terror i guds namn

han. Nu var det dock dags att åter ägna sig åt deras uppdrag. Det
var deras uppgift att vägleda och rensa ut de falska lärorna.
De var den innersta gruppen av Bibelläsarna. Det var de som
planerade och ledde Bibelläsarnas aktiviteter. Hittills hade de
begränsat sig till demonstrationer och andra utåtriktade aktiviteter.
De var de moderna korsriddarna vars uppgift var att skydda läran
och göra de kristna idealen starka igen. Men ord räckte inte längre
till. Det var dags för handling.
Pastorn tog fram en antik dolk och lade den över sin uppslagna
Bibel.
”Vi är Kristi Dolkar. Vi måste med vapen kämpa för hans lära
mot Antikrist och hans splittrade skaror av judar och muslimer. Vi
är få men starka idag. Just nu ligger vår styrka i att vi är få, det gör
det svårare för Antikrist att komma åt oss. Vi är rena. Ändå har vi
redan råkat ut för infiltration och förräderi. Som tur var upptäckte
vi det i tid och det är stoppat. Det visar ändå att Djävulens anhang är
oss på spåren, vår renhet ett hot för hans hantlangare och okunniga
medlöpare. Vi måste ständigt vara på vår vakt mot Djävulen och
hans anhang. Vi får inte låta vår vaksamhet slappna.”
Pastorn räckte den juvelsatta dolken till personen på sin högra
sida. Denna tog den sylvassa dolken och skar sig över sin högra
handled. Det var inget djupt sår, men blodet droppade fram.
Kvinnan med det hårda slutna ansiktet lät blodet droppa ned i
glaset medan hon tyst mumlade: ”Vi är Kristi Dolkar. Vi är Kristi
Dolkar. Vår uppgift är att försvara den sanna tron.”
Därefter räckte hon dolken vidare i högerled. Vänster är
Djävulens väg. Nästa person upprepade hennes ceremoni och när
alla glasen var fyllda med blodblandat vatten höjde Pastorn sitt
glas.
”Vi Kristi Dolkar ärar dig o Herre och Gud. Bevara oss och ge
oss framgång i Ditt värv. Det är dags att agera mot Dina fiender i
enlighet med Dina heliga ord.”
Med det var mötet öppnat.
”Som jag sa inledningsvis måste vi nu kanske ge upp vår
anonymitet, åtminstone till den grad att vi måste låta vårt namn
Kristi Dolkar bli fruktat bland Kristi fiender. Vilka vi är måste
fortfarande vara en hemlighet. Även för de andra Bibelläsarna.”
Pastorn nickade när han sa detta till en senig och tunnhårig man.
”Som deras spirituelle ledare känner de givetvis mig och kanske
har de sett er. Inga namn är dock kända. De som bor på Farmen
vet delar av vår verksamhet, men jag tror de är pålitliga nu. Vad
som hände med avfällingen Hedin kommer inte hända igen. Hon
var tagen i besittning av Djävulen. Hon kände dock inte till särskilt