En jämförelse mellan H&M & Zara´s förmåga att leverera ett ... - BADA

More documents

Recommendations

Info

Kärnprodukten är i huvudsak grundfunktionen eller de fördelar som produkten kan ge kunden. Genom analysering av kärnprodukten kan det vara lättare att upptäcka ersättningsprodukter. Det vill säga produkter som täcker samma grundläggande behov som existerande produkter och ses som substitut. Genom analysen kan företag få en tydligare uppfattning av vilka kommande och befintliga produkter de har att konkurrera mot. (Parment. 2008, s. 151 - 152) Verklig produkt är själva huvudprodukten. Den består av olika områden så som produktens karaktär, image, uppträdande, modeattityd och kvalitet. En fråga som företag kan ställa sig på den här nivån är varför kunden ska välja just deras produkt framför den som konkurrenterna erbjuder? Det finns en risk att företag stannar på följande nivå och det är oftast på grund av att de missar kärnfunktionen i produkten som de erbjuder. (Parment. 2008, s. 151 - 152) Utökad produkt är med de tilläggstjänster som ingår och tillhandahålls, så som kundvård, lager, tillgänglighet, personals kunskap kring produkten, öppet köp och service. Det ger en fördel till produkten om företaget kan ge inspiration till vad kunden kan använda produkten till som konkurrenters produkter inte kan erbjuda. Att vara öppensinnad och ha uppfinningsrikedom är nyckeln till att skapa ett lönsamt utvidgat produkterbjudande. (Parment. 2008, s. 151 - 152) I vissa modeller använder företag sig också av förväntad produkt. När företag utvidgar produkten är det betydelsefullt att ta till vara på kundens förväntningar. Det är viktigt att vara tydlig i sitt erbjudande så att konsumenten får rätt förväntning och inte blir besviken. Kunden blir allt mer kräsen vad gäller erbjudanden, service och tjänster och är van vid att få vad den vill. Det är alltid viktigt att möta kundens förväntningar. (Parment. 2008, s. 153) 2.5. Mode Mode är en term som kan associeras och förknippas med en rad olika benämningar, allt ifrån säsongstrender, kändisstilar till en global industri innehållande många elektroniska affärsaktiviteter. Två huvudsakliga krav för att mode ska existera är konstant förändring och massadoption. Den franska modeskaparen Gabrielle Chanel sa en gång att ” fashion does not exist unless it goes into the streets” (Charles-Roux, E. 1981, s. 237). Citatet syftar till att en design inte är moderiktig förrän den är adopterad och igenkänd av en majoritet av människor. En anledning till att mode kan tillämpas så liberalt är att den reflekterar en tidsanda och kan ge uttryck för den tid vi lever i nu. (Jackson & Shaw. 2009, s. 88) I boken Consumer Behaviour beskrivs mode som en process av social spridning där en ny stil blir adopterad av en grupp konsumenter. Mode beskrivs bestå av alla de människor och organisationer som involveras i att skapa symboliska meningar och överföra dess innebörd till kulturella varor. Vidare kan mode anses vara en kod eller språk som hjälper konsumenten att tolka olika betydelser (Solomon et al.2006, s. 543). Inom marknadsföring är ett baskoncept att konsumenter köper produkten utifrån de fördelar den ger. Omsatt till modevaror är den primära fördelen för kunden känslan av att vara trendig. Självklart finns det även andra fördelar på den fysiska produkten som påverkar valet så som värmande, bekväm, skyddande etcetera. (Jackson & Shaw. 2009, s. 89) Betydelsen av den faktiska modeprodukten blir ännu tydligare genom ett uttalande från Tom Ford när han jobbade på två stora världskända märken, Gucci och Yves Saint Laurent: 10
