Programtidning Februari 2009 (pdf) - Sveriges Radio
Programtidning Februari 2009 (pdf) - Sveriges Radio
Programtidning Februari 2009 (pdf) - Sveriges Radio
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
våra ensembler<br />
sveriges radios<br />
symfoniorkester<br />
radiokören<br />
expedition<br />
torstensson<br />
vårens tonsättare<br />
klas torstensson<br />
program februari <strong>2009</strong><br />
Helafton med<br />
lasse berghagen<br />
beethovens nia<br />
med daniel Harding<br />
radiokören ocH<br />
martina batic<br />
kärlek på franska
”Daniel Harding’s Mahler carries the force of<br />
the young conductor’s considerable conviction”<br />
(The Times)<br />
Musiken finner du i Berwaldhallens shop!<br />
Daniel Harding på väg mot toppen<br />
Den 17 december 2004, debuterade den då 29-årige<br />
dirigenten Daniel Harding med en av världens bästa orkestrar -<br />
Wienerfilharmonikerna. På programmet stod Mahlers Symfoni<br />
nr 10. Sedan dess har han framfört verket tillsammans med både<br />
London Symphony Orchestra och <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s Symfoniorkester.<br />
I juni 2008 släpptes äntligen hans DG-debut tillsammans med<br />
Wienerfilharmonikerna. (CD 0028947773474)<br />
Vill du veta mer om hans musik? Besök www.iclassics.se.<br />
pms version (201)<br />
Unitel<br />
pms version (201)<br />
c<br />
Njut av musiken på klassiskt vis. Foto
Kära publik<br />
Säsongen har kommit igång på allvar och februari bjuder<br />
på några högintressanta gästspel. morgondagens musiker<br />
och sångare får en chans att prova sina vingar när elever<br />
från musik- och operahögskolan möter <strong>Sveriges</strong> radios<br />
Symfoniorkesters chefsdirigent daniel harding i Beethovens<br />
9:e symfoni. det är alltid lika fascinerande att höra hur musik<br />
kan födas på nytt när de unga formar den efter sina öron.<br />
att se de ännu oetablerade musikerna på vår stora scen är<br />
en viktig påminnelse om att musik också är en färskvara och<br />
ständigt pågående process. Även om man ger sig i kast med<br />
gamla verk så gjuter nya artister liv i musiken om och om<br />
igen. (läs mer om hur daniel harding ser på detta i en intervju<br />
längre fram i tidningen).<br />
en som redan, trots sin unga ålder, fått ordentlig fart på<br />
karriären är dirigenten lionel Bringuier (född 1986) som<br />
än en gång återkommer till Berwaldhallen, nu med bl.a.<br />
rachmaninovs 3:e pianokonsert, framförd av norrmannen leif<br />
ove andsnes. ett av pianolitteraturens absolut mest krävande<br />
och virtuosa stycken som fått stor spridning efter filmen Shine<br />
där ”rach 3” driver huvudpersonen david helfgott till en<br />
mental kollaps.<br />
Kort om Berwaldhallen – 30 År I År!<br />
Berwaldhallen invigdes 30 november 1979, ritad av erik<br />
ahnborg och Sune lindström och uppkallad efter Franz<br />
Berwald (1796–1866). Berwaldhallen är i första hand av-<br />
sedd för orkesterns och körens konserter, varav de flesta<br />
direktsänds i P2 och många dessutom över hela europa<br />
genom det europeiska radiosamarbetet eBU. Berwaldhallen<br />
används även för andra radio- och tV-evenemang och<br />
kan dessutom hyras av utomstående. Konsertsalen rymmer<br />
1 302 platser, varav 482 på parkett.<br />
I och utanför hallen finns flera konstverk: Utanför entrén<br />
möter Franz Berwald själv, en porträttmask i brons av<br />
Carl eldh (1873–1954), som också gjort bronsbysten av<br />
Berwald som står i artistentrén (deponerad av Kungliga<br />
operan).<br />
projektledare: lena tÖrner SkrIBenter: joHan norBerG, HedVIG MarklUnd, edWard klInGSpor ocH rolf lInder<br />
forMGIVare klaS enGStrÖM layoUt McdraW.<br />
oMSlaG: lUpo deSIGn foto: alexander HafeMann<br />
Vårens tonsättare Klas torstensson presenteras med<br />
Polarhavet, ett storslaget orkesterverk som fick lysande<br />
recensioner efter sitt uruppförande under Östersjöfestivalen<br />
2008. en konsert ingen bör missa, som bekräftar torstensson<br />
som en av den nutida musikens stora kompositörer. radiokören<br />
bjuder på fransk musik i vackra Sofia kyrka och lasse<br />
Berghagen framför tillsammans med anders Berglund och<br />
<strong>Sveriges</strong> radios Symfoniorkester några av sina älskade sånger<br />
här i Berwaldhallen, som denna månad verkligen är ett hus för<br />
alla smakriktningar.<br />
Väl mött!<br />
michael tydén<br />
Konserthuschef Berwaldhallen<br />
ovanför trappan i andra radens foajé står en keramisk<br />
skulptur av hertha hillfon (f. 1921); Vindens dotter.<br />
Väggdekorationerna i de tre foajéerna har gjorts av hans<br />
Viksten (1926–1987) under det samlande temat ”musikmagi”;<br />
instrument och musikaliska symboler representerar<br />
lekfullt och poetiskt musik i alla dess former; symfoni,<br />
jazz, folkmusik, pop och körsång.<br />
en stor del av magin i Berwaldhallens arkitektur står<br />
naturen själv för, skapad för ungefär fem miljarder år sedan.<br />
Granit och gnejs med diabas som dekorativt element bildar<br />
den mäktiga väggen längs med trappan mellan entré och<br />
parkett – en bild av tidernas morgon. Kompositören och<br />
poeten Bengt emil Johnson har skrivit den tillägnan som<br />
kan läsas vid trappans fot.
