Sammanställning av texter i utställningen ... - Arkitekturmuseet
Sammanställning av texter i utställningen ... - Arkitekturmuseet
Sammanställning av texter i utställningen ... - Arkitekturmuseet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
_________________________________________________________________<br />
<strong>Sammanställning</strong> <strong>av</strong> <strong>texter</strong> i <strong>utställningen</strong> Livsmedel <strong>Arkitekturmuseet</strong> 2012<br />
_________________________________________________________________<br />
Introduktion<br />
Det är vardagen vi firar när <strong>Arkitekturmuseet</strong> fyller 50 år. Med titeln Livsmedel uppvaktar<br />
vi museets ämnen arkitektur, form och design som just medel för livet. Vi lånar ett <strong>av</strong><br />
vardagslivets mest välbesökta rum – matbutiken – som ett ramverk och frågar: hur vill vi<br />
att samhället ska vara, och hur ska vi handla?<br />
Hus bredvid hus blir inte automatiskt ett samhälle. Samhället är ett medvetet val <strong>av</strong> miljöer<br />
där livet inte bara fylls med dagar, utan där dagarna kan fyllas med liv. Vi gör här en stor<br />
affär <strong>av</strong> hur <strong>Arkitekturmuseet</strong>s ämnen ingår i samhällsskapande processer. Vi har<br />
butikshyllorna fulla <strong>av</strong> ritningar, böcker, fotografier och modeller - och det finns ännu mer<br />
på lagret!<br />
……………………………………………………………………………………………………………………………………………..<br />
1. RÅVAROR OCH HALVFABRIKAT<br />
1.0<br />
Vi blir aldrig klara med vår omgivning. I arkitektur och form blir samhällets<br />
förändringar synliga. Vi befinner oss mitt i utvecklingen, mitt i de skapande och<br />
kunskapande processer som utgör vår fysiska och psykiska miljö, från idéer via<br />
material, förädling och konstruktion till byggnader och produkter. För varje steg från<br />
tanke till handling behövs kraft och energi. Allt är som vanligt: allt förändras. Man kan<br />
inte bygga färdigt en stad!<br />
1.1<br />
Efter att ha formats <strong>av</strong> 1600-talens krig, 1700-talens vetenskap och 1800-talets<br />
industri, mötte Sverige 1900-talet som ett jordbrukssamhälle med en grogrund <strong>av</strong><br />
idéer för en urban framtid. Stora utställningar blev en populär form för att visa<br />
visionerna. Stockholms<strong>utställningen</strong> 1930 tog ut riktningen för arkitektur och form<br />
med en smakfostrande uppvisning för nationens växande medelklass: vi ska leva i<br />
funktionella miljöer omgivna <strong>av</strong> luft och ljus. Var visar vi upp nya idéer idag?<br />
1.2<br />
Alla led i byggprocessen, från designmetod till montering, har förändrats under 1900talet.<br />
Idag är ritningsprocessen helt digital, vilket underlättar både formgivning och<br />
samarbete. Alla nya hus innehåller industriellt bearbetade halvfabrikat och moduler.<br />
Mjöl och brädor är båda exempel på halvfabrikat: varor som har förädlats industriellt<br />
från råvaror – säd och träd – men som fortfarande behöver arbetas in i ett<br />
sammanhang, som ett bröd eller ett hus, för att komma till nytta.<br />
1.3<br />
Konstruktion är att räkna ut vilken sorts material som behövs var och i vilken mängd<br />
för att en bro eller en bokhylla ska vara säker att använda. Vi befinner oss mitt i en<br />
utveckling där konstruktion har mindre med statiska beräkningar och mer med<br />
dynamik att göra. Detta tänkesätt återfinns på flera områden i ett föränderligt samhälle<br />
som kräver snabba omställningar: dynamiska system anses idag säkrare än statiska.<br />
