Män och kvinnor i utbildning och arbete - SLL Tillväxt, miljö och ...
Män och kvinnor i utbildning och arbete - SLL Tillväxt, miljö och ...
Män och kvinnor i utbildning och arbete - SLL Tillväxt, miljö och ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Män</strong> <strong>och</strong> <strong>kvinnor</strong> i <strong>utbildning</strong> <strong>och</strong> <strong>arbete</strong> 43<br />
kopplad med arbetsmarknadens struktur. En arbetsmarknad som domineras av ett<br />
fåtal traditionellt könsuppdelade yrken (t.ex. många industrier) bidrar särskilt till en<br />
omfattande segregering på arbetsmarknaden.<br />
I Stockholmsregionen är arbetsmarknaden större <strong>och</strong> bredare än i resten av<br />
landet. Dessutom är förändringstrycket större. Både bland arbetstagare <strong>och</strong> arbetsgivare<br />
uppmuntras man att vara rörlig <strong>och</strong> mer benägen att prova något helt nytt<br />
när utbudet av arbetskraft är högt. Slutligen finns inte heller många industrier <strong>och</strong><br />
andra traditionellt könsuppdelade yrken. Sammantaget innebär det att strukturen på<br />
arbetsmarknaden i Stockholms län troligtvis är en del av förklaringen till att segregeringen<br />
är mindre än i resten av landet. (Löfström SOU 2004:43 <strong>och</strong> intervju)<br />
Resonemanget är i första hand applicerbart på den horisontella segregeringen.<br />
Välfärdstjänster<br />
I ett europeiskt perspektiv är tillgången till välfärdstjänster inom vård- <strong>och</strong> omsorgsområdet<br />
en viktig faktor som påverkar segregeringen. Däremot har välfärdstjänsternas<br />
utformning mindre förklaringsvärde vid en analys av skillnaderna inom Sverige,<br />
då regionala skillnader är begränsade.<br />
I <strong>och</strong> med att välfärden byggdes ut i Sverige, så professionaliserades många av de<br />
arbetsuppgifter som <strong>kvinnor</strong> tidigare hade gjort på en obetald basis. Detta skapade<br />
en arbetsmarknad som många <strong>kvinnor</strong> sökte sig till. Denna utveckling gav vidare den<br />
enskilda kvinnan ett större samhälleligt stöd i att yrkesarbeta. Det är t.ex. betydligt<br />
enklare att ha ett yrke om det finns tillgång till en väl utbyggd barnomsorg. Med en<br />
välutbyggd social infrastruktur kan därför även de personer som har barn förvärvsarbeta.<br />
En generell välfärd är en viktig aspekt av den svenska modellen. Detta tas ofta upp<br />
som en förklaring till att Sverige har en, jämfört med andra europeiska länder, omfattande<br />
segregering på arbetsmarknaden, såväl horisontellt som vertikalt. (Intervju, jfr<br />
Nermo 2004)<br />
Gällande den horisontella segregeringen är logiken att de <strong>kvinnor</strong> som i andra<br />
länder arbetar obetalt i hemmet inte inkluderas i statistiken, medan de <strong>kvinnor</strong> som i<br />
Sverige genomför samma typ av arbetsuppgifter inkluderas i arbetsmarknadsstatistiken.<br />
Med ett sådant perspektiv kan den omfattande horisontella könssegregeringen i<br />
första hand förklaras av ett högt kvinnligt deltagande i arbetslivet.<br />
Vad gäller den vertikala segregeringen har en utbyggd välfärd effekten att <strong>kvinnor</strong><br />
i lägre utsträckning tvingas välja mellan familj <strong>och</strong> karriär. Det främsta skälet till<br />
detta är att det socialpolitiska systemet erbjuder bättre möjligheter till att kombinera<br />
förvärvs<strong>arbete</strong> <strong>och</strong> familj, vilket med rådande arbetsdelning inom familjen naturligtvis<br />
främst drabbar <strong>kvinnor</strong>.