Jag gillar att jobba snabbt!<br />
ett samtal med daniel harding är en dröm för alla musikjournalister.<br />
här finns inget poserande, inget reserverat eller distanserat.<br />
han är den typen av människa som aldrig skulle drömma<br />
om att rätta intervjuaren, irritera sig över någon formulering<br />
eller överhuvudtaget sätta sig över någon. han har inte<br />
tid med sådant, ”that is not an issue” som han säger om<br />
eventuell distans mellan dirigent och musiker. För honom<br />
vore det ett fasansfullt slöseri med tid att markera revir eller<br />
status, han är på väg framåt, i rörelse hela tiden. musiken<br />
är så totalt i fokus att han utan affekt kan leverera både<br />
ris och ros till en musiker, utan att det ligger några andra<br />
dolda budskap och puttrar. då går det att komma fram till<br />
ett resultat, kanske till och med fortare än den pilsnabbe<br />
harding hade räknat med.<br />
Efter din första tid med <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s<br />
Symfoniorkester, finns det något som överraskat dig?<br />
om jag ska vara helt uppriktig så var jag väldigt<br />
optimistisk redan från början, men det överraskade<br />
mig att utvecklingen gick så fort. mina intentioner med<br />
orkestern infriades snabbare än jag hade trott.<br />
Musiker säger att du har ett sätt att repetera som är<br />
otroligt snabbt, håller du med om det?<br />
Jag gillar att jobba snabbt. det är en massa saker jag<br />
vill hinna säga, och det händer att folk ber mig ta det lite<br />
långsammare så de hinner förstå vad jag menar.<br />
Hur är det som ung dirigent att övertyga de äldre<br />
orkestermedlemmarna som kanske är vana vid en<br />
helt annan relation till dirigenten. Jag antar att du inte<br />
kräver att bli tilltalad med ”Maestro”?<br />
Självklart inte! när man gör musik är det viktigt att<br />
fokusera på verket och det gör alla professionella musiker.<br />
den här gamla relationen till dirigenten är inget man<br />
tänker på idag.<br />
Du har en stor förkärlek för Robert Schumanns<br />
musik. Vad är största utmaningen med hans verk?<br />
det är någonting, på ett bra sätt, obekvämt med hans<br />
musik. den är inte helt lätt att förstå och jag gillar det.<br />
han var ju i perioder djupt deprimerad och förvirrad och<br />
man kan också höra stark ångest i musiken. att göra<br />
det obekväma förståeligt är en del av utmaningen med<br />
musiken som ju är helt besläktad med hans komplexa<br />
personlighet. med Schumann får man verkligen kämpa<br />
och jag tycker det är tilltalande.<br />
Varför behöver världen ännu en tolkning av<br />
Schumanns musik?<br />
Jag tror inte folk ännu har förstått…<br />
(daniel pratar nu om möjligt ännu fortare. det här är ett<br />
ämne som ligger honom mycket varmt om hjärtat. han<br />
flyter ut i ett lyckligt resonemang som blir mer som ett<br />
- 4 -<br />
verbalt improviserande än en uttänkt formulering och jag<br />
har ett sjå att hinna skriva ner vad han säger.)<br />
det är som att bygga ett tredimensionellt föremål! tänk<br />
dig en svävande glob där alla hittar varsin ny annorlunda<br />
byggsten. Varje ny tolkning är ännu en bit till ett stort<br />
pussel. det är lite grann som forskare arbetar, en kollektiv<br />
resa över hundratals år.<br />
Din generation av dirigenter är mycket medvetna<br />
om de klassiska inspelningarna av olika symfonier.<br />
Tycker du det kan försvåra ditt arbete, tänker du<br />
någonsin på att bli jämförd med dessa tolkningar?<br />
Jag väljer i stället att se det som en resurs. det är<br />
underbart att lyssna på dem som kom före mig och alla<br />
olika tolkningar.<br />
Finns det något som du önskar men ännu inte<br />
framfört i Stockholm?<br />
nej, jag är mycket nöjd med programmet så här långt och<br />
tänker att vi har många intressanta år framför oss. det<br />
finns ju en oändlig källa av musik att ösa ur.<br />
Händer det att du saknar att spela trumpet?<br />
nej, jag var inte särskilt bra så varför skulle jag sakna<br />
det…<br />
Om du av någon anledning skulle tvingas byta till ett<br />
helt annat yrke, vad skulle det vara?<br />
Problemet är att jag absolut inte kan någonting annat.<br />
Kanske forskare, min pappa är ingenjör och forskare.<br />
Vad gör du om det råkar bli tid över mellan alla<br />
repetitioner i Berwaldhallen?<br />
Jag får faktiskt rätt mycket tid över. oftast arbetar jag på<br />
morgnarna och har eftermiddagarna lediga. Jag arbetar,<br />
studerar partitur och träffar vänner, och ibland följer mina<br />
barn med till Stockholm. Vi brukar gå till Junibacken och<br />
olika museer.<br />
Hur klarar du av att kombinera en karriär på hög nivå<br />
med att samtidigt vara pappa till två små barn?<br />
med svårighet, men de är väldigt vana att resa, följa med<br />
på turné, repetitioner och konserter. de följde med mig till<br />
tokyo och hade jättekul i femton timmar på planet! min<br />
egen pappa var alltid hemma och reste aldrig någonstans<br />
men allas situation är ju olika, det är alltid något man<br />
måste ta hänsyn till. det gäller att hitta en bra balans.<br />
Johan norberg
daniel harding Foto: Gustav Karlsson Frosty
Lasse Berghagen i ord, ton och bild<br />
Berwaldhallen Torsdag 5 februari kl 19.00 • Fredag 6 februari kl 18.00 • Lördag 7 februari kl 15.00<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s Symfoniorkester<br />
Konsertmästare: Peter Olofsson<br />
Anders Berglund, dirigent<br />
Lasse Berghagen<br />
Konserten spelas in och sänds senare<br />
under våren i SR P4.<br />
Ungefärlig konsertlängd: 2.00<br />
En helafton tillsammans med en av<br />
våra käraste underhållare och hans<br />
populära sånger.<br />
Lasse Berghagen har verkat som artist,<br />
kompositör och textförfattare sedan<br />
1960-talet och har med sitt enkla, vänliga<br />
anslag kommit att bli en av <strong>Sveriges</strong> mest<br />
folkkära underhållare. Som låtskrivare<br />
komponerade han redan som mycket<br />
ung Teddybjörnen Fredriksson, som<br />
blivit en av de mest populära visorna<br />
i den svenska vistraditionen. han har<br />
sedan dess haft stora framgångar med<br />
flera av sina låtar bl.a. Jennie Jennie<br />
(vinnare av den svenska melodifestivalen<br />
1975), Stockholm i mitt hjärta, En kväll<br />
i juni, Hej Clown (med Jan malmsjö,<br />
melodifestivalen 1969) Lisa, Tacka vet<br />
jag logdans, m.fl. lasse Berghagens dikt<br />
Då knäpper jag mina händer har tonsatts<br />
och finns publicerad i den svenska<br />
psalmboken.<br />
anders Berglund Foto: Jenerik henriksson<br />
han har också gett ut ett flertal<br />
barnböcker.<br />
Även som skådespelare har han haft<br />
en betydande karriär på svenska<br />
privatteaterscener, bl.a. som den<br />
komiske tangocharmören ”Flirtige<br />
Knut” i Kar de mummarevyn på Folkan,<br />
i Sängkammarfars och Spanska Flugan<br />
som i början av 1980-talet spelades<br />
för utsålda hus (438 föreställningar)<br />
på Vasateatern i Stockholm. lasse<br />
Berghagen satte upp sin egen musikal<br />
Världens Galenskap på Chinateatern<br />
1985 dit han återkom 2003 för att<br />
producera Chinarevyn tillsammans med<br />
