INNEHÅLL - IQ Pager

More documents

Recommendations

Info

36 S p e c m a S e a l S H a N D B o K B O x p A c K N i N G A R a L L m ä N t o m p a c k b o x a r – o l i k a f u n k t i o n s p r i n c i p e r Funktionsprincip för olika typer av packboxar: En packbox består vanligen av två till sex boxpackningsringar, (normalt rekommenderar vi 4-6 ringar), som komprimeras mellan en axiellt förskjutbar gland och en bottenring, figur 1. Därvid strävar packningsringarna att expandera radiellt och kommer att utföra ett radiellt tryck (anliggningstryck) mot axeln. Genom friktion från det omgivande huset samt materialets plasticitet blir anliggningstrycket störst vid glanden och avtagande mot bottenringen. Figur 1. Packbox med tryckfördelning utan hänsyn taget till vätsketryck. Vätska under tryck kommer att tränga in mellan flätor och axel och bilda små fickor med vätska. Det finns då två olika tryck att beakta, nämligen vätsketrycket i själva fickorna och anliggningstrycket mellan fickorna. För en packbox belastad med vätsketryck förändras anliggningstrycket enligt figur 2. Vätsketrycket sjunker genom packboxen ned till atmosfärstryck vid glanden. Med belastning från vätsketryck Figur 2. Tryckfördelning i en packbox. Anliggningstryck mot axel Bottenring Gland Vätske- sida Anliggningstryck mot axel B Boxflätor A Utan belastning från vätsketryck Atmos- färsida En direkt följd av anliggningstryckets fördelning över packboxlängden är att slitage på axeln blir störst vid glanden (vid A i figur 2). Om slitage uppstår vid B, beror detta på att slitande partiklar från vätskan tränger in i packboxen. Läckagets storlek är beroende av anliggningstrycket, som i sin tur regleras med den axiella ansättningen. Läckage måste alltid finnas för att transportera bort friktionsvärmen och för att förhindra att vätskan förångas. Storleksordningen på läckaget för rätt fungerande och justerade packboxar är 1-10 cm3 per minut, d.v.s. från några droppar per minut till c:a 1 droppe per sekund. För packbox med spärrvätskering ser tryckfördelningen något annorlunda ut, se figur 3. Spärrvätskan bör tillföras mitt i boxen. Vid fem ringar och spärrvattenring bör ringen placeras med två ringar innanför och tre ringar utanför, för att undvika att spärrvätskeringen rör sig för mycket axiellt vid ansättning och därigenom riskerar att blockera tillförseln av vätska. Anliggningstryck mot axel Vätske- sida Spärrvätska med spärrvätskering Figur 3. Tryckfallskurva för packbox med spärrvätskering. Beroende på spärrvätskeringens placering och funktion förekommer ibland olika benämningar på denna ring, exempelvis vätskelåsring eller spärrvattenring. Atmos- färsida Olika packboxarrangemang: packbox utan spärrvätska: Pumpmediet bildar vätskefilm och måste vara rent för att hålla slitaget på en rimlig nivå. Detta utförande, figur 4, klarar endast måttliga temperaturer, då värmetransport sker enbart genom läckageflödet. Detta kan till viss del kompenseras genom att använda en boxpackning med god värmeledningsförmåga. Risk för luftsugning vid låga inloppstryck liksom vid undertryck. Figur 4. Packbox utan spärrvätska. packbox med pumpmediet som spärrvätska: Även för detta fall måste pumpmediet vara rent. Spärrvätskeledningen tas ut från en punkt där det råder ett högre tryck än i boxen, varvid risk för luftsugning genom packboxen elimineras. packbox med separat spärrvätska: Detta utförande, figur 5, krävs vid förorenade, heta och farliga medier. Den tillförda vätskan måste väljas med hänsyn till det pumpade mediet och bör hålla ett tryck som med 1-1,5 bar överstiger trycket i tätningsläget. Mängden tätningsvätska, som läcker in i pumpmediet beror bl.a. på axelns styvhet och rundhet och är normalt i storleksordningen endast delar av en liter per minut. Figur 5. Packbox för spärrvätska med normal placering av spärrvätskering.