1.4<br />
I traditionellt byggande använde man lokala material, lokal teknik och energi. Idag är<br />
byggindustrin, precis som livsmedelsindustrin, en näring där nästan allt levereras från<br />
en global marknad, och det kan vara svårt att <strong>av</strong>göra vad som är hållbart. En
livscykelanalys talar om hur stor energiförbrukning och miljöpåverkan en byggnad har<br />
totalt sett, från byggnadsprocess, material, transporter och beräknad bruksperiod.<br />
1.5<br />
Samhällets alla framställande processer kräver kontinuerliga kraftkällor. Industrieran<br />
har möjliggjorts <strong>av</strong> tillgången till olja, både som energi och som råvara. Utan oljan<br />
hade samhällsutvecklingen gått mycket långsammare, och globaliseringen hade inte<br />
varit möjlig. Vi har redan passerat en punkt i tiden från vilken utvinningen <strong>av</strong> råolja<br />
bara minskar, och vi står inför stora livsstilsförändringar i en framtid vars<br />
energiproblem är långt ifrån lösta.<br />
……………………………………………………………………………………………………………………………………………..<br />
2. SMAK OCH LIVSVAL<br />
2.0<br />
Valfrihet är frihet att välja ur ett sortiment som bestämts <strong>av</strong> någon annan. Riktig frihet<br />
har bara en begränsning: du får inte begränsa någon annans frihet, inte heller<br />
kommande generationers. I centrum för båda dessa insikter står individen och dennes<br />
ansvar. Det sägs att vi har fler valmöjligheter i dagens samhälle, men grundbehoven är<br />
lika enkla och betydelsefulla som genom människans historia. Våra val får inte skada<br />
vår livsmiljö.<br />
2.1<br />
Som medborgare deltar vi i demokratin genom fria val, där vi väljer vilka som ska<br />
representera oss och bevaka våra rättigheter och skyldigheter. Som de flesta<br />
samhällskonstruktioner manifesterar sig själva demokratin genom sina symboliska<br />
byggnader, men det viktigaste rummet i en demokrati är det offentliga rummet: platser<br />
vi förfogar över gemensamt, där åsikter kan uttryckas fritt.<br />
2.2<br />
Vi har valt ett samhälle där makten utgår från folket, och inom det samhället ställs vi<br />
idag inför allt fler livsval, där vi själva ska ta makten över våra liv. Vi kan välja<br />
gemenskap, som en kollektiv boendeform, en utbildnings- och yrkestillhörighet eller<br />
andra grupperingar efter intresse och tillhörighet, och vi ställs inför val <strong>av</strong> allt från BB,<br />
grundskola, husläkare, elbolag och pensionssparande.<br />
2.3<br />
Om vi för 50 år sedan främst var medborgare med rättigheter och skyldigheter, ser vi<br />
oss idag snarare som konsumenter med rättigheter. När makten i samhället förskjuts<br />
från stat till marknad, förväntas konsumenten göra medvetna val i det globala utbudet<br />
med hänsyn till miljö och rättvisa. Design och arkitektur bidrar till<br />
varumärkesbyggande på olika nivåer, för att bli en del <strong>av</strong> den nya konsumentens<br />
livsstil. Genom stilval, som ofta är konsumtionsval, manifesterar vi vår identitet.<br />
2.4<br />
Konsumtionens miljöer präglar stadsbilden. Städer blir också alltmer lika varandra som<br />
shoppingmiljöer, med butikskedjor som spänner från billig massproduktion till<br />
exklusiva märkesvaror. Det kommersiella rummet har en del gemensamt med det<br />
offentliga rummet, men det finns tydliga skillnader: gallerian och butiken har stängt<br />
halva dygnet, och det är inte öppet för aktiviteter eller beteenden utanför den<br />
kommersiella normen.<br />