magnus härenstam, Sissela Kyle, helen<br />
Sjöholm och loa Falkman. Allsång på<br />
Skansen blev under lasse Berghagens<br />
tid ett av Svt:s populäraste program<br />
någonsin. I samband med konserterna<br />
visas målningar av lasse Berghagen i<br />
Berwaldhallens foajé.<br />
- 6 -<br />
lasse Berghagen Foto: Johan ljungström/Sr<br />
Anders Berglund är född 1948 och<br />
uppvuxen i Stockholm. han började<br />
spela piano vid sex års ålder för att<br />
sedan avverka ett antal ”pianotanter”<br />
innan han som 11-åring gjorde sin<br />
turnédebut med Stockholms gosskör<br />
runt halva europa. efter studentexamen<br />
vid Södra latin gav sig anders ut på<br />
turné under 1970-talet bl.a. i USa med<br />
Björn Skifs och Blåblus, följt av allt från<br />
alice Babs till rhapsody in rock. anders<br />
har verkat som arrangör och kompositör<br />
i de mest varierande sammanhang<br />
tillsammans med <strong>Sveriges</strong> mest<br />
betydande artister. han har blivit ett<br />
välkänt ansikte efter sina många år som<br />
dirigent för melodifestivalens orkester<br />
och som pianist är han bekant för de<br />
flesta genom tv-programmet Så ska det<br />
låta.<br />
Johan norberg
Morgondagens musiker och sångare<br />
Berwaldhallen Onsdag 11 februari kl 18.00 • Torsdag 12 februari kl 18.00<br />
Kungliga Musikhögskolans<br />
orkester och kammarkör<br />
Konsertmästare: Oskar Treitler<br />
Mikaeli Kammarkör<br />
Nkosazana Dimande, sopran<br />
Lina Kindblad, alt<br />
Anders Håkansson, tenor<br />
Petteri Salomaa, baryton<br />
Daniel Harding, dirigent<br />
Ludwig van Beethoven (1770-1827)<br />
Symfoni nr 9 d-moll op. 125<br />
- Allegro, ma non troppo, un poco maestoso<br />
- Molto vivace<br />
- Adagio molto e cantabile<br />
- Presto<br />
Presentatör: Boel Adler<br />
Konserten spelas in och sänds senare<br />
under våren i SR P2.<br />
Ungefärlig konsertlängd: 1.05<br />
Att bli yrkesmusiker är att vilja hålla<br />
sitt klaraste ljus brinnande under lång<br />
tid framåt. Mötet med publiken hör<br />
till musikerutbildningens viktigaste<br />
och mest spännande moment, och<br />
strömstyrkan från en ung orkester<br />
som strävar efter sitt bästa resultat<br />
brukar nå långt utanför podiet. Varje år<br />
arrangerar musikhögskolan cirka 250<br />
konserter i olika genrer.<br />
Budskapet är frihet, jämlikhet och<br />
broderskap, och det är därför meloditemat<br />
från sista satsen i Ludwig van<br />
Beethovens nionde symfoni blivit eU:s<br />
nationalhymn. Beethoven hade redan<br />
1793 tankar på att tonsätta den då åtta<br />
år unga dikten An die Freude av Friedrich<br />
Schiller. en symfoni med körfinal dyker<br />
emellertid upp i skissböckerna först<br />
tjugofem år senare. när nian är färdig<br />
är det första gången rösten används<br />
i ett symfoniskt verk överhuvudtaget,<br />
en nymodighet som mötte stor<br />
misstänksamhet från tidens kritiker.<br />
man beskyllde bland annat Beethovens,<br />
vid det laget, fullt utvecklade dövhet<br />
för att ha fördunklat hans omdöme.<br />
Publikt har symfonin varit en succé<br />
ända sedan uruppförandet i wien<br />
1824, då michael Umlauf dirigerade.<br />
Beethoven satt vid hans sida på scenen<br />
och angav tempi. eller som violinisten<br />
Josef Böhm har berättat, och på<br />
så vis bidragit till mytbilden om det<br />
okammade skapargeniet: ”Beethoven<br />
dirigerade stycket själv; dvs, han stod<br />
bakom pulten och kastade sig fram<br />
och tillbaka som en galning…” mer<br />
medkänsla väcker anekdoten om hur<br />
altsolisten Caroline Unger fick vända<br />
Beethoven, som stod med ryggen till,<br />
ut mot parketten för att göra honom<br />
uppmärksam på det intensiva jubel som<br />
brutit ut när orkestern spelat klart.<br />
Nkosazana<br />
Dimande föddes i<br />
dobsonville, Soweto.<br />
hon inledde sin<br />
karriär med att sjunga<br />
i kyrkokören hemma,<br />
senare ingick hon<br />
i sånggruppen SaBC Choristers raU<br />
hlanganani och i körerna Ikhwezi Choral<br />
och Gauteng Choristers. hon studerar<br />
nu vid operahögskolan, tidigare har<br />
hon studerat sång vid universitetet<br />
i Kapstaden. nkosazana dimande<br />
gjorde sin operadebut som Santuzza i<br />
På Sicilien på Joseph Stone-teatern i<br />
Kapstaden 2005. Samma år sjöng hon<br />
rollen som Serena i Porgy och Bess<br />
på norrlandsoperan, en roll hon 2008<br />
sjöng på deutsche oper i Berlin och på<br />
det norske opera i oslo. nkosazana<br />
dimande debuterade förra året även<br />
som tosca på durban Play house.<br />
altpartiet sjungs av<br />
Lina Kindblad från<br />
Ystad. numera bor<br />
hon i Stockholm<br />
där hon studerar<br />
sång för eva<br />
larsson-myrsten vid<br />
Kungliga musikhögskolan, frilansar och<br />
undervisar. hon har tidigare studerat<br />
vid bland annat musikhögskolan i<br />
malmö och Birkagårdens folkhögskola.<br />
lina Kindblad har, för att nämna ett<br />
urval, sjungit rollerna som Second<br />
witch i Purcells Dido och Aeneas<br />
på Confidencen, eustazio i händels<br />
Rinaldo samt altpartierna i Saint-<br />
Saëns Juloratorium, händels Messias,<br />
Beethovens Missa Solemnis och haydns<br />
Nelsonmässa.<br />
- 7 -<br />
tenoren Anders<br />
Håkansson kommer<br />
från mörrum i<br />
Blekinge, han gick<br />
tre år på Stockholms<br />
operastudio innan<br />
han började på<br />
operahögskolan. anders håkansson<br />
har medverkat i operettuppsättningar,<br />
romans- och operakonserter. På<br />
operastudion har han bland annat<br />
gjort partier ur Manon av massenet, La<br />
Bohème av leoncavallo och Tintomara<br />
av lars-Johan werle. anders håkansson<br />
tilldelades under 2008 Kungliga<br />
musikaliska akademiens Stipendium och<br />
wagnersällskapets Bayreuthstipendium.<br />
Finske barytonen<br />
Petteri Salomaa<br />
är gästprofessor i<br />
sång vid Kungliga<br />
musikhögskolan.<br />
han debuterade<br />
efter studier vid<br />
Sibeliusakademin på Finska nationaloperan<br />
1983, och påbörjade snart en<br />
internationell karriär. han har sjungit<br />
flera roller på drottningholm, varit<br />
engagerad på theater Freiburg och som<br />
gästsolist vid Frankfurtoperan. Petteri<br />
Salomaa framträder på operahus och<br />
festivaler i både europa och USa och<br />
har arbetat med dirigenter som william<br />
Christie, Philippe herreweghe och eric<br />
ericson. Petteri Salomaa har gjort flertal<br />
inspelningar, bl.a. Beethovens Symfoni<br />
nr 9 med roger norrington och flera<br />
mozartoperor med drottningholmteaterns<br />
orkester och arnold Östman.<br />
hedvig marklund<br />
Kmh:s symfoniorkester Foto: Gunnar helgesson
Expedition till is och grönska<br />
Berwaldhallen Fredag 13 februari kl 19.30 • Lördag 14 februari kl 15.00<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s Symfoniorkester<br />
Konsertmästare: Malin Broman<br />
François Leleux, oboe<br />
Daniel Harding, dirigent<br />
Klas Torstensson (1951)<br />
Polarhavet<br />
Richard Strauss (1864-1949)<br />
Konsert D-dur för oboe och<br />
liten orkester, op.144<br />
- Allegro moderato<br />
- Andante<br />
