28.07.2013 Views

Introduktion till Systemering - Högskolan i Gävle

Introduktion till Systemering - Högskolan i Gävle

Introduktion till Systemering - Högskolan i Gävle

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Per Aspenberg ©<br />

Göran Sundberg ©<br />

Kurskompendium <strong>Introduktion</strong> <strong>till</strong> <strong>Systemering</strong><br />

Börja med att söka efter de självständiga objekten , som ibland också kallas för<br />

fundamentala objekt, kärnobjekt eller existensoberoende objekt. Som namnet antyder är<br />

det objekt som kan existera oberoende av andra objekt. Exempel på sådana objekt är KUND,<br />

ARTIKEL, PERSON, LEVERANTÖR, ANSTÄLLD etc.<br />

En annan typ av objekt är subobjekt. Ett subobjekt utgör en delmängd av en annat objekttyp<br />

som då kallas superobjekt. Om superobjekt BÅT innehåller allmän information om båtar så<br />

kan subobjekt vara motorbåt, segelbåt etc. Dessa subobjekt bär då specifik information för<br />

båtar <strong>till</strong>hörande respektive båttyp.<br />

Beroendeobjekt kallas ibland för associativa objekt. Dessa objekt är alltid beroende av andra<br />

objekt för sin existens. Ett beroendeobjekt kan m.a.o inte existera sjävständigt.<br />

Steg 3 : Bestäm relationer mellan objekt. Studera objekten och bestäm hur objekten ska<br />

relateras <strong>till</strong> andra objekt. Relationen mellan två objekt ska alltid kunna läsas i båda<br />

riktningarna. Bestäm kardinalitet (1:1, 1:M, M:M). Försök även avgöra existensberoende.<br />

Med detta menas om för en viss förekomst av den ena objekttypen det måste eller inte<br />

behöver finnas en motsvarande förekomst av den andra objekttypen.<br />

Ett exempel på ett tvingande existensberoende är att det för varje faktura måste finnas en kund<br />

angiven.<br />

En kort repetition:<br />

Relationer mellan objekt kan vara av olika grader (kardinalitet):<br />

1:1 relation Om två objekt har en 1:1 relation innebär detta att en objektförekomst kan<br />

motsvaras av endast en objektförekomst av det andra objektet. Ex.vis om man i<br />

objektet KUND har termerna Namn och Adress men också vill ha möjlighet att<br />

för vissa kunder registrera Leveransadress så kan Leveransadress läggas i ett<br />

eget objekt.<br />

KUND LEVADR<br />

Kundnr, namn, postadress<br />

Kundnr, levadress<br />

Grundregel: Försök att undvika 1:1 relationer. Man bör bara <strong>till</strong>åta 1:1<br />

relationer om särskilda skäl är uppfyllda. I princip finns bara ett fåtal<br />

”särskilda skäl”. Det ena är säkerhetsskäl. Man kanske vill lägga<br />

Löneuppgifter för Anställda i eget objekt för att skydda det mot obehörig<br />

åtkomst eller ofta ta back-up på objektet.<br />

Ett annat skäl är om endast en del av objektförekomsterna har de aktuella<br />

termerna, dvs vissa datatermer förekommer endast för en del av objekten. I<br />

exemplet ovan är det endast en del av KUNDERNA som har en speciell<br />

Leveransadress.<br />

35<br />

Fig 22. Möjlig 1:1-relation

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!