2.5<br />
Arkitektur och design är processer som leder till både massproduktion och till unika<br />
objekt, med syfte att stärka identitet och locka konsumenter – kort sagt, för att stärka<br />
varumärken. De unika objekten – allt från haute couture och konsthantverk till
trädkojor och slöjdföremål – kräver mer <strong>av</strong> både producent och konsument.<br />
Skräddarsytt eller egentillverkat istället för konfektion kostar tid och pengar, men<br />
själva objektet blir bärare <strong>av</strong> långlivad kvalitet och kunskap.<br />
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………<br />
3. ODLAT OCH KULTIVERAT<br />
3.0<br />
Ekologi och ekonomi är två begrepp som nästan kommit att stå i motsatsförhållande<br />
till varandra, men som i själva verket är förenade genom eko – oikos – det grekiska<br />
ordet för ”hus”. Oikos blir ekologi med logia – lära, och ekonomi bildas med nomos<br />
för ”att sköta om”. Oikonomos är den som har ansvar för hushållet genom<br />
framförhållning i samklang med livsmiljön. Ekologi är alltså, bokst<strong>av</strong>ligt talat, läran om<br />
huset.<br />
3.1<br />
Ett hushåll är inte bara ett socialt system för överlevnad och samspel mellan individer.<br />
Ett hushåll är den statistiska enhet som politiska beslut grundas på. Sverige består<br />
enligt Statistiska centralbyrån <strong>av</strong> cirka 4,5 miljoner hushåll. Hushållet är<br />
utgångspunkten för ett mer hållbart samhälle. Här grundläggs vanor, värden, och<br />
beteenden, och här fattas vardagens konsumtionsbeslut.<br />
3.2<br />
Att hushålla är att förhålla sig mycket konkret till tid: att skapa framförhållning i<br />
förhållande till resurser. All matkultur handlar om att för framtida behov spara och<br />
bevara det som naturen ger under en begränsad tid. Ett klimatanpassat byggande<br />
förhåller sig till just tid och resurser i balans med en cykliskt föränderlig omgivning<br />
och sina användare.<br />
3.3<br />
Hushållning tillämpas även i naturens konstruktioner, där ”ekonomiska” val och<br />
resurshushållning framträder i alla skalor och former. Inom biomimetiken studerar man<br />
naturens effektiva och komplexa strukturer och mönster, som sedan inspirerar<br />
arkitektur, formgivning och materialforskning till resurssnåla och <strong>av</strong>ancerade<br />
lösningar som härmar resultatet <strong>av</strong> miljoner år <strong>av</strong> evolution.<br />
3.4<br />
Arkitektur, form och design är dagligvaror och kulturbärare. Kultur är en förutsättning<br />
för samhällets utveckling, särskilt med tanke på betydelsen <strong>av</strong> latinets cultura: odling,<br />
bearbetning och bildning. Kulturen behöver offentliga rum, inomhus och utomhus.<br />
Rummets utformning påverkar möjligheterna att skapa kultur, och visar också hur<br />
olika kulturformer värderas. En <strong>av</strong> de allra största investeringarna i samhället är skolan:<br />
tillväxt i ordets rätta bemärkelse.<br />
3.5<br />
Hur naturlig är naturen? Allt som finns omkring oss är resultatet <strong>av</strong> planering. Precis<br />
som bebyggelse och infrastruktur är stadsrummets och förortens växtlighet och<br />
grönområden formgivna. Även detaljer som hur staden möter vattnet,<br />
höjdförhållanden, siktlinjer, gärden och skogspartier är konstruerade situationer.<br />
Naturen som vi oftast möter den är följden <strong>av</strong> samhällets beslut.<br />
……………………………………………………………………………………………………………………………………………..<br />
4. BASVAROR OCH VARDAGSMAT<br />
4.0