- Vivace<br />
Ralph Vaughan Williams (1872-1958)<br />
Symfoni nr 5 D-dur<br />
- Preludio: moderato<br />
- Scherzo: presto<br />
- Romanza: lento<br />
- Passacaglia: moderato<br />
Presentatör: Boel Adler<br />
Fredagens konsert direktsänds i SR P2 med<br />
repris sön 22/2 kl 21.30.<br />
Ungefärlig konsertlängd: 2.00<br />
Berwaldhallen fortsätter sin satsning att<br />
ge nutida svenska tonsättare utrymme<br />
att framföra sin musik tillsammans med<br />
<strong>Sveriges</strong> radios Symfoniorkester. Vårens<br />
tonsättare <strong>2009</strong> är Klas Torstensson,<br />
vars suggestiva tonspråk vunnit<br />
stort internationellt erkännande. han<br />
studerade komposition vid Ingesunds<br />
musikhögskola, musikvetenskap vid<br />
Göteborgs universitet och elektronisk<br />
musik vid Institutet för sonologi i Utrecht.<br />
Sedan 1973 bor Klas torstensson i<br />
holland. expedition torstensson börjar<br />
med Polarhavet, som han här skriver om<br />
själv. Senare under våren kommer även<br />
Fastlandet och operan Expeditionen att<br />
framföras.<br />
trots att Polarhavet inte är tänkt som<br />
ett stycke programmusik, ger ju titeln<br />
en tydlig fingervisning om var jag<br />
hämtat min inspiration till verket. (Inte<br />
för första gången för övrigt: min opera<br />
Expeditionen (1994-1999) – om andrées<br />
misslyckade ballongexpedition 1897 -<br />
har blivit kallad ”världens nordligaste<br />
opera…”) Polarhavet är alltså ett abstrakt<br />
stycke musik, och till och med vinden<br />
som då och då hörs avslöjar varken något<br />
om sin geografiska eller klimatologiska<br />
- 8 -<br />
hemvist. de vattenfyllda havssnäckorna<br />
som hanteras av de två slagverkarna<br />
längst till vänster och höger på scenen,<br />
avger - sporadiskt - kluckande ljud.<br />
märkligt tropiska fremdkörper i<br />
dessa annars så ödsliga polartrakter!<br />
nordpolens istäcke smälter som vi vet.<br />
Kanske blev sommaren 2008 den första<br />
isfria sommaren på hundratusen år? mitt<br />
stycke var ursprungligen inte tänkt att<br />
vara ett minnesmärke över en svunnen<br />
istid, men kanske blev det iallafall… men<br />
mitt polarhav är fortfarande isbelagt! de<br />
massiva, tonala tuttiackorden i Fastlandet<br />
- den första delen i min orkestercykel<br />
A cycle of the North - låter enligt en<br />
holländsk musikkritiker som båkar som<br />
lyser vid horisonten.<br />
I denna andra del, Polarhavet, är det<br />
vilda havet stilla. För att citera Jos Kunst,<br />
min tyvärr alldeles för tidigt avlidna<br />
holländska tonsättarkollega, i hans<br />
diktsamling Niemand blijft ooit zichzelf<br />
(”Ingen förblir sig själv”) från 1982:<br />
- Kijk, de zee is stilgezet<br />
hij schuift alleen nog wat heen en weer.<br />
(- titta, havet har stoppats/det rör sig<br />
bara litet fram och tillbaka.)<br />
Klas torstensson<br />
Polarhavet Foto: alexander hafemann
Vårens tonsättare inleder, och efter Strauss höstfärgade oboekonsert möter vi<br />
Vaughan williams grönskande landskap<br />
Klas torstensson Foto: teo Krijgsman<br />
Expedition Torstensson<br />
Polarhavet 13-14 februari<br />
Fastlandet (ffg i Sverige) 3-4 april<br />
expeditionen 18 april<br />
Idén att komponera en oboekonsert<br />
fick Richard Strauss 1945 av den<br />
unge amerikanske officeren John de<br />
lancie, som han träffade under dennes<br />
tjänstgöringstid i tyskland. På knagglig<br />
tyska förklarade de lancie hur mycket<br />
han tyckte om de fenomenalt sångbara<br />
oboestämmorna i Don Quixote, Don<br />
Juan och andra Straussverk han spelat<br />
i det civila som oboist i Pittsburghs<br />
symfoniorkester. han fick visserligen<br />
ett kort ”nej” som svar då han frågade<br />
Strauss om han någonsin funderat på att<br />
komponera en solokonsert för oboe. men<br />
tanken hade slagit rot i den då åttioårige<br />
kompositören, och utvecklades snart till<br />
vad som kommit att bli en av hörnstenarna<br />
i sololitteraturen för instrumentet.<br />
oboekonserten uruppfördes i februari<br />
1946 med marcel Saillet som solist. I sin<br />
kammarmusikaliska struktur rymmer den<br />
mycket av den eftersinnande atmosfär<br />
som präglar sena Straussverk. men här<br />
finns också, som i avslutningen, ren och<br />
sprudlande glädje.<br />
Ralph Vaughan Williams dirigerade<br />
själv uruppförandet av sin femte symfoni<br />
på en Promskonsert i royal albert<br />
hall 1943. Under pågående världskrig<br />
gjorde den omedelbart ett djupt intryck,<br />
och många hörde i verkets serena<br />
stämningar en lugnande fredsprofetia.<br />
Åtta år tidigare hade den betydligt<br />
våldsammare fjärde symfonin uruppförts,<br />
och siat om en mörkare tid. mycket<br />
av det musikaliska materialet i den<br />
femte symfonin stammar från Vaughan<br />
williams då ofullbordade opera The<br />
Pilgrims Progress. han dedicerade sin<br />
femte symfoni till Jean Sibelius, ”utan<br />
tillåtelse”, som det står i partituret. när<br />
Sibelius senare fick höra symfonin blev<br />
han djupt rörd, och uttryckte tacksamhet<br />
över dedikationen. Flera faktorer bidrar<br />
till att vi upplever Vaughan williams<br />
musik som så engelsk. det kan vara<br />
värt att nämna den stora insats han<br />
- 9 -<br />
gjorde för sitt hemlands psalm- och<br />
folkmusikskatt innan han funnit sitt<br />
eget musikaliska språk: han reste i sin<br />
ungdom runt på landsbygden och<br />
samlade ihop musik som ännu bara förts<br />
vidare på gehör, med syftet att bevara<br />
den för eftervärlden.<br />
François Leleux började spela oboe som<br />
sexåring. han antogs på le Conservatoire<br />
national Supérieur de musique i Paris<br />
när han var fjorton, och studerade där<br />
för Pierre Perlot och maurice Bourge.<br />
Som artonåring vann han platsen som<br />
solooboist i Parisoperans orkester, en<br />
position han också senare haft i Bayerska<br />
radions Symfoniorkester och europas<br />
Kammarorkester. leleux har nu en om-<br />
fattande karriär som solist och kammarmusiker<br />
i europa, asien och USa, och<br />
samarbetar regelbundet med artister<br />
som myung-whun Chung, alan Gilbert,<br />
Pierre Boulez, Victoria mullova, samt<br />
ensembler som les vents Français och<br />
Bastilleoperans blåsaroktett, Paris för att<br />
nämna några. han är konstnärlig ledare<br />
förensemble del arte i neuburg och<br />
Professorvid hochschule für musik i<br />
münchen.<br />
hedvig marklund<br />
François leleux Foto: Uwe arens
Alla Hjärtans Dag – Kärlek på franska<br />
Sofia kyrka lördag 14 februari kl 15.00<br />
<strong>Radio</strong>kören<br />
Martina Bati č , dirigent<br />
Ur programmet:<br />
Claude Debussy (1862-1918)<br />
Trois chansons<br />
(text: Charles d’Orléans)<br />
Ward Swingle (1927)<br />
L’amour de moi<br />
(Anonym)<br />
André Jolivet (1905-1974)<br />
Epithalame<br />
Presentatör: Maria Eby von Zweigbergk<br />
Konserten direktsänds i SR P2<br />
med repris sön 8/3 kl. 21.30.<br />
Ungefärlig konsertlängd: 1.15<br />
Lekfull, sensuell, passionerad – kärleken<br />
har många ansikten. Martina Batič är en<br />
färgstark ung dirigent från Slovenien<br />