”I cannot empahsise enough the importance of product. It is the key. All the advertising in the world can´t help sell a pant that makes your butt look wide, or a dress that makes you feel fat, or a shoe that makes your ankle look thick. For me the ultimate test for a product is sales” (Ford, 2001) (Jackson & Shaw, 2009, s. 87) Om en modevara uppfattas som helt fel för rådande marknad och säsong och inte säljer är åtgärder som reducering av pris, bredare distribution eller ökad marknadsföring nödvändigtvis inte något som hjälper. (Jackson & Shaw, 2009, s. 87) Vikten av att ha rätt vara är därför mycket avgörande. 2.5.1. Livscykel för modevaror I boken Consumer behaviour beskrivs en modell kring modevaror och dess livscykel. Modeprodukters livscykel är väldigt lik den traditionella produktlivscykeln, med basstegen från födsel till produktens död. Modeprodukters livscykel är relaterad just till modevaror och kännetecknas generellt av tre olika typer av produkter, ”fad”, ”classic” och ”fashion”. Likheten med den klassiska modellen är stegen som produkten går igenom. Introduktionssteget är när produkten ligger i infasningsstadiet och kanske börjar i en liten skala. Vidare kommer acceptanssteget som infaller när produkten blir accepterad av konsumenterna. Det sista är regressionssteget där produkten blivit mättad på marknaden samt blir utfasad och går mot sin död Figur 2.5: Comparison of the acceptance cycle of fads, fashion and classics (Solomon et al. 2008, s. 549) Figuren beskriver modets olika karaktäristiska drag som tidigare nämndes i texten. Modeprodukter karaktäriseras vanligen med att ha en låg acceptans i början tills de slår igenom och snabbt accelerera för att därpå smalas av och dö ut. Inom mode har de olika typerna varierande lång livslängd och acceptanscykel. Vissa modevaror har extremt lång livscykel motsatt de som har en väldigt kort livslängd. Klassiska produkter har en extremt lång acceptanscykel och kan närmare uppfattas som anti- mode varor. Produkter inom den här gruppen anses vara av låg risk för företagen och har en stabil tillväxt. ”Fad” produkter är kortlevt mode och ofta nås acceptansnivån bara av en viss typ av konsumenter. Vanligen adopteras de av vissa grupper, så kallade subgrupper. ”Fad” produkterna är oftast inte gjorda 11
Page 1 and 2: Kandidatexamen i Företagsekonomi T
Page 3 and 4: Abstract Title: A comparison betwee
Page 5 and 6: Innehållsförteckning 1. Inledning
Page 7 and 8: 1. Inledning I det inledande kapitl
Page 9 and 10: Massimo Dutti, Pull and Bear, Oysho
Page 11 and 12: 2. Teoretisk referensram I vårt te
Page 13 and 14: För att möta kvalitativa mål beh
Page 15: ”Värdeskapande innebär i samver
Page 19 and 20: efterfrågan i mode är omöjlig oc
Page 21 and 22: 2.7. Rörlig värdekedja (The Agile
Page 23 and 24: educeras med 32 % och även ge bät
Page 25 and 26: Vi har även valt att främst anvä
Page 27 and 28: I vårt val av sekundärdata har vi
Page 29 and 30: Kollektionerna på H&M skapas centr
Page 31 and 32: 4.2. Vad säger kunderna? Här pres
Page 33 and 34: Figur 4.4 Attributfördelning Vid d
Page 35 and 36: Vid den sista frågan fick responde
Page 37 and 38: Vi antar att H&M väljer att priori
Page 39 and 40: Vi sammankopplade även respondente
Page 41 and 42: För att indirekt kunna urskilja re
Page 43 and 44: att det är intressant att så mån
Page 45 and 46: 5.3.3. Betydelse av quick response
Page 47 and 48: 6. Slutsats I kapitlet presenteras
Page 49 and 50: använder sig av marknadsföring. V
Page 51 and 52: När vi analyserade studiens result
Page 53 and 54: Patel. Runa, Davidsson. Bo (2003).
Page 55 and 56: Förteckning över bilagor Bilaga 1
Page 57 and 58: Bilaga 2. Insamlade svar från enk
Page 59 and 60: 7. Hur skulle du poängsätta Zara/
Page 61 and 62: (Compartison of the acceptance cycl

En jämförelse mellan H&M & Zara´s förmåga att leverera ett ... - BADA

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?