Det är skillnad på att bygga hus vid hus utan sammanhängande tanke och att bygga<br />
samhälle. Vad händer med det gemenskapande rummet i vår tid? Vi organiserar det<br />
gemensamma genom politik. Det är genom denna förmåga till kollektiv organisation<br />
som vi skapar förutsättningar för gemenskap. Politik är en strävan i fältet mellan det<br />
önskvärda och det möjliga. Vad önskar vi idag och vad är möjligt?<br />
4.1<br />
Våra samhällsbärande institutioner ger rum för det gemenskapande samtalet och de<br />
aktiviteter och ritualer som vi ägnar oss åt. Vi möts i politikens och konstitutionens<br />
ritualer, invigningar, <strong>av</strong>slutningar, vigslar, fester, stämmor och religiösa och nationella<br />
högtider. Allt fler delar också sina berättelser i allt större informella nätverk. Det verkar<br />
som om den digitala mötesplatsen snarare kompletterar än ersätter samvaron i det<br />
fysiska rummet.<br />
4.2<br />
Ett samhälle är en grupp människor som hålls samman <strong>av</strong> sociala relationer med<br />
kontinuitet i tid och rum. Latinets socius betyder ”följeslagare”. Människor följer<br />
varandra till världens städer i en <strong>av</strong> vår tids största samhällsförändringar. Mångfald,<br />
rörlighet och närhet ger staden dess livskraft och komplexitet. På stadens gator och<br />
torg skapas energi genom människors möten, krafter som kan förändra världen.<br />
4.3<br />
Under vår livstid passerar vi genom olika gemenskapande rum, vilket gör att vissa<br />
grupper möts men inte andra. En tydlig önskan hos många är mer direkt demokrati,<br />
mer inflytande och möjlighet att påverka sin omgivning och stärka sociala miljöer i sin<br />
närhet. Unga uttrycker tydligt sin önskan om mer samverkan mellan generationerna –<br />
var finns rum för dessa möten och vad skulle de kunna leda till?<br />
4.4<br />
Samhället producerar inte bara varor och tjänster, kultur och miljöer – vi framställer<br />
också visioner. Under 1900-talet har den svenska samhällsutvecklingen drivits genom<br />
begrepp som ”folkhemmet”. Visioner är färskvaror, som ordet ”världsklass” som idag<br />
uttrycker ambitioner inom allt ifrån stadsplanering till samhällsservice: i begreppet<br />
ligger en konkurrensmedvetenhet och en önskan om tillhörighet i större yttre<br />
sammanhang. Folkhemmet har fått en utsida.<br />
4.5<br />
Samhällsförändringar pågår inom varje individ. Värderingar tar form, leder våra livsval<br />
och formar våra privata och offentliga miljöer. Det som var otänkbart igår är norm<br />
idag. För 100 år sedan var inte bara ensamstående föräldraskap skamligt och<br />
samkönade familjer otänkbart – det fanns heller inga enpersonshushåll! Familjen var<br />
närmast en livsnödvändighet. Vi ser idag 50-talets hemmafru-ideal som naivt, men om<br />
50 år kanske vi betraktar vår tids ”livspussel” som en märklig företeelse.<br />
……………………………………………………………………………………………………………………………………………..<br />
5. FRYST OCH KONSERVERAT<br />
5.0<br />
Det samlade byggnadsbeståndet är ett <strong>av</strong> samhällets största investeringar. Den<br />
byggda miljön är en berättelse med mängder <strong>av</strong> spår och lager, en överlämning <strong>av</strong><br />
kunskap mellan generationer. Stora delar <strong>av</strong> samhällsekonomin har med den byggda<br />
miljön att göra, men värdet består även i den berättelse som den byggda och<br />
formgivna miljön utgör med alla sina tidslager. Hur förvaltar vi dessa värden? Kan<br />
staden konserveras? Kan man frysa tiden i en byggnad?
