Jämställdhetsplanen på väg till Styrelsen - Åbo Akademi

More documents

Recommendations

Info

Europeisk examen i två steg Bolognamodellen ger ny examensstruktur från hösten 2005. ■n Hösten 2005 träder den examensreform i kraft i Finland som hittills gått under namnet Bolognaprocessen eller tvåcykelmodellen. Reformen innebär att man går in för att skapa ett gemensamt system för utbildningen i Europa. Examensstrukturen skall vara sådan att alla studerande först avlägger en treårig kandidatexamen och därefter om de vill en tvåårig magistersexamen. I samband med examensreformen går man också över till att mäta de avlagda studierna i ECTS-studiepoäng, i stället för det nuvarande systemet med studieveckor. En kandidatexamen består av 180 studiepoäng, medan en magistersexamen kräver ytterligare 120 poäng. Orsaken till att man vill skapa ett gemensamt system för utbildningen inom Europa är att man strävar efter att göra Europa till ett kvalitativt högtstående utbildningsområde där man betonar rörlighet. Målsättningen är att man ska kunna jämföra studierna vid olika universitet både till omfattning och till vitsord. Tanken är till exempel att studerande skall kunna ta sin kandidatexamen vid ett universitet, och sedan kunna fortsätta till magister vid ett annat universitet i Europa. – Det är en stor och utmanande uppgift att skapa enhetliga kriterier för universiteten i Europa, och en speciell utmaning blir det då EU utvidgas och de nya länderna också skall anpassa sina utbildningssytem till den nya modellen, säger ÅA:s prorektor Olle Anckar. Undervisningsministeriet har utsett en arbetsgrupp som i oktober i fjol kom med ett betänkande om hur tvåcykelsystemet ska genomföras vid de finländska universiteten. Betänkandet skickades till universiteten, som inom januari skulle sända sina remisssvar till UVM. Inom ÅA har alla fakulteter och enheter tagit ställning till betänkandet, och styrelsen vid Åbo Akademi sam- 12 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI manställde synpunkterna till ett enhetligt ståndpunktstagande som godkändes vid styrelsemötet den 21 januari. 20 ECTS-poäng per termin ÅA:s reaktion på betänkandet är i det stora hela att man välkomnar undervisningsministeriets förslag. Några invändningar hade man ändå att komma med, och den allvarligaste gäller sättet att beräkna studerandes arbetsmängd. UVM:s modell är baserad på att studerande skall jobba 1 600 timmar per läsår, och det motsvarar att man avlägger 60 ECTS-poäng per läsår. Då man inom akademin har systemet med tre terminer á 12 veckor, är det totala antalet veckor under ett läsår 36. Då de 1 600 timmarna fördelas över dessa veckor blir det en arbetsmängd på 44 timmar per vecka, och det är en avsevärd ökning jämfört med nuläget. – Vi protesterar starkt mot det här sättet att räkna och kommer inte att tillämpa det, säger Anckar. Vi planerar våra studier enligt vårt system som baseras på tre terminer, och vi kommer att ha som utgångspunkt att man får 20 ECTS-poäng under en termin, och 60 studiepoäng under ett läsår. Inom ÅA accepterar man inte heller arbetsgruppens förslag om psykologie magistersexamen som skulle förminskas till omfattningen som ett resultat av examensreformen, utan man anser att detta ytterligare ska utredas. Också då det gäller den sociala utbildningen föreslår man att UVM:s arbetsgrupp ska ompröva sin ståndpunkt, eftersom modellen som nu föreslagits skulle förhindra samarbete mellan universitet och yrkeshögskolor. Tvåcykelmodellen skall införas vid de finländska universiteten i augusti 2005. En övergångstid på ett par år kommer att finnas under vilken studerande har rätt att följa det gamla systemet. Olle Anckar tror ändå att den nya examensstrukturen kommer att locka studerande att övergå till det nya systemet så fort de har möjlighet, eftersom kandidatexamen minskar i omfattning enligt tvåcykelmodellen. Kandidatexamen övergår från att för tillfället vara två tredjedelar av en magistersexamen (120 av 160 studieveckor) till att vara tre femtedelar av magistersexamen (180 av 300 studiepoäng). Antagningen kommer även i fortsättningen att ske på samma sätt, så att man får studierätt till en magistersexamen, även om alla först skall avlägga en kandidatexamen. Nya magistersprogram En nyhet inom tvåcykelsystemet är att man skall inrätta så kallade magistersprogram, som gör det möjligt för personer med en lägre examen att fortsätta sina studier till magister inom ett närliggande område. En separat antagning till magistersprogrammen kommer