Jämställdhetsplanen på väg till Styrelsen - Åbo Akademi

EN FRÅGA FÅR SVAR
Oljetankern Stemnitsa
■ Det grekiska tankfartyget
Stemnitsa, som rör sig på isbelagt
hav förbi Finland, har under
den senaste tiden väckt
debatt eftersom det sägs vara
bristfälligt isförstärkt.
Vad kan man göra för att hindra
dylik trafik, Hannu Honka,
professor i internationell
handelsrätt vid ÅA?
– Man kan få stopp på det
bara genom att ändra den internationella
lagstiftningen, som i
detta nu är bristfällig bl.a. i fråga
om isklasser för fartyg. Om
Stemnitsa uppfyller de internationella
säkerhetskraven är det
inte mycket man kan göra juridiskt.
Så länge fartyget rör sig
på öppet hav kan egentligen
bara flaggstaten ingripa. Kuststaterna
har i detta fall begränsad
rätt, liksom hamnstaten om
dessutom nationella säkerhetskrav
saknas. Det är en mycket
svår situation juridiskt sett, och
isklasserna är ju inte av stort internationellt
intresse.
– Att bedöma hur stor risken
för en olycka är, det är sedan ingenjörernas
sak. Händer något så
har jag förstått att det blir en större
katastrof på grund av att havet
är isbelagt och grunt. Men rederiet
har med tanke på bl.a. försäkringar
ingen orsak att riskera att
förstöra sitt nyaste fartyg, och har
ju också bedömt att det klarar sig.
– Den här typen av trafik har
sannolikt pågått redan tidigare,
men politikerna vill uppmärksamma
det just nu. Det har blivit
en följetong efter katastrofen
med Prestige i Spanien i november
2002. EU beslöt för cirka ett
år sedan bl.a. att försnabba processen
med att få bort alla tankfartyg
med enkelt skrov allra
senast år 2015, och politikerna
gick då nöjda med på det. Men
nu, efter Prestige, rasar kritikerna
mot lagarna, trots att de själva
var med om att fatta beslut om
utvecklingsåtgärder för bara ett
år sedan! Isklassfrågan är dock
onekligen viktig för Finland. Vill
man ha en snabb politisk lösning
blir det inte lättare av att i media
säga att andra stater gör fel. –MK
2 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI
Svefix nytt verktyg
för språkgranskning
Avslöjar bl.a. besvärliga finlandismer.
■ Åbo Akademi har skaffat en
fleranvändarlicens för programmet
Svefix, som är ett verktyg
som hjälper skribenter att språkgranska
sina texter. Programmet
skall hjälpa både personal och
studerande att skriva korrekt och
undvika onödiga fel i texterna.
Inom projektet Akademiskt
skrivande har man testat Svefix,
och konstaterat att man kan ha
stor nytta av programmet vid ÅA.
– Nu är det önskvärt att folk
verkligen börjar använda Svefix,
säger Sonja Vidjeskog, som är
lektor i svenska och projektledare
för Akademiskt skrivande.
Programmet Svefix består dels
av en grammatikkontroll och dels
av en stavningskontroll. I grammatikkontrollen
ingår en finlandismkontroll,
som reagerar på
finlandismer i fem olika kategorier.
Det är det finländska företaget
Lingsoft som har utvecklat Svefix,
och Svenska kulturfonden
har bidragit med ekonomiskt
stöd. Forskningscentralen för de
inhemska språken har deltagit i
utvecklingen av finlandismkon-
trollen, som i stora drag bygger
på Finlandssvensk ordbok.
Fördelen med att använda ett
program som Svefix är att man
slipper fundera över misstag som
tekniken kan upptäcka. Dels
kommer man undan misstag som
man gör som stressad skribent,
dels misstag som uppstår för att
man är omedveten om att ett uttryck
t.ex. är en finlandism. Speciellt
för texter som ska nå ut till
en bredare publik än den finlandssvenska
är det viktigt med
finlandismkontrollen.
– Det är mycket vi skriver som
vi inte är medvetna om att uppfattas
på ett annat sätt på andra
ställen än i Svenskfinland, säger
Vidjeskog.
Språkanvändningen vid ÅA
har på senare tid uppmärksammats
mycket i finlandssvenska
massmedier i olika sammanhang.
– Uppmärksamheten leder till
att vi får lov att se till att vi har ett
gott språk i våra texter, oberoende
om det är personalens eller studerandes
texter, säger Vidjeskog.
Svefix integreras i Office-paketet
då det installeras.
Björkstrand ställer upp för omval
■ Åbo Akademis rektor Gustav Björkstrand har av ÅA-anställda och kolleger
blivit vidtalad att fortsätta som rektor efter det att hans mandatperiod går ut
inkommande sommar. Som svar på uppmaningen har Björkstrand meddelat
att han ställer upp för omval för en 2-årsperiod räknat från 1.8.2003. Enligt
gällande universitetslag väljs rektor för en 5-årsperiod i taget.
Rektorsvalet hålls den 10 april, och då väljs också två prorektorer. Hittills
har intresset för tjänsterna varit lamt. Kansler Bertil Roslin har därför gett
kanslerssekreterare Kenneth Nygård uppdraget att snabbast möjligt utreda
om rektorstjänsterna borde få sökas också av intresserade utanför ÅA. Beslut
om hur rektorsposterna skall besättas torde fattas redan vecka 7. –MK
Laine viceordförande för Psykonet
■ Prof. Matti Laine har valts till viceordförande för år 2003 i Psykonet, en
samarbetsorganisation mellan alla psykologiska institutioner vid landets universitet.
Psykonet organiserar riksomfattande specialiseringsutbildning i psykologi
och har nyligen utsetts till en kvalitetsenhet inom utbildning av UvM.