You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
KAPITEL 4<br />
”Hi there beautiful, vilken vind förde dig hit?”, hälsades Lena när<br />
hon steg in på Tiders anspråkslösa redaktion på Holländaregatan<br />
precis bredvid Centralbadet.<br />
”Hade vi inte ett möte?”, svarade Lena kvinnan som satt bakom<br />
ett av de mest överbelamrade skrivbord hon någonsin sett. I handen<br />
satt en cigarett vars aska då och då föll överallt utom där den borde<br />
ha fallit. Med tanke på pappersmängden på skrivbordet var det bara<br />
ett rent under som hade förhindrat en brand på redaktionen. Inte<br />
minst eftersom Grönis var en övertygad kedjerökare som ansåg att<br />
rökningen var det enda som gjorde att hon kunde hålla sin figur.<br />
Dessutom passade rökningen ihop med den image hon gett sig<br />
själv, modellerad efter kriminalreportern Hildy i originalfilmen av<br />
Stoppa pressarna av Billy Wilder.<br />
”Nä nä, försök inte med den där. De säger att jag är tankspridd<br />
som en fladdermus, eller är det blind som en fladdermus och<br />
tankspridd som ... som något helt annat. Inget möte med<br />
stjärnreportern var inbokat idag. Så ut med det!”<br />
”Borde inte du sluta röka”, försökte Lena ändra samtalsämnet.<br />
Hon visste mycket väl att bakom den förvirrade fasaden av<br />
kortklippt hennafärgad hår och stora runda glasögon fanns en<br />
av tidningsbranschens skarpaste hjärnor och mest närsynta<br />
ögon. Grönis, egentligen Mie Grönhammar, hade ett facit och en<br />
räcka av succéer bakom sig. Hon hade vänt upplagetrender för<br />
både veckotidningar och kvällstidningsbilagor. Det verkade som<br />
ingenting hon rörde vid kunde bli annat än en succé, så länge som<br />
det kom ut i form av papper, bilder och text. Privatlivet hade hon<br />
gett upp för länge sedan, även om det inte stoppade henne från att<br />
grovt flirta med alla och visa upp ett par välformade ben i alldeles<br />
för korta kjolar. Journalister och fotografer älskade henne för hon<br />
backade alltid upp alla hon jobbade med till hundra procent och<br />
mer, tidningsägare och chefer fruktade henne för den vassa tungan<br />
och den osvikliga instinkten.<br />
”Flicka lilla, försök inte med sådana där vändningar. Sådant<br />
gjorde jag med gamla trista ministrar redan när du låg i vaggan och