Historik Bebyggelsens karaktär Som ägare och förvaltare av ... - SBC
Historik Bebyggelsens karaktär Som ägare och förvaltare av ... - SBC
Historik Bebyggelsens karaktär Som ägare och förvaltare av ... - SBC
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Historik</strong><br />
Stadsdelen har fått sitt namn från Gubbängens gård som låg på platsen för nuvarande<br />
Gubbängsskolan. Delen öster om Nynäsvägen hörde till Östberga gård.<br />
Stockholms stad köpte egendomen Gubbängen redan 1908, men det skulle<br />
dröja till 1940-talet innan stadsdelen, som bildades 1934 genom delning <strong>av</strong> den<br />
tidigare stadsdelen Herrhagen, började byggas ut.<br />
Utbyggnaden <strong>av</strong> Gubbängen föregicks <strong>av</strong> den s.k. Gubbängstävlingen 1940,<br />
en arkitekttävling om ny typ <strong>av</strong> förortsbebyggelse. Tävlingen var indelad i två<br />
etapper, den första gällde bostäderna <strong>och</strong> den andra stadsplanen för områdena<br />
Gubbängen <strong>och</strong> Hökarängen. Byggandet startade 1945 efter en plan signerad<br />
Ture Rydberg 1944. Bortsett från centrumbebyggelsen byggdes i stort sett hela<br />
stadsdelen upp fram till 1950 då även tunnelbanesträckningen Johanneshov -<br />
Hökarängen invigdes. Gubbängen kan, tillsammans med Hökarängen, räknas<br />
som den första tunnelbanestaden i Stockholm <strong>och</strong> tunnelbanan var förutsättningen<br />
för att kunