Introduktion till Systemering - Högskolan i Gävle

Per Aspenberg ©
Göran Sundberg ©
DATABAS-FILOSOFIN
Kurskompendium Introduktion till Systemering
En databas brukar ofta definieras som en samling relaterade data eller bland datamänniskor
mer konkret ett antal relaterade poster av olika typ med minimal redundans. Databasen
innehåller förutom själva datafilerna även ”metadata” (databas-scheman, data dictionary,
systemkatalog), dvs data om hur datafilerna ser ut och hur de kan kopplas samman. Det
innebär att man kan skapa en hög grad av frikoppling (”data-oberoende”) mellan
tillämpningsprogram som arbetar mot databasen och själva databasen. Databasen kan alltså
ändras utan att det behöver påverka programmen särskilt mycket.
Det program som hanterar alla uttag ur databasen (och även omstruktureringar av den) kallas
databashanteraren (DBHS) eller på engelska Data Base Management System (DBMS)
Ett databashanteringssystem är en programvara, som man ganska givet köper, dvs sällan eller
aldrig tillverkar själv, och som hjälper till med organisation, lagring och åtkomst av data. Ett
databashanteringssystem för en relationsdatabas brukar benämnas RDBMS och genom att
använda ett sådant kan du organisera dina data efter ämne (t ex kund), så de är lätta att komma
åt och du kan lagra information om hur olika ämnen förhåller sig (är relaterade) till varandra
(t ex kund till order) så att data om olika ämnen kan "paras ihop".
Databashanterarens hjälper till med att:
- Integrera information, dvs hjälpa till att ta fram data från olika databasfiler.
- Skapa dataoberoende, dvs ändringar i datastrukturen ska inte medföra programändringar.
REDUNDANS
Vid designen av en relationsdatabas brukar systemutvecklarna se till att dubbellagringen av
data minimeras. Redundansen kan annars medföra flera problem i databasen:
1. Inkonsistens i data, vilket betyder att man skulle få olika aktualitet på data. Exempel: Tänk
dig att man har ett kundregister både på Marknadsavdelningen och på Ekonomiavdelningen.
Otvivelaktigt kommer detta att medföra att de båda registren kommer att innehålla olika
uppgifter efter ett tag.
2. Merarbete vid uppdatering. När filerna ska underhållas måste man uppdatera samtliga filer
som innehåller den dubbellagrade informationen.
3. Onödiga minnesresurser. Dubbellagring medför att man utnyttjar hårddiskresurser som
egentligen inte skulle behövas. Denna punkt känns kanske inte så angelägen idag, eftersom
hårddiskarna rymmer mer och mer och till ett väsentligt lägre pris än för några år sedan.
Ett exempel du kan jämföra med är om du t.ex. har dina telefonnr, leverantörer,
produktinformation, fakturor etc. i en enda stor tabell. Med en sådan databas kommer du att
dubbellagra en hel del information. Varje gång du ska lägga till en ny produkt så kanske du
också vill lägga till leverantörens telefonnr. Om du köpt tio produkter från samma leverantör
innebär det att du måste lagra samma telefonnr tio gånger. Din databas kommer då snabbt att
bli väldigt stor och kräva mycket utrymme på hårddisken samtidigt som du får problem när du
vill ändra detta telefonnr. Då måste det också göras tio gånger.
29