5.1<br />
Precis som ordet antyder är kulturarv något vi får <strong>av</strong> tidigare generationer, ansvarar för<br />
i vår tid, och passar vidare till nästa generation. Kulturarvet är ett förtroendeuppdrag,<br />
men också en form <strong>av</strong> makt. Man bevarar för att minnas och river för att glömma.<br />
Förändring som sker på bekostnad <strong>av</strong> det befintliga upprör många. Antikrundan och<br />
auktionshus värderar upp konsthantverk och design, genom att förse saker med<br />
berättelser. Det som åtföljs <strong>av</strong> kunskap går inte så lätt förlorat.<br />
5.2<br />
Kulturskydd eller K-märkning är idag samlingsbegrepp för olika lagar till skydd för<br />
bebyggelse och miljöer <strong>av</strong> kulturhistoriskt intresse. Antikvarier, kulturvårdande<br />
myndigheter, och byggnadshistorisk expertis <strong>av</strong>gör hur miljön ska underhållas,<br />
restaureras (återställas), renoveras (förnyas), byggas om eller byggas till. Bevarande är<br />
en mängd aktiviteter som syftar till att skapa kontinuitet i miljön genom respektfulla<br />
förändringar.<br />
5.3<br />
Ombyggnad upptar minst lika mycket tid <strong>av</strong> arkitekters arbete som att rita nya<br />
byggnader. Det kan krävas för att anpassa huset till nya tider och nya brukare. Förfall<br />
är ofta ett större problem än slitage. Det enda sättet att få miljöer att överleva är att<br />
använda dem. En radikal samtida anpassning kan vara lika symboliskt betydelsefull<br />
som en ny byggnad. Idag vet vi att gamla miljöer kan anpassas till ett nytt liv, vilket<br />
man inte alls kunde tro under 1950-talets stadsomvandlingar.<br />
5.4<br />
Stora delar <strong>av</strong> kulturarvet är skapat och framväxt helt utan inblandning <strong>av</strong> arkitekter<br />
och formgivare. Skickliga byggmästare och hantverkare har bidragit med den<br />
erfarenhet och kunskap som kan <strong>av</strong>läsas i lokala material och traditionella<br />
byggnadstyper. Anledningen till att det traditionella existerar i våra dagar är att<br />
utvecklingen är en levande process sedan århundraden och att det i varje ny tid är<br />
möjligt att förnya och experimentera med nya variationer och material.<br />
5.5<br />
En stad är inte bara en tids stad. Den är vår koppling till historien. Berättelser är<br />
lagrade i det byggda. Varje ny generation lägger till och drar ifrån, använder, tolkar<br />
och skapar nya lager som vilar på de gamla. Samhället har flera institutioner som har<br />
till uppgift att samla kunskap om lagren, och ge röst åt berättelserna. Vi är den framtid<br />
som man en gång byggde för. Det enda vi vet om framtiden är att allt kommer vara<br />
som vanligt, och allt kommer att vara annorlunda.<br />
De följande <strong>texter</strong>na hör till störtexponeringar på olika teman, som fungerar som<br />
”rundningsmärken” i utställningsmiljön; på samma sätt som man i en butik leds över<br />
från en <strong>av</strong>delning till en annan.<br />
Vårt dagliga bröd<br />
Varje kultur har sitt bröd. Få livsmedel äger starkare symbolik än brödet: som<br />
sinnebilden <strong>av</strong> föda, ett universellt livsmedel, stundom synonymt med lön eller<br />
pengar, tillsammans med skådespel det enda som behövs för att hålla en befolkning<br />
nöjd – sägs det. Engelskans bread kommer <strong>av</strong> bryta, breotan. Delandet är inbakat i<br />
brödet, en praktisk solidaritet för ett samhälle i global jäsning. Samhällen med en<br />
levande gästkultur har många fördelar <strong>av</strong> mångfalden, inte minst ekonomiskt. Ett bröd<br />
är en blandning <strong>av</strong> ingredienser med organisk kraft att resa sig: tillsätt bara värme!<br />
Lagar på lager<br />
Förutsättningen för att vi ska kunna producera varor, tjänster och kultur och<br />
samordna processer kring tillverkning, framställning, byggande och anläggning är att
vi erkänner gemensamma lagar och regler. Lagar är till för att skapa förutsägbarhet i<br />
samhällssystemet. Där korruption och godtycklighet styr finns varken trygghet eller<br />