att ordnas för dem som har en lämplig lägre högskoleexamen eller en yrkeshögskoleexamen. Universiteten kan kräva att de antagna till magistersprogrammen kompletterar sina studier med så kallade bro- eller bryggstudier som kan uppgå till högst 60 poäng eller ett års studier. Om en persons tidigare studier däremot skiljer sig så mycket från det magistersprogram han eller hon söker till att studietiden för brostudierna skulle överstiga ett år har universiteten rätt att vägra anta personen till magistersprogrammet. – Brostudierna är en knepig fråga, som också handlar mycket om resurser, säger Olle Anckar. Universiteten är skyldiga att ordna individuella brostudier för dem som accepterats till magistersprogrammen. Något i betänkandet som speciellt har stött på patrull vid de olika fakulteterna vid akademin är att den nya examensstrukturen innebär att stort planerings-
– Det nya systemet ger möjlighet till flexibilitet, och frågan är hur mycket flexibilitet vi ska ha internt, säger ÅA:s prorektor Olle Anckar om den nya examensstrukturen som skall införas hösten 2005. arbete, och att inga extra resurser reserveras för det. – Vi kommer nog att begära extra resurser för planeringen, men jag tror inte att vi får det, säger Anckar. Det betyder att planeringen ska ske inom ramen för allas arbetstid, och man får lämna bort mindre viktiga uppgifter. Olle Anckar rekommenderar att man i planeringen av de nya kurserna inte utgår fram gamla kurser och endast mekaniskt räknar om studieveckor till studiepoäng. I stället gäller det att göra en substansanalys där man funderar över vad som är väsentligt i varje kurs, och sedan skapa nya kurser som får realistisk omfattning med utgångspunkt i de nya ECTS-poängen. Den nya examensstrukturen kommer att leda till en ny finansieringsmodell för universiteten, där man får betalt för både kandidat- och magistersexamina. Det här ses som en fördel för Åbo Akademi, eftersom ÅA hittills haft en rätt hög avbrytarprocent. Tvåcykelmodellen borde leda till högre totalantal examina vid akademin eftersom alla ska avlägga en lägre examen, och därigenom leder det till finansiella lättnader. – Hittills har vi också haft kandidatexamina som vi inte alls har fått betalt för, säger Anckar. Det här gäller barnträdgårdslärarutbildningen som nu endast partiellt är med i finansieringsmodellen nu, eftersom man får betalt endast för magistrar. Få bryr sig om att bli magistrar inom utbildningen eftersom en magisterexamen inte ger bättre arbete än en kandidatexamen. Examensreformen ger också universiteten en möjlighet att grunda magistersprogram på främmande språk, närmast då engelska. De finsk- och svenskspråkiga programmen som nu finns förutsägs ändå fortsätta, eftersom studerandena har rätt att få sin utbildning på de inhemska språken inom de områden universiteten har utbildningsansvar. Det här betyder alltså att de engelskspråkigamagistersprogrammen inte ersätter tidigare pro- gram, utan de kommer som tilllägg på vissa områden. Tanken är att de ska attrahera både utländska och finskspråkiga studerande, och därigenom vidgas rekryteringsbasen för ÅA. Nu väntar man inom ÅA att undervisningsministeriet ska komma med ett nytt förslag där de beaktar responsen från universiteten. I slutet av våren kör planeringsarbetet i gång inom akademin, och troligt är att det är nämnden för kvalitetssäkring och utvärdering som sköter den allmänna planeringen. Inom fakulteterna och enheterna kommer det också att finnas planeringsgrupper, som har ett nära samarbete med den allmänna planeringen. – På vissa punkter kan det vara motiverat att ha olika lösingar i olika fakulteter eller kanske också inom en fakultet, medan det i andra fall är bäst med gemensamma lösningar för hela akademin. HEIDI BACKAS MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 13
Page 2 and 3: EN FRÅGA FÅR SVAR Oljetankern Ste
Page 4 and 5: - De goda idealen inom idrotten har
Page 7 and 8: Glas går genom märg och ben Förs
Page 9 and 10: na simuleras, eller modelleras, på
Page 11: avgångsklasser i övriga skolor p
Page 15 and 16: Men många föräldrar ger inte lä
Page 17 and 18: ”Det svenska Finland kan inte öv
Page 19 and 20: Examina avlagda under tiden 15.11.2
Page 21 and 22: 5 200 euro, Provocative Irishness:
Page 23 and 24: Patrik Herrgård/informationsbehand
Page 25 and 26: Forskarstuderanden och forskningsha
Page 27: Suomalainen Tiedeakatemia jakaa yht

Jämställdhetsplanen på väg till Styrelsen - Åbo Akademi

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?