som efter att hon vann första pris i Eric<br />
Ericson Award Competition 2006 fick<br />
möjlighet att börja samarbeta med de<br />
främsta körerna världen över.<br />
Martina Batič föddes i Slovenien 1978.<br />
Sin grundläggande musikutbildning<br />
fick hon vid musikaliska akademien i<br />
ljubljana där hon tog en examen 2002<br />
och direkt efter detta följde studier i<br />
kördirigering vid högskolan för musik<br />
och teater i münchen. För närvarande<br />
verkar hon som kormästare vid Slovenska<br />
nationaloperan i ljubljana men utnyttjar<br />
övrig tid till frilansengagemang med andra<br />
körer. martina Batic ˇ deltar regelbundet<br />
som jurymedlem vid betydande körtävlingar<br />
runt om i europa och verkar<br />
även som lärare i kördirigering.<br />
Trois chansons av Claude Debussy är en<br />
samling från 1908 men två av sångerna<br />
skrevs tidigare. musiken binder samman<br />
tidigare musikstilar med den för tiden<br />
rådande harmoniska tekniken. texterna<br />
är skrivna av Charles d’orléans, prins och<br />
poet, som satt fängslad i england efter<br />
slaget vid agincourt 1415. Verken är inte<br />
tematiskt besläktade: Dieu! qu’il la fait är<br />
en skimrande kärlekssång. I Quant j’ai ouy<br />
slingrar sig en smäktande melodi över ett<br />
slagverksliknande vokalt ackompanjemang<br />
där den energiska Yver klagar på den<br />
grymma vintern.<br />
L’amour de moi kommer från den<br />
populära sånggruppen Swingle Singers<br />
repertoar. den franska folksången<br />
framförs i Ward Swingles eleganta<br />
arrangemang i den a capella-tradition<br />
som bl.a. svenska real Group gjort så<br />
populär. ett stycke som visar radiokörens<br />
världsberömda förmåga att<br />
obehindrat röra sig över genregränserna<br />
med samma stilsäkerhet.<br />
ward Swingle berättar om bakgrunden<br />
till arrangemanget: ”det är ett resultat<br />
av en campingsemester vår familj<br />
gjorde i Frankrike. Vi satt runt elden och<br />
sjöng när en ung fransk flicka sjöng en<br />
gammal folksång L’amour de moi. Jag<br />
var förbluffad över melodins romantiska<br />
skönhet, och nyfiken att få veta hur det<br />
var möjligt att källan till denna underbara<br />
sång kunde vara okänd.”<br />
den franske kompositören André Jolivet<br />
hade en ambition att återföra till musiken<br />
dess ”ursprungliga, uråldriga betydelse<br />
när den fortfarande hade en magisk<br />
och bönfallande funktion som uttryck<br />
för religiositet i forntida samhällen”.<br />
magi och besvärjelse spelar därför<br />
en viktig roll i hans musik. Även i det<br />
oförtjänt bortglömda verket Epithalame<br />
som kombinerar onomatopoesi med<br />
påhittade ord, ofta med rytmisk funktion,<br />
ibland imiterande stråkars pizzicato.<br />
Kören ska, enligt Jolivet, vara ”en<br />
virtuos vokalorkester bestående av tolv<br />
soloröster”. Stycket skrevs till paret<br />
Jolivets 20-årsjubileum, på partituret står<br />
skrivet ”a ma femme, pour nos vingt ans<br />
de mariage”.<br />
Johan norberg<br />
- 10 -<br />
Sofia kyrka Foto: Klas engström
Rysk bravur och franska rytmer från tidigt 1900-tal<br />
Berwaldhallen Torsdag 19 februari kl 18.00 • Fredag 20 februari kl 19.30<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s Symfoniorkester<br />
Konsertmästare: Bernt Lysell<br />
Leif Ove Andsnes, piano<br />
Lionel Bringuier, dirigent<br />
Sergej Rachmaninov (1873-1943)<br />
Pianokonsert nr 3 d-moll op. 30<br />
- Allegro ma non tanto<br />
- Intermezzo: Adagio<br />
- Finale: Alla breve<br />
Maurice Ravel (1875-1937)<br />
La Valse<br />
Florent Schmitt (1870-1958)<br />
La tragédie de Salomé,<br />
symfonisk dikt, op. 50 (endast fre)<br />
Presentatör: Katarina Lindblad<br />
Fredagens konsert direktsänds i SR P2<br />
med repris sön 1/3 kl 21.30.<br />
Ungefärlig konsertlängd: 1.10 (tors)<br />
och 2.00 (fre)<br />
Blod och brutalitet i Schmitts<br />
La tragédie de Salomé, eggande<br />
ödesrytmer i Ravels La Valse och<br />
storslagen skönhet och virtuositet<br />
i den kanske mest fruktade av alla<br />
solokonserter, Rachmaninovs tredje<br />
pianokonsert. Känslorna svallar<br />
när pianisten Leif Ove Andsnes och<br />
dirigenten Lionel Bringuier gästar<br />
Berwaldhallen.<br />
Sergej Rachmaninov brukar kallas en av<br />
de sista romantiska tonsättarna, med en<br />
varm flödande melodik, teknisk briljans<br />
och stor virtuositet. detta är tydligt inte<br />
minst i den tredje pianokonserten, som<br />
är ett av de tekniskt mest svårspelade<br />
styckena i hela pianolitteraturen. trots<br />
en välstrukturerad balans mellan solist<br />
och orkester har pianot genomgående<br />
huvudrollen i de tre satserna.<br />
rachmaninov skrev sin tredje<br />
pianokonsert sommaren 1909 inför en<br />
turné i amerika. På grund av tidsbrist<br />
tvingades rachmaninov öva in konserten<br />
på ett tyst piano ombord på båten över<br />
atlanten. Premiären ägde rum i new York<br />
28 november under ledning av dirigenten<br />
walter damrosch och i januari året därpå<br />
spelades den igen, denna gång med<br />
Gustav mahler som dirigent.<br />
den franske tonsättaren Florent Schmitt<br />
är en av alla de tonsättare som betytt<br />
mycket för sin samtid, men som sedan<br />
fallit i glömska. hans musik har ofta<br />
kallats orientalistisk eller impressionistisk<br />
och bär drag både av debussy och av<br />
richard Strauss. Baletten La tragédie<br />
de Salomé från 1907 innebar ett<br />
internationellt genombrott och kan med<br />
sin moderna harmonik, polyrytmiska<br />
passager och synkoper sägas förebåda<br />
Stravinskys Våroffer. Schmitt förkortade<br />
också stycket till en symfonisk dikt för<br />
stor orkester. det är i den skepnaden<br />
musiken idag är berömd.<br />
”Genom en skimrande dimma kan man<br />
endast glimtvis urskilja dansande par.<br />
Dimman lättar efterhand, ljuset blir<br />
starkare och vi ser en jättelik balsal fylld<br />
med dansande. Skenet från ljuskronorna<br />
bryter fram och får allt att glittra. Ett<br />
kejserligt palats, omkring 1855.”<br />
Så beskriver Maurice Ravel själv<br />
La Valse från 1920. ravel hade länge<br />
tänkt skriva en hyllning till Johann<br />
Strauss och wienervalsen när den<br />
ryske balettmästaren Sergej diagilev<br />
1919 beställde en balett. när han fick se<br />
resultatet sa han ”det är ingen balett, utan<br />
en målning av en balett”, och vägrade<br />
sätta upp stycket. ravel kom därför att<br />
istället kalla La Valse för en ”koreografisk<br />
dikt”. musiken illustrerar på ett mästerligt<br />
sätt kampen och kollisionen mellan<br />
en virvlande briljant yta och ett mörkt<br />
underliggande bråddjup – europa efter<br />
första världskriget. de ödesmättade<br />
dansrytmerna mynnar ut i en eggande<br />
danse macabre - sista takten är den enda<br />
som inte går i valstakt.<br />
- 11 -<br />
leif ove andsnes Foto: Simon Fowler<br />
den norske pianisten Leif Ove Andsnes<br />
är sedan många år ett etablerat namn<br />
bland de riktigt stora pianisterna idag.<br />
andsnes föddes i Karmøy 1970 och<br />
studerade vid Griegakademien i Bergen<br />
