäs
Page 42 and 43: 40 eric rUUth kUltUrhUs i höganäs
Page 44 and 45: 42 en resUrs för hela kramfors UNg
Page 46 and 47: 44 en resUrs för hela kramfors UNg
Page 48 and 49: 46 frågor Utan svar UNgKULTUR - I
Page 50 and 51: 4 frågor Utan svar UNgKULTUR - I e
Page 52 and 53: 50 vilka Utmaningar står mUsik- oc
Page 54 and 55: 52 vilka Utmaningar står mUsik- oc
Page 56 and 57: 54 slUtord UNgKULTUR - I eTT FÖRä
Page 58: 56 slUtord UNgKULTUR - I eTT FÖRä

UNG KULTUR - SMoK - Sveriges Musik

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?