Jämställdhetsplanen på väg till Styrelsen - Åbo Akademi

Europeisk examen i två steg
Bolognamodellen ger ny examensstruktur från hösten 2005.
■n
Hösten 2005 träder den examensreform
i kraft i Finland som
hittills gått under namnet Bolognaprocessen
eller tvåcykelmodellen.
Reformen innebär att
man går in för att skapa ett gemensamt
system för utbildningen
i Europa. Examensstrukturen
skall vara sådan att alla studerande
först avlägger en treårig
kandidatexamen och därefter om
de vill en tvåårig magistersexamen.
I samband med examensreformen
går man också över till att
mäta de avlagda studierna i
ECTS-studiepoäng, i stället för
det nuvarande systemet med studieveckor.
En kandidatexamen
består av 180 studiepoäng, medan
en magistersexamen kräver
ytterligare 120 poäng.
Orsaken till att man vill skapa
ett gemensamt system för utbildningen
inom Europa är att man
strävar efter att göra Europa till
ett kvalitativt högtstående utbildningsområde
där man betonar
rörlighet. Målsättningen är att
man ska kunna jämföra studierna
vid olika universitet både till omfattning
och till vitsord. Tanken
är till exempel att studerande
skall kunna ta sin kandidatexamen
vid ett universitet, och sedan
kunna fortsätta till magister vid
ett annat universitet i Europa.
– Det är en stor och utmanande
uppgift att skapa enhetliga
kriterier för universiteten i Europa,
och en speciell utmaning blir
det då EU utvidgas och de nya
länderna också skall anpassa
sina utbildningssytem till den
nya modellen, säger ÅA:s prorektor
Olle Anckar.
Undervisningsministeriet har
utsett en arbetsgrupp som i oktober
i fjol kom med ett betänkande
om hur tvåcykelsystemet ska genomföras
vid de finländska universiteten.
Betänkandet skickades
till universiteten, som inom
januari skulle sända sina remisssvar
till UVM. Inom ÅA har alla
fakulteter och enheter tagit ställning
till betänkandet, och styrelsen
vid Åbo Akademi sam-
12 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI
manställde synpunkterna till ett
enhetligt ståndpunktstagande
som godkändes vid styrelsemötet
den 21 januari.
20 ECTS-poäng per termin
ÅA:s reaktion på betänkandet är i
det stora hela att man välkomnar
undervisningsministeriets förslag.
Några invändningar hade
man ändå att komma med, och
den allvarligaste gäller sättet att
beräkna studerandes arbetsmängd.
UVM:s modell är baserad
på att studerande skall jobba 1
600 timmar per läsår, och det
motsvarar att man avlägger 60
ECTS-poäng per läsår. Då man
inom akademin har systemet
med tre terminer á 12 veckor, är
det totala antalet veckor under ett
läsår 36. Då de 1 600 timmarna
fördelas över dessa veckor blir
det en arbetsmängd på 44 timmar
per vecka, och det är en avsevärd
ökning jämfört med nuläget.
– Vi protesterar starkt mot det
här sättet att räkna och kommer
inte att tillämpa det, säger Anckar.
Vi planerar våra studier enligt
vårt system som baseras på tre
terminer, och vi kommer att ha
som utgångspunkt att man får 20
ECTS-poäng under en termin,
och 60 studiepoäng under ett läsår.
Inom ÅA accepterar man inte
heller arbetsgruppens förslag
om psykologie magistersexamen
som skulle förminskas till omfattningen
som ett resultat av examensreformen,
utan man anser
att detta ytterligare ska utredas.
Också då det gäller den sociala
utbildningen föreslår man att
UVM:s arbetsgrupp ska ompröva
sin ståndpunkt, eftersom modellen
som nu föreslagits skulle förhindra
samarbete mellan universitet
och yrkeshögskolor.
Tvåcykelmodellen skall införas
vid de finländska universiteten
i augusti 2005. En
övergångstid på ett par år kommer
att finnas under vilken studerande
har rätt att följa det
gamla systemet. Olle Anckar tror
ändå att den nya examensstrukturen
kommer att locka studerande
att övergå till det nya
systemet så fort de har möjlighet,
eftersom kandidatexamen minskar
i omfattning enligt tvåcykelmodellen.
Kandidatexamen övergår
från att för tillfället vara två
tredjedelar av en magistersexamen
(120 av 160 studieveckor) till
att vara tre femtedelar av magistersexamen
(180 av 300 studiepoäng).
Antagningen kommer även
i fortsättningen att ske på samma
sätt, så att man får studierätt till
en magistersexamen, även om
alla först skall avlägga en kandidatexamen.
Nya magistersprogram
En nyhet inom tvåcykelsystemet
är att man skall inrätta så kallade
magistersprogram, som gör det
möjligt för personer med en lägre
examen att fortsätta sina studier
till magister inom ett närliggande
område. En separat antagning
till magistersprogrammen kommer
att ordnas för dem som har
en lämplig lägre högskoleexamen
eller en yrkeshögskoleexamen.
Universiteten kan kräva att de
antagna till magistersprogrammen
kompletterar sina studier
med så kallade bro- eller bryggstudier
som kan uppgå till högst
60 poäng eller ett års studier. Om
en persons tidigare studier däremot
skiljer sig så mycket från det
magistersprogram han eller hon
söker till att studietiden för brostudierna
skulle överstiga ett år
har universiteten rätt att vägra
anta personen till magistersprogrammet.
– Brostudierna är en knepig
fråga, som också handlar mycket
om resurser, säger Olle Anckar.
Universiteten är skyldiga att ordna
individuella brostudier för
dem som accepterats till magistersprogrammen.
Något i betänkandet som speciellt
har stött på patrull vid de
olika fakulteterna vid akademin
är att den nya examensstrukturen
innebär att stort planerings-