för bland andra Jiri hlinka. han har<br />
också studerat för Jacques de tiège<br />
och är en lovordad rachmaninovtolkare.<br />
andsnes spelar regelbundet med de<br />
största orkestrarna runt om i världen,<br />
ger solokonserter och är en framstående<br />
kammarmusiker. han har mottagit otaliga<br />
priser och utmärkelser och är lärare vid<br />
norges musikhögskola och ledamot<br />
av Kungliga musikaliska akademien i<br />
Sverige.<br />
Lionel Bringuier föddes i nice 1986<br />
och har trots sin ungdom redan hänfört<br />
publiken på otaliga konserthus världen<br />
över. lovorden har haglat och Bringuier<br />
har mottagit flera priser. han har redan<br />
gästat Berwaldhallen flera gånger.<br />
2005 vann han flera utmärkelser vid<br />
49th International Young Conductors<br />
Competition i Besançon och idag är han<br />
“Chef associé” vid Bretagneorkestern<br />
och “assistant Conductor” till esa-Pekka<br />
Salonen vid los angeles Filharmoniska<br />
orkester.<br />
edward Klingspor<br />
lionel Bringuier Foto: anastasia Chernyasky
Kulturskolan möter <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s Symfoniorkester<br />
att konsertverksamheten inom Berwaldhallen de senaste åren försökt närma<br />
sig en ny ung publik lär knappast ha undgått någon. och med ”moment 23”, där<br />
ungdomar till och med 23 år erbjuds gratiskonserter, kan förhoppningsvis fler<br />
unga lockas in i konsertvärlden. nu tas ytterligare ett steg i denna uppsökande<br />
verksamhet.<br />
Inför skolstarten <strong>2009</strong> har Berwaldhallen<br />
skickat ut en inbjudan till Kulturskolan i<br />
Stockholmsområdet om ett samarbetsprojekt<br />
mellan Kulturskolans orkestrar<br />
och <strong>Sveriges</strong> radios Symfoniorkester.<br />
det har resulterat i att fyra ensembler<br />
från de kommunala musikskolorna<br />
inbjudits till Berwaldhallen för att få spela<br />
med orkestern: Stockholms ungdomsorkester,<br />
blåsorkestern Söderdraget,<br />
nacka sinfonietta och Västerorts<br />
ungdomssymfoniker. repetitionerna sker<br />
under vecka 13 med såväl stämrep med<br />
medlemmar ur orkestern som full orkester<br />
(tutti). den stora konserten kommer att<br />
äga rum den 28 mars under ledning av<br />
Glenn mossop. en av initiativtagarna till<br />
samarbetsprojektet är hanns rodell,<br />
programchef för <strong>Sveriges</strong> radios<br />
Symfoniorkester:<br />
– Vitsen är att locka musikelever<br />
inom den kommunala musikskolan till<br />
Berwaldhallen för att lyssna på våra<br />
konserter och samtidigt få möjlighet att<br />
spela tillsammans med våra musiker, säger<br />
han. Det måste ju vara en oerhörd kick<br />
att få spela med en stor symfoniorkester<br />
Västerorts ungdomssymfoniker Foto: ann-Katrine almqvist<br />
och träffa några av de allra främsta<br />
professionella musikerna i landet. Men det<br />
är också viktigt att bara sprida intresset om<br />
klassisk musik och hur den instrumentala<br />
såväl som den vokala seriösa repertoaren<br />
låter, tillägger han.<br />
en annan anledning till denna inbjudan<br />
är att de kommunala kulturskolornas<br />
inriktning på den klassiska musiken<br />
successivt har minskats de senaste åren.<br />
orsaken är som så ofta av ekonomisk<br />
natur. Visst kan annars erbjudandet<br />
från Berwaldhallen vid första anblicken<br />
verka som en helt oemotståndlig chans.<br />
men det är inte någon självklarhet att<br />
ungdomsorkestrar och deras lärare utan<br />
en viss reservation ger sig i kast med ett<br />
dylikt projekt. det kan också kännas inte<br />
så lite läskigt att testa sina musikaliska<br />
färdigheter med professionella musiker i<br />
världsklass – låt vara att det sker under<br />
lättare premisser. att närma sig unga<br />
känsliga musiker på det här sättet, kräver<br />
ett arbete med silkesvantar för att inte<br />
projektet får motsatt effekt. något som<br />
hanns är väl medveten om:<br />
- 12 -<br />
– Det är inte meningen att sätta upp<br />
en alltför hög nivå. Då känns givetvis inte<br />
motivationen lika stor till att börja själv,<br />
säger han. Så därför får de orkestrar som<br />
inbjuds att spela i Berwaldhallen själva<br />
göra två musikval.<br />
Utbyten mellan olika orkestrar är inget<br />
ovanligt i sammanhanget. och här står<br />
sig svenska solister väl i konkurrensen.<br />
men med återväxten inom den kommunala<br />
musikskolan är det avsevärt sämre<br />
beställt. Indragningarna har gjort att den<br />
klassiska musiken syns mindre här. det<br />
kan man konstatera bara genom att gå in<br />
på webbsidan musikskolan.se – en sida<br />
som säger sig vara samlingspunkten för<br />
elever, musiklärare och musikintresserade<br />
i allmänhet. För den som trånar efter att<br />
spela gitarr är utbudet jättelikt – klart mer<br />
begränsat, för att inte säga obefintligt,<br />
är utbudet för instrument som oboe eller<br />
cello. Ja, till och med förutsättningarna<br />
för en ukulelemusiker är större.<br />
Så hur ska man få unga att intressera<br />
sig för ett instrument som knappt finns<br />
eller en musik som de aldrig får höra?<br />
Just av den anledningen är det viktigt<br />
att uppmuntra unga musiker att fortsätta<br />
spela på klassiska instrument, menar<br />
hanns. annars riskerar den kommunala<br />
orkesterverksamheten att dö ut:<br />
– Vi som konserthusinstitution har<br />
också ett ansvar för återväxten i vår egen<br />
symfoniorkester. Och med denna inbjudan<br />
hoppas vi sporra unga musikstuderande<br />
att fortsätta satsningen till elitnivå.<br />
Många av musikerna i <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s<br />
Symfoniorkester är ju själva unga eller<br />
föräldrar till ungdomar. Och vi har ju<br />
också en ungdomlig chefsdirigent, Daniel<br />
Harding – ett lysande exempel på hur<br />
unga förmågor kan nå mycket långt.<br />
Kulturskolans konsert med <strong>Sveriges</strong><br />
radios Symfoniorkester äger rum den 28<br />
mars kl 18.00.<br />
rolf linder
Noter<br />
daniel harding och Peter mattei Foto: Fredrik Ydhag<br />
Idel lovord för Daniel Harding på Matteifestivalen<br />
matteifestivalen gick av stapeln den 8-11 januari <strong>2009</strong> på Kulturens hus i<br />
luleå. en av världens mest eftertraktade operasångare, barytonen Peter<br />
mattei, från Gammelstad utanför luleå stod som konstnärlig ledare.<br />
Berwaldhallens chefsdirigent daniel harding medverkade och dirigerade<br />
mahler Chamber orchestra i verk av mozart. Såhär skrev norrländska<br />
Socialdemokraten om konserten:<br />
Med Daniel Harding och Mahler Chamber Orchestra är det pang på som<br />
gäller. Deras tolkning av Mozarts symfoni nummer 41, Jupiter, är som en<br />
raket - sprakande och explosivt från första till sista tonen. Harding är en fysisk<br />
dirigent och det går inte att ta miste på hur han bokstavligen kramar ur all<br />
kraft som finns att uppbåda i orkestern till sista droppen, likt när det sista skall<br />
klämmas ur en tandkrämstub.<br />
Johan E. Skoglund<br />
Vänföreningens stipendier till kör och orkester<br />
