Introduktion till Systemering - Högskolan i Gävle

Per Aspenberg ©
Göran Sundberg ©
UTFORMNING AV DATABAS
Kurskompendium Introduktion till Systemering
Nyckeln till att förstå utformningen av en databas ligger i att förstå skillnaden mellan hur data
används och hur data lagras. Du kan använda samma data för ett antal olika syften och för
varje syfte kan du kombinera data på olika sätt.
I relationsdatabaser lagras inte data på samma sätt som de kommer att användas. Data lagras i
tabeller, men sammanställs från tabellerna och visas på olika sätt (så kallade vyer). I den
fortsatta framställningen görs ibland förtydliganden och exempel som alla refererar till
utformning av just en relationsdatabas.
Om du exempelvis vill ta fram information om Försäljning per Anställd, så utnyttjar man
information från dels tabellen som innehåller fakta om alla Anställda och dels tabellen som
innehåller fakta om Försäljning (t.ex orderdatum, kundnr, belopp etc.).
Du kan utgå från följande steg när du utformar en databas.
Steg 1 : Bestämma syftet med databasen. Det hjälper dig att besluta vilka data som ska
lagras i databasen. Syftet talar om vilken information som du vill få fram ur databasen. I
verksamhetsanalysen gjordes kanske en problemanalys med tillhörande målformulering för
systemet. Både målformuleringen för systemet och även själva problemanalysen ger goda
ledtrådar om vilka objekt du behöver lagra fakta om och vilka fakta som ska lagras om
respektive objekt (detta blir termerna i objekten).
Den detaljerade beskrivningen av processerna ger underlag om vilken information du ska
kunna hämta ur databasen. För att handlägga ett ärende krävs ju ofta att vi ska hämta
information ur databasen. Här framgår också vilka rapporter och utdata som varje rutin
behöver och som databasen ska kunna producera.
Steg 2 : Hitta objekttyper (tabellerna). En generell definition av en objekttyp är: ”Det är en
företeelse i verksamheten som man vill lagra information om.”
När du har ett uttalat syfte för databasen kan du dela upp informationen i separata ämnen, t.ex
Kunder och Order. Alla ämnen kommer att bli egna objekttyper (tabeller i databasen).
Utformningen av tabellerna kan vara det svåraste momentet. Det beror på att resultaten som
du vill ha ut av databasen, dvs rapporterna som ska skrivas ut, formulären som ska användas
och frågorna som ska besvaras, inte nödvändigtvis ger någon ledtråd om strukturen på
objekten som ska producera dem. De talar om vad du vill veta men inte hur informationen ska
delas upp i objekttyper (tabeller).
En objekttyp (tabell) är alltså en samling data om ett särskilt ämne. Varje objekttyp äger sin
egen information, sina beskrivande egenskaper. Kund kan beskrivas med Kundnamn, adress,
kundtyp etc.
Vanliga företeelser som kan bilda objekttyper är: Personer, organisationer, materiella saker,
klassificeringar och händelser.
Varje objekttyp ska namnges med unikt namn. Det är viktigt att namnet ger associationer till
objektets användning och innehåll.
34