Artilleri-Tidskrift

Förre luftvärnsinspektören
Leif Gunnerhell
och chefen för Luftvärnets
Stridsskola,
Fredrik Zeterberg
lyssnar på Leif Lundins
åsikter.
Leif Lundin valde av naturliga skäl att fokusera
sin genomgång mot robotsystem. Först
gjorde han en snabb utblick i övriga Europa
(SBD har idag aktiva robotsystem i 35 länder)
och konstaterade att det inte går att spåra särskilt
många större nysatsningar i utveckling av lvrobotsystem.
På hemmaplan sker ingen nyutveckling,
i Norge avvecklas robot 70, liksom delar av
Nasams (3 bataljoner sålda till Holland).
– De enda länder där vi har kännedom om
hög aktivitet inom området är Storbritannien,
några forna öststater samt mellan-Östernländer
såsom Bahrain, Dubai och Saudiarabien,
förklarade Lundin.
Rb 23:s (Bamse) resa har fortfarande inte
kommit i mål men läget ser inte lika mörkt ut
som tidigare för att nå målet med förbandssättning.
– Däremot har vi mycket bra intresse för
robot 70 och vad vi
kallar ”New generation”
med gemensam
siktesmodul, fjärrstyrning
och automatisk
målföljning. Fortfarande
är en av svagheterna
i vårt befintliga
svenska luftvärn
mörkerkapacitet samt
samband. Nätverken
vi har av sensorer mer
eller mindre havererar
när vårt samband
störs, konstaterade
Lundin.
Svagheter = utmaningar
Svårighet att bekämpa lågt flygande mål, låg
uthållighet och vägbundna system var andra
svagheter som Lundin förde fram.
– Svagheterna ser vi inom SBD som våra
utmaningar. Med tredimensionell täckning
över ytan får vi möjlighet till snabbare upptäckt
och bekämpning. Med mörkersikte till robot 70
kan systemet verka i mörker och digitala gruppantenner
reducerar kraftigt störningsmoment,
hävdade Lundin innan han applåderades.
Först ut att ställa en av många frågor var
forne luftvärnsinspektören Leif Gunnerhell.
– Som pensionär har jag naturligtvis inte
all insikt men vad jag kan se och höra av dessa
föredrag är att nästa mitt eget hus är mer nätverksbaserat
än Försvarsmakten av idag. Vad
behöver göras för att ni ska gå om mig?
– Det handlar tyvärr mycket om säkerhetslösningar
som vi har liten påverkan
på, svarade Luftvärnsregementets nytillträdde
chef, överste Lennart Klevensparr.
Den avslutande diskussionen gav också vid
handen att nu finns det en tydlig koppling
mellan artilleri och luftvärnsfunktionen, då
båda funktionerna förfogar över sensorer vars
förmåga är hett eftertraktade i en internationell
miljö.
– Därför måste vi fortsätta vårt arbete att
med vår kompetens och förmåga få fram ett
luftvärn som används och det imorgon, summerade,
överstelöjtnant Ove Tirud, ställföreträdare
chef för Luftvärnsregementet tillika
Artilleriklubbens vice ordförande.
Text och foto: Stefan Bratt
26 Artilleri & Luftvärn