Som traditionen bjuder delade radiosymfonikernas och Körens Vänförening nyligen ut stipendier till två musiker ur orkestern och en<br />
ur kören. Utdelningen skedde under en konsert i december 2008 och stipendierna på 20 000 kr vardera gick till annika hudak, alt,<br />
lennart nord, tuba och Saara nisonen Öman, violin. Stort grattis! läs gärna mer på www.rskv.org<br />
Såpoperastudion<br />
sr.se/p2<br />
Realityradio för kultureliten.<br />
- 13 -<br />
Stipendium till cellisten Hanna Dahlqvist<br />
hanna dahlqvist höll sin diplomkonsert i<br />
Berwaldhallen den 19 november 2008 och<br />
fick lysande recensioner. nu har hon, från<br />
stiftelsen Saltö, erhållit ett stipendium på<br />
75 000 kr ur erik Järnåkers stipendiefond.<br />
Stort grattis från Berwaldhallen!<br />
Såpoperastudion tar med dig till fabriksgolvet där operans värld erövras genom<br />
hårt arbete. Hör morgondagens stjärnor ta sig an mästarna och lär dig allt om<br />
stämbandsknutar, auditionskräck och scenkåthet.<br />
Måndagar 12:30 i P2.<br />
Söndagar 15:03 i P1.<br />
hanna dahlqvist Foto: mattias ahlm
Våra ensembler och chefsdirigenter<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s Symfoniorkester<br />
”det är alltid en glädje att samarbeta<br />
med den här orkestern. de har en<br />
avspänd och samtidigt mycket produktiv<br />
atmosfär - en dröm för varje dirigent!”<br />
det säger Gianandrea noseda, som<br />
vid sidan av Valery Gergiev, herbert<br />
Blomstedt, myung-whun Chung,<br />
Jukka-Pekka Saraste och många andra<br />
världsdirigenter utvecklat ett särskilt<br />
positivt och personligt samarbete med<br />
<strong>Sveriges</strong> radios Symfoniorkester.<br />
orkestern bildades 1965 och<br />
utvecklade under Sergiu Celibidaches<br />
ledning en internationell standard,<br />
med framgångsrika utlandsturnéer<br />
som följd. herbert Blomstedt fortsatte<br />
utvecklingsarbetet och 1984 kom<br />
den 25-årige esa-Pekka Salonen till<br />
orkestern och tillförde nytänkande och<br />
fräschör. efter 10 år tog ryssen evgenij<br />
Svetlanov över, de stora romantikernas<br />
man och en tillskyndare av svensk musik<br />
och under 2000-talet har österrikaren<br />
manfred honeck drillat orkestern i<br />
wienertraditionen och det klassiska<br />
spelet.<br />
nu har britten daniel harding tagit<br />
över posten med ett friskt förhållande till<br />
traditionen, där han gärna kombinerar<br />
nytt och klassiskt. han fortsätter även att<br />
beställa och framföra ny svensk musik.<br />
att värna den svenska<br />
konstmusikskatten och beställa och<br />
spela nyskriven musik, har alltid varit ett<br />
viktigt uppdrag. I det sammanhanget<br />
bör Stig westerberg framhållas,<br />
kapellmästare som bl.a. gav över 100<br />
svenska uruppföranden 1958-83.<br />
de senaste åren har turnéerna gått till<br />
bl.a. Proms i london, musikverein i wien,<br />
Vita nätter i S:t Petersburg, Spanien,<br />
abu dhabi i Förenade arabemiraten,<br />
Kanarieöarna, moskva och lovordade<br />
konserter med lang lang i hamburg och<br />
dresden.<br />
Daniel Harding, chefsdirigent<br />
daniel harding (1975) är född i oxford,<br />
england, och säger sig ha fått sina<br />
viktigaste lärospån av legendariske<br />
dirigenten Simon rattle, under många<br />
år hans mentor. endast 21 år gammal<br />
dirigerade harding Berlinfilharmonikerna<br />
vid festivalen i Berlin, och var samma år<br />
(1996) den yngste som dirigerat en BBC:s<br />
Proms-konsert. han innehar uppdrag<br />
för ledande ensembler i världen, bl.a.<br />
filharmonikerna i wien, los angeles och<br />
Berlin. Sedan 2007 är harding förste<br />
gästdirigent för londons Symfoniorkester<br />
och sedan 2003 konstnärlig ledare<br />
för mahler Chamber orchestra. Som<br />
operadirigent har daniel harding haft<br />
stora framgångar vid bl.a. londons<br />
Covent Garden och legendariska la Scala<br />
i milano. 2002 erhöll han utmärkelsen<br />
Chevalier de l’ordre des arts et des<br />
lettres av franska regeringen. relationen<br />
till Sverige etablerades redan 1997-<br />
2003 då han var förste gästdirigent vid<br />
norrköpings Symfoniorkester. I januari<br />
2007 tillträdde han som ny chefsdirigent<br />
för <strong>Sveriges</strong> radios Symfoniorkester.<br />
<strong>Radio</strong>kören<br />
radiokören är sedan 50-talet en av<br />
världens främsta a cappella-körer, unik i<br />
sin behärskning av hela repertoaren från<br />
barock till samtida.<br />
Kören bildades 1925 men det var i och<br />
med att eric ericson blev chefsdirigent<br />
som ensemblen blev det flexibla<br />
instrument den varit sedan dess. ett<br />
instrument som gav samtida tonsättare<br />
möjlighet att få utlopp för ny, avancerad<br />
körmusik. I kretsen kring ericson och<br />
radiokören samlades tonsättare som<br />
Ingvar lidholm, Sven-erik Bäck, lars<br />
edlund, György ligeti och Krzysztof<br />
Penderecki, som komponerade direkt för<br />
kören. 2007 utnämndes eric ericson till<br />
körens hedersdirigent.<br />
Sedan de första succékonserterna<br />
i Berlin och Venedig på 1960-talet blir<br />
- 14 -<br />
kören regelbundet inbjuden att delta i<br />
internationella festivaler och konserter.<br />
80-talets samarbeten med riccardo<br />
muti och Claudio abbado resulterade<br />
i en rad uppmärksammade konserter<br />
och skivinspelningar. På senare år<br />
har kören bl.a. turnerat i Japan och<br />
Italien, medverkat i en festival i Utrecht,<br />
samarbetat med tallin Chamber<br />
orchestra i moskva, med mahler<br />
Chamber orchestra och daniel harding<br />
i turin, medverkat i festivalen mostly<br />
mozart i new York och givit julkonserter i<br />
Belgien och holland.<br />
efter ericsons 30 år som körens ledare,<br />
har varje ny chefsdirigent präglat kören och<br />
tillfört nya färger och färdigheter. anders<br />
Öhrwall bidrog med sin specialkompetens<br />
inom barockmusiken, Gustaf Sjökvist<br />
ledde en rad uruppföranden men gjorde<br />
också populära program med gästartister<br />
som lill lindfors och olle adolphson.<br />
tõnu Kaljuste förde in tonsättare från<br />
öst som arvo Pärt och alfred Schnittke,<br />
och Stefan Parkman genomförde bl.a.<br />
en serie med Bachs samtliga stora verk.<br />
Sedan hösten 2007 leds kören av unge<br />
holländaren Peter dijkstra.<br />
Peter Dijkstra, chefsdirigent<br />
Peter dijkstra (1978) vann första pris vid<br />
första utdelandet av eric ericson award<br />
2003. dijkstra har sjungit gossopran både<br />
med bl.a. Gustav leonhardt, Sigiswald<br />
Kuijken, och max van egmond i en serie<br />
Bach-kantater, och på operascenen,<br />
som nioårig första gosse i mozarts<br />
trollflöjten vid nederländska operan m.m.<br />
Utbildad på konservatoriet i haag med<br />
högsta betyg i både sång och dirigering,<br />
har dijkstra studerat orkesterdirigering<br />
för Jorma Panula vid Kungl.<br />
musikhögskolan och har flera inbokade<br />
orkesterengagemang framöver. Januari<br />
2005 utsågs dijkstra till förste gästdirigent<br />
för radiokören. September 2005 blev han<br />
chefsdirigent för Bayerska radions Kör.<br />
Från hösten 2007 är Peter dijkstra<br />
chefsdirigent för radiokören.
SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER<br />
Chefsdirigent<br />
Daniel Harding<br />
Aleksander Migdal<br />
Violin lI<br />
Per Öman *<br />
Renate Klavina<br />
Hans Åkeson<br />
Ivar Olsen *<br />
Violin l<br />
Bernt Lysell<br />
Konsertmästare<br />
RADIOKÖREN<br />
Jannica Gustafsson<br />
Alt konsertmästare<br />
Ulrika Jansson<br />
2:a konsertmästare<br />
Ulf Forsberg Christian Bergqvist<br />
Per Sporrong Lars Stegenberg Alexandra Kramer<br />
Olle Markström Gunnar Eklund Torbjörn Bernhardsson Lena Sintring Åsa Hallerbäck Thedéen Hanna Göran<br />
Per Hammarström Stanka Simeonova Svein Harald Martinsen<br />
Martin Stensson Anders Nyman Bo Söderström Eva Jonsson Thomas Andersson<br />
Jan Isaksson<br />
Ann-Marie Lysell Saara Nisonen Öman Roland Kress<br />
Kristina Lignell Elisabeth Arnberg<br />
Ranmo<br />
Helena Nilsson Staffan Bergström<br />
Kjell Bjurling<br />
Robert Röjder Entcho Radoukanov Jan Dahlkvist<br />
Carina Sporrong<br />
Oboe<br />
Sofi Berner<br />
Klarinett<br />
Kjell-Inge Stevensson *<br />
Susan Sabin<br />
Göran Brink John Lingesjö<br />
Chefsdirigent<br />
Peter Dijkstra<br />
Inger Kindlund-Stark<br />
Veneta Zaharieva Blendulf<br />
Bastrombon<br />
Sopran<br />
Susanne Carlström<br />
Ulrika Kyhle-Hägg<br />
Malin Broman<br />
Konsertmästare<br />
Paul Waltman Frida Hallén Blixt Mira Malik<br />
Joel Hunter *<br />
Eriikka Nylund**<br />
Ingegerd Kierkegaard Tony Bauer<br />
Håkan Roos<br />
Niklas Andersson *<br />
Tom Skog<br />
Tuba<br />
Lennart Nord *<br />
Ann Christin Ward Åsa Karlsson<br />
Göran Fröst Diana Crafoord<br />
Ola Karlsson<br />
Jan-Erik Gustafsson<br />
Ulrika Edström *<br />
Solocellist<br />
Solocellist<br />
Peter Molander<br />
Klarinett / Essklarinett<br />
Dag Henriksson<br />
Rolf Nykvist<br />
Pukor<br />
Tomas Nilsson *<br />
Eva Wedin Anna Zander<br />
Bas<br />
Johanna Sjunnesson<br />
Viola<br />
Jana Boutani Astrid Lindell<br />
Cello<br />
Fagott / Kontrafagott<br />
Maj Widding Katarina Agnas<br />
Ingalill Hillerud **<br />
Oboe/Engelskt horn<br />
Peter Lysell Linda Taube<br />
Tina Ljungkvist<br />
Bengt Rosengren *<br />
Ulf Bjurenhed * Bo Eriksson<br />
Klarinett / Basklarinett<br />
Mats Wallin<br />
Bengt Ny<br />
Slagverk<br />
Karl Thorson *<br />
Tenor<br />
Magnus Ahlström<br />
Fagott<br />
Henrik Blixt *<br />
Trumpet<br />
Tarjei Hannevold *<br />
* Stämledare ** Alt Stämledare<br />
Flöjt/Piccola Oboe<br />
Fredrik Ekdahl *<br />
Trombon<br />
Mats-Olov Svantesson Torben Rehnberg Mikael Oskarsson *<br />
Harpa<br />
Mats Nilsson ** Jan Huss (även pukor) ** Lisa Viguier *<br />
Lena Hillås-Söderström Jenny Ohlson Helena Olsson Marika Scheele Ulla Sjöblom<br />
Helena Ströberg<br />
Per Björsund<br />
Niklas Engquist<br />
Gunnar Sundberg Conny Thimander Staffan Alveteg Lars Johansson-Brissman Mathias Brorson<br />
Rickard Collin Bengt Eklund<br />
Stefan Nymark<br />
Johan Pejler<br />
Flöjt<br />
Erik Williams<br />
Love Enström<br />
Kontrabas<br />
Maria Johansson*<br />
Alt<br />
Helena Bjarnle<br />
Mattias Lillehorn<br />
Valthorn<br />
Hans Larsson *<br />
Mikael Appelgren *<br />
Annika Hudak<br />
Fredrik Mattson<br />
Joakim Schuster
MER MUSIK<br />
FEBRUARI<br />
LöRdAg 21 FEBRUARI kL 18.00<br />
Winter Swing<br />
Medverkande:<br />
Andreas Johnson<br />
Louise Hoffsten<br />
Roger Pontare<br />
Vivian Buczek<br />
Andreas öberg<br />
Claes Crona Trio<br />
Arrangör: Bo Johnson<br />
Biljetter: 260-360 kr<br />
LöRdAg 28 FEBRUARI kL 19.30<br />
Happy Jazz<br />
Medverkande:<br />
Papa Bue Viking Jazzband,<br />
gunhild Carling Big Band,<br />
gösta Linderholm,<br />
Peps Persson<br />
och John Pohlman.<br />
Arrangör: Concert and Promotion<br />
Biljetter: 240-350 kr<br />
Biljetter och information<br />
Berwaldhallens biljettkontor<br />
dag hammarskjölds väg 3<br />
Öppet helgfri mån-fre kl 12-18<br />
samt två timmar före resp konsert.<br />
tel. 08-784 18 00<br />
berwaldhallen.se<br />
ticnet 077-170 70 70<br />
MARS<br />
FREdAg 6 MARS kL 19.30<br />
LöRdAg 7 MARS kL 15.00<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s Symfoniorkester<br />
<strong>Radio</strong>kören<br />
Herbert Blomstedt dirigent<br />
Malin Byström sopran<br />
Anna Larsson alt<br />
Werner güra tenor<br />
georg Zeppenfeld bas<br />
Beethoven: Missa Solemnis<br />
Biljetter: 120-525 kr<br />
ToRSdAg 12 MARS kL 18.00<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s Symfoniorkester<br />
Juraj Valcuha dirigent<br />
Sergej Chatjatrjan violin<br />
Brahms: Violinkonsert<br />
Biljetter: 250 kr<br />
FREdAg 13 MARS kL 19.30<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s Symfoniorkester<br />
Juraj Valcuha dirigent<br />
Sergej Chatjatrjan violin<br />
Brahms: Violinkonsert<br />
Tjajkovskij: Symfoni nr 1<br />
Biljetter: 100-395 kr<br />
FREdAg 20 MARS kL 19.30<br />
LöRdAg 21 MARS kL 15.00<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s Symfoniorkester<br />
Rafael Frühbeck de Burgos dir.<br />
Josep Colom piano<br />
Albeniz/Frühbeck de Burgos:<br />
Suite espagnole<br />
de Falla: Nätter i spanska<br />
trädgårdar<br />
Respighi: Roms fontäner<br />
Respighi: Roms pinjer<br />
Biljetter: 100-395 kr<br />
LöRdAg 22 MARS kL 15.00<br />
<strong>Radio</strong>kören<br />
Stockholms Barockorkester<br />
Peter dijkstra dirigent<br />
Solister ur <strong>Radio</strong>kören:<br />
Jenny ohlson sopran<br />
Marie Alexis sopran<br />
Anna Zander alt<br />
Conny Thimander tenor<br />
Staffan Alveteg bas<br />
Bengt Eklund bas<br />
Händel: Israel i Egypten<br />
Biljetter: 100-395 kr<br />
SöNdAg 29 MARS kL 15.00<br />
Rysk Musikfest<br />
Arrangör: Stockholms Läns<br />
Blåsarsymfoniker<br />
Biljetter: 165 kr