Män och kvinnor i utbildning och arbete - SLL Tillväxt, miljö och ...

More documents

Recommendations

Info

Den könssegregerade arbetsmarknaden Vad är könssegregering på arbetsmarknaden? Arbetsmarknadens könssegregering kan definieras på olika sätt. I Sverige har det historiskt sett funnits en stor grad av s.k. primär könssegregering, då kvinnor varit utestängda från arbetsmarknaden och befunnit sig i obetalt arbete, medan männen varit lönearbetande. I dag är den typen av segregering inte längre särskilt stor i Sverige, då kvinnors förvärvsfrekvens ökat till mycket höga nivåer. Den sekundära Män och kvinnor i utbildning och arbete 15 könssegregeringen, att kvinnor och män befinner sig på olika platser på arbetsmarknaden, är i dag fortfarande vanlig i Sverige. Dagens könssegregering innehåller flera dimensioner. De vanligaste formerna och de som oftast avses i den allmänna diskussionen är horisontell och vertikal könssegregering1 . Horisontell könssegregering innebär att kvinnor och män har olika yrken och arbetsgivare samt arbetar i olika branscher. Vertikal könssegregering handlar i stället om att kvinnor och män på ett systematiskt sätt inte når lika långt i sina respektive karriärer (Löfström, SOU 2004: 43). Könssegregering är inte exakt detsamma som diskriminering. Både segregering och diskriminering bidrar till att upprätthålla könsskillnader på arbetsmarknaden och de två begreppen är nära sammankopplade. I detta sammanhang innebär diskriminering olika lön trots lika jobb, medan segregering innebär att kvinnor och män inte har lika jobb (och därför inte heller lika lön). Med detta sagt är det i praktiken inte meningsfullt att strikt skilja mellan diskriminering och segregering. Detta eftersom yrkessegregeringen delvis är en konsekvens av diskriminering och företeelserna förekommer samtidigt, och förstärker eller försvagar varandra. Horisontell könssegregering Med horisontell könssegregering avses, som nämns ovan, att kvinnor och män har olika yrken, arbetsgivare och arbetar i olika branscher och organisationer. (Löfströms SOU 2004:43). Detta innebär att män och kvinnor kan ha samma yrke, men att de är segregerade i och med att de arbetar i olika branscher eller på olika arbetsplatser. Med detta som utgångspunkt skulle könsfördelningen inom varje enskilt yrke behöva studeras inom samtliga branscher för att få en rättvisande bild av den könssegregerade arbetsmarknaden. Av praktiska skäl kommer detta inte att göras här. I stället kommer de olika sorternas horisontella segregering att studeras var för sig, med fokus på yrkessegregering. Genom att studera yrkessegregeringen utan att bryta upp den i fler horisontella indelningar såsom branscher och arbetsplatser, kommer segregationen att underskattas men ger ändå en god bild av den (viktigaste) dimensionen i den horisontella segregeringen. 1 Bredvid dessa två vedertagna definitioner finns en rad andra. Utöver det faktum att horisontell och vertikal segregering är de mest vedertagna finns ytterligare två viktiga anledningar till att vi valt just dessa. För det första finns tillgänglig beskrivande statistik som kan användas som utgångspunkt för analysen. För det andra kan såväl horisontell som vertikal segregering antas medföra betydande ekonomiska konsekvenser för individer, företag och samhälle.
16 Män och kvinnor i utbildning och arbete Vad som egentligen utgör ”segregering” är föremål för diskussion. Den statistiska definitionen varierar, men den vanligaste klassificeringen är att yrken/arbetsområden som samlar mer än 60 procent kvinnor eller män benämns som könssegregerade. Detta medan yrken/arbetsområden som samlar mellan 40 och 60 procent av antingen kvinnor eller män betraktas som könsmässigt balanserade. Yrkessegregeringen studeras här med utgångspunkt i den svenska standarden för yrkesklassificering, SSYK2 . SSYK är ett system för klassificering av individers yrke eller arbete, som bygger på den internationella standarden ISCO-88. SSYK är uppbyggt från två huvudbegrepp: vilken typ av arbete som utförs samt de kvalifikationer som krävs. SSYK är uppbyggt av fyra detaljeringsnivåer, från 1-siffriga SSYK-koder till 4-siffriga koder, där 4-siffriga ger högst detaljeringsgrad. Valet av detaljeringsnivå får viktiga konsekvenser för undersökningen av segregation eftersom en högre detaljeringsgrad gör att färre personer hamnar i