framförhållning. Lagrummet behandlar även användningen <strong>av</strong> de miljöer som vi har<br />
gemensamt, som allemansrätt och yttrandefrihet. I dagens fildelande och<br />
varumärkesfixerade globala samhälle är copyright och upphovsrätt komplicerade<br />
lagskydd som ständigt utmanas <strong>av</strong> både ny teknik, ideologi och rättstraditioner.<br />
Plan- och bygglagen<br />
Plan- och bygglagen, PBL, reglerar planläggningen <strong>av</strong> mark, vatten och byggande i<br />
Sverige. Alla kommuner upprättar sin översiktsplan, där man visar hur man tänker sig<br />
användningen <strong>av</strong> mark- och vattenområden och framtida bebyggelseutveckling.<br />
Detaljplanen – som förut kallades stadsplan – innehåller juridiskt bindande<br />
bestämmelser för var och vad man får bygga, och hur: utformningen i stora drag, som<br />
hushöjd med mera.<br />
Gubbhyllan<br />
Gamla välbevarade arkitekter ur våra samlingar. Könsfördelningen säger något om<br />
männens dominans inom yrket under större delen <strong>av</strong> 1900-talet, vilket i sin tur speglas<br />
i våra samlingar. Dagens och framtidens samlingar kommer säkerligen att visa en mer<br />
jämlik könsfördelning. Vi kan också se att personerna bakom verken idag oftare är<br />
hela arkitektkontor än enskilda individer.<br />
Tidningshyllan<br />
Vad har hänt inom arkitektur, samhällsplanering och design de senaste 50 åren?<br />
Tidskrifter fångar ögonblicket och berättar om tiden. Ta del <strong>av</strong> vårt dagsfärska urval!<br />
Ger detta mersmak? Välkomna till vårt bibliotek!<br />
Livsmedel/Provisions –<br />
Medverkande/Participants:<br />
Konceptgrupp/Concept group: Lenita Gärde, Magnus Ericson, Karin Åberg Waern,<br />
Malin Zimm<br />
Projektledare/Project Management: Jonas Olsson<br />
Samlingsurval/Selection from our Collections: Lenita Gärde, Karin Åberg Waern<br />
Sakkunnig arkitektur & <strong>texter</strong>/Senior Advisor Architecture & Texts: Malin Zimm<br />
Sakkunnig design/Senior Advisor design: Magnus Ericson<br />
Projektassistent/Project Assistant: Jakob Kjellberg<br />
Pedagogik/Pedagogics: Elisabet Johansson, Madeléne Beckman<br />
Mobil förmedling & research/Mobile communications & Research: Kristina Berg<br />
Audiovisuella installationer/<br />
Audiovisual Installations: Monica Sand, Ricardo Atienza Badel, Niklas Billström<br />
Konservation/Conservation: Cecilia Isaksson, Idha Holmlund<br />
Snickeri/Carpentry:<br />
Markus Eberle, Tobias Ed, Frida Chrislau, Joakim Mundszinger, Herbert Sailer,: Elins<br />
snickeri<br />
Bibliotek/Library: Lena Wranne, Anna Lena Pemer<br />
Utställningsform/Exhibition Form: Emil Bäckström, Jani Myrman Kristofferssen:<br />
Guise AB<br />
Grafisk form/Graphic Design: Daniel Bjugård<br />
Box illustration: Frans Carlqvist<br />
Utställningsassistent/Exhibition Assisant: Stefan Mossfeldt<br />
Fotografi/Photography: Emma Fredriksson, Matti Östling<br />
Värdskap/Hosts: Mia Bengtsson, Ulrika Jansson
Program: Sandra Nolgren<br />
Kommunikation/Communication: Maria Östman<br />
PR och kommunikation/PR & Communications: Ulla Tillgren<br />
Praktikanter/Interns: Julia Adielsson, Maria Nyström<br />
Ljussättning/Lighting: Michael Hallbert: Ljusdesign AB<br />
Översättning/Translation: Hélène Andersson, Malin Zimm<br />
Vernissagekoordinator/Vernissage Coordinator: Karina Nordstedt<br />
Assistent/Assistant : Arvid Hillberg<br />
Drift- och säkerhetsansvarig/Building & Safety Manager: Göran Karlsson<br />
Webbredaktör: Nathan Hamelberg<br />
Tillgänglighetskonsult/Accessibility consultant: Mio Hedquist<br />
Övriga medverkande/Other Participants: Ulrika Behm, Anneli Strömberg, Eric de<br />
Groat, Martin Ku<br />
Tack till/With thanks to:<br />
All personal på <strong>Arkitekturmuseet</strong><br />
Pehr-Mikael Sällström, Sveriges Arkitekter<br />
Jerker Moström, SCB<br />
Källemo AB<br />
8T8<br />
Producerad <strong>av</strong>/Produced by:<br />
<strong>Arkitekturmuseet</strong>/The Swedish Museum of Architecture 2012