Introduktion till Systemering - Högskolan i Gävle

Per Aspenberg ©
Göran Sundberg ©
Kurskompendium Introduktion till Systemering
Ytterligare ett skäl kan vara att termerna i det ena objektet är av tillfällig
karaktär. Man kanske vill registrera de anställdas resultat från företagets
tennisturnering. Dessa uppgifter är förmodligen att betrakta som tillfälliga och
bör då läggas i ett eget objekt med en 1:1 relation till objektet Anställda.
1 0
Anställda Tennisresultat
I exemplet ovan har en notation om existensberoende lagts till. Ett tvärstreck till
vänster på relationslinjen betyder att det måste finnas en förekomst av anställd
för ett visst resultat (ställning på tennisstegen). En ring till höger på samma linje
markerar att det inte behöver finnas ett tennisresultat för varje anställd.
1:M relation Detta är i särklass den vanligaste typen av relation. Relationen mellan objekten
skapas i en relationsdatabas genom att primärnyckeln från objektet på ”1-sidan”
läggs in som en term i objektet på ”M-sidan” (Många-sidan). Denna term kallas
då för ”främmande nyckel”.
1:M relationer förekommer
då man kan knyta 0, 1 eller
flera poster av annan typ till
objektet. T.ex. kan en KUND
ha 0, 1 eller flera
KUNDORDER. Det blir då en
1:M relation mellan KUND
och KUNDORDER. Däremot
så kan ju varje KUNDORDER
tillhöra endast en KUND.
M:M relation Många-till-Många relationer har ofta egna egenskaper och informationsvärden.
När en M:M relation ska realiseras i en relationsdatabas sker detta genom ett
relationsobjekt med en egen tabell.
Kännetecknande för ett relationsobjekt är att det:
- ofta saknar egna nycklar och istället ”lånar” sina nycklar från omgivande
objekt, m.a.o så består relationsobjektets nyckel egentligen av två nycklar som
det då ”lånar” från de objekt som det knyter samman.
36
KUND
KUND-
ORDER
Fig 23. Möjlig 1:1-relation
Notera existensberoende !
Kundnr, namn, postadress
Ordernr, orderdatum, betalnvillkor, Kundnr
Fig 24. Exempel på
1:M-relation