varje kategori. Detta leder till att kategorierna i högre grad kan uppvisa avvikelser från en jämn 50/50-fördelning. Draget till sin spets skulle arbetsmarknaden kategoriseras så att alla personer har en egen yrkeskategori, vilket skulle leda till en på papperet fullständigt segregerad arbetsmarknad, eftersom varje yrke då antingen är helt mans- eller kvinnodominerat. (Jonung, 1997) För denna studie har 3-siffriga SSYK-koder valts som operationell detaljeringsnivå, eftersom denna nivå ger vad vi uppfattar vara en tillräckligt hög precision, samtidigt som detaljeringsgraden inte är så hög att datamängderna blir så stora att de blir svåra att hantera och kommunicera. Precisionen som uppnås med 3-siffrig SSYK-kod gör att det exempelvis går att särskilja en civilingenjör från en dataspecialist, men inte att skilja en civilingenjör inom bygg och anläggning från en civilingenjör inom kemi. 3 Vid tolkningen av statistiken bör noteras att de manligt dominerade yrkena är betydligt mer finfördelade än de kvinnliga. De manligt dominerade yrkena kan därför framstå som mer segregerade än de kvinnligt dominerade yrkena. Vertikal könssegregering Med vertikal könssegregering avses att kvinnor och män återfinns på olika hierarkiska nivåer på arbetsmarknaden. Kvinnor återfinns generellt på lägre nivåer och mindre prestigefyllda jobb. Därtill är de i lägre utsträckning än män chefer. Det tycks således som att kvinnor och män inte når lika långt i sina karriärer. I denna rapport granskas antalet och andelen kvinnor respektive män i chefsposition, vid granskningen av den vertikala könssegregeringen. Precis som för den 2 En fullständig förteckning över SSYK-koder finns i bilaga 2. Uppgifterna är baserade på data över anställda i åldrarna 16–64 år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning). 3 För att säkerställa att valet av detaljeringsgrad inte har påverkat de allmänna slutsatserna har samtliga analyser genomförts på samtliga tillgängliga detaljeringsnivåer. Några av dessa analyser finns bifogade i bilaga 1. Dessa kompletterande analyser underbygger de resultat som framkommer nedan.
Page 1 and 2: Män och kvinnor i utbildning och a
Page 3 and 4: Regionplanekontoret ansvarar för r
Page 6 and 7: Innehåll Sammanfattning 7 Summary
Page 8 and 9: Sammanfattning Stockholmsregionen h
Page 10 and 11: Summary Män och kvinnor i utbildni
Page 12 and 13: Inledning Män och kvinnor i utbild
Page 18 and 19: horisontella segregeringen används
Page 20 and 21: Andel kvinnor utan förvärvsarbete
Page 22 and 23: Horisontell könssegregering i Stoc
Page 26 and 27: Diagram 4 - Könsfördelning (proce
Page 28 and 29: Diagram 6 - Skåne län, könsförd
Page 30 and 31: Diagram 8 Diagram 8 - Riket, könsf
Page 32 and 33: Vertikal segregering Män och kvinn
Page 36 and 37: Diagram 15 - Könsfördelning (proc
Page 38 and 39: Varför är arbetsmarknaden könsse
Page 48 and 49: Ekonomiska konsekvenser av en köns
Page 56 and 57: Sammanfattning Män och kvinnor i u
Page 58 and 59: Den könsuppdelade utbildningen Mä
Page 60 and 61: Under den övergripande förklaring
Page 62 and 63: Statistisk kartläggning av könsf
Page 66 and 67:
• generella program är uppdelade
Page 68 and 69:
Män och kvinnor i utbildning och a
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Civilingenjörsutbildning Män och
Page 78 and 79:
Läkarutbildning Män och kvinnor i
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Tryckt information genusgranskas M
Page 84 and 85:
Särskilda insatser före utbildnin
Page 86 and 87:
Särskilda insatser efter utbildnin
Page 88 and 89:
Sammanfattande slutsatser Könssegr
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Bilaga 1 Kompletterande beskrivning
Page 94 and 95:
Diagram 35 - Könsfördelning per y
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Bilaga 2 SSYK-koder YRKESOMRÅDE 1
Page 104 and 105:
2432 Bibliotekarier m.fl. 244 Samh
Page 106 and 107:
YRKESOMRÅDE 4 KONTORS- OCH KUNDSER
Page 108 and 109:
7215 Riggare och kabelsplitsare 721
Page 110 and 111:
8282 Montörer, el- och teleutrustn
Page 112 and 113:
Bilaga 3 Referenser Bygren, Magnus
Page 114 and 115:
Län Lärosäte Blekinge Blekinge T
Page 116 and 117:
Bilaga 5 Intervjupersoner Organisat
Page 118:
Den svenska arbetsmarknaden är kö
show all

Män och kvinnor i utbildning och arbete - SLL Tillväxt, miljö och ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?