Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
karriär hade därför gått upp och ned fram till hon mötte Grönis och<br />
blev en av Tiders mest anlitade skribenter. Då blev hon plötsligt<br />
populär hos de flesta uppdragsgivare.<br />
Efter vistelsen på University of Washington i Seattle hade Lena<br />
funnit Kalmar för litet. Staden var knappt större än själva universitet<br />
i USA. Hennes horisont sträckte sig bortom Östra Småland och<br />
Barometern och hon hade ganska snart efter hemkomsten flyttat<br />
till Stockholm. En stad hon omedelbart hade trivts i.<br />
Valet hade stått mellan Göteborg dit så många av hennes<br />
skolkamrater hade flytt eller Stockholm, men hon fann även<br />
Göteborg för trångt efter att tillbringat några veckor hos kamrater<br />
där. Dessutom är det ju ett obestridligt faktum att mediebranschen<br />
är centrerad till huvudstaden. Och som sagt, Göteborg har ju ingen<br />
tunnelbana.<br />
Lena landade snabbt ett kort vikariat på Aftonbladet medan<br />
tidningen fortfarande låg kvar i Klara och var hopplöst politiserad.<br />
Men en skäggig man vid <strong>namn</strong> Thorbjörn Larsson hade några år<br />
innan påbörjat en karriär som till slut skulle göra Aftonbladet till<br />
Skandinaviens största tidning. Fast när Lena jobbade med att<br />
skriva diverse tillsagt material på diverse avdelningar hade de<br />
varken nått dit eller blivit norska.<br />
Det enda målet var att lära sig så mycket som möjligt från så<br />
många som möjligt. Erfarenhet och nyfikenhet är det som gör en<br />
bra journalist hade hennes professor i journalistik i Seattle sagt och<br />
med tiden fann Lena det vara oerhört visa ord. Nyfikenheten var<br />
medfödd och erfarenheten höll hon på att skaffa sig.<br />
Hon skrev om dåliga popgrupper på besök i folkparkerna, hon<br />
skrev på sporten och om tunga beslut i regeringskanslierna runt<br />
omkring Klara Västra Kyrkogata. Hon intervjuade personer för<br />
klassiska baksidesfrågan. Hon förde fram trasiga människors öden<br />
och skrev succéstories från den galopperande yuppieeran. Något<br />
som skulle repriseras med internetboomen tiotalet år senare.<br />
Hon hade sedan hoppat runt på en del tidningar. Hon prövade på<br />
att skriva copy i annonser. Hon tyckte om lönen, men fann jobbet<br />
enahanda och väl styrt från kundernas sida. De flesta annonsörer<br />
hon mötte hade svårt att se vad som var bra eller mediokert. De<br />
kunde diskutera text i en halvtimme men aldrig våga säga något om<br />
bildlösningarna. Viktigast var att det gick att översätta till siffror<br />
inför mötet med VD:n.<br />
Däremot mötte hon mycken avundsjuka från sina<br />
journalistkollegor som gärna ville anklaga henne för att ha sålt ut<br />
sig, för att bli betald hovskrivare. Något hon ilsket och kraftfullt<br />
bemötte med att de helt enkelt inte visste vad de talade om. Hon