Bästa funktionen erhålls med genomspolad packbox med både inlopp och utlopp på spärrvätskan, figur 6. I detta fall fungerar spärrvätskan både som spärr- och kylvätska. Figur 6. Packbox för spärrvätska med normal placering av spärrvätskering. Vid extremt slitande medier kan spärrvätskeringen placeras längst in i boxen, figur 7, för att förhindra att slitande partiklar tar sig in i boxen. I detta fall blir mängden spärrvätska som läcker in i pumpmediet avsevärd. Figur 7. Packbox för spärrvätska med spärrvätskeringen placerad längst in i boxen. packbox med kylning: Vid vätsketemperaturer över 80-120°C, beroende på bl.a. packningsmaterial och typ av media, bör kylning av packboxläget tillgripas. Kylning utanför boxpackningsringarna leder värme dåligt och ger blygsam effekt. Kylkammaren bör därför vid högre temperaturer sträcka sig innanför boxpackningsringarna, figur 8. Vid vätsketemperaturer över 130-140°C bör även kylning av glanden tillgripas. Med ett sådant arrangemang slås ångläckage ned och värmetransporten genom axeln till främre lagret förhindras. Figur 8. Packbox med kylmantel och kyld gland. Kontroll av spärrvätska: Med ett riktigt valt kyl- och spärrvätskesystem kan kostnaderna reduceras. Detta erhålls genom minskad vätskeförbrukning, genom att tätningen och packningen håller längre, lägre arbets- och reservdelskostnad, lägre energikostnad (eftersom det då går att kontrollera att kall spolvätska inte i onödan läcker in i det varma processmediet) samt lägre avloppsbelastning. Tips till konstruktörer: Vid konstruktion av packboxar rekommenderar vi mått, toleranser och ytfinheter enl. nedanstående ritning: S p e c m a S e a l S H a N D B o K B O x p A c K N i N G A R 37 Med en flödeskontrollenhet enligt figur 9 kan man kontrollera: • läckage in i processen • vätskemängden • vätsketrycket • kontroll av mekaniska axeltätningars funktion • vätskebortfall (larm) Genom ett modulsystem kan enheten lätt anpassas till typ av box eller tätning. Figur 9. Flödeskontrollenhet Allmänt om ventilspindeltätningar: Boxpackningar för tätning av ventilpackboxar skiljer sig väsentligt från pump- och omrörarboxar så till vida att det normalt sett inte finns någon större dynamisk påverkan på spindlar. Ventilspindlar kan antingen ha vridande, skruvande eller fram- och återgående rörelse. Gemensamt för dessa tre rörelser är att de är relativt långsamtgående, vilket betyder att det inte behövs någon vätskefilm mellan packningar och spindel. Ventilpackboxar skall alltid dras så att droppläckage inte uppstår. Se vidare produktinformation om Grafoilringar, Garlock 9000 EVSP ® och Specmaseal.
Page 1 and 2: I N N E H Å L L S p e c m a S e a
Page 3 and 4: specma seals - din heltäckande par
Page 5 and 6: Att tänka på Boxpackningar är up
Page 7 and 8: Tillverkning: Ringar tillverkas med
Page 9 and 10: Garlock 9000 EVSp ® och Garlock 90
Page 11 and 12: clippergraph 2010 - expanderad graf
Page 13 and 14: Bild: © by W. l. Gore & associates
Page 15 and 16: chempac 2006 Hard - ren pTFE-fiber
Page 17 and 18: chempac 2001 - grafitfylld expande-
Page 19 and 20: chempac White 1404 - akrylfiber Mat
Page 21 and 22: Rekommendationer för val av materi
Page 23: Beteckning chempac 2004 chempac 200
Page 27: 4. Inkörning av packningar: • Ko

INNEHÅLL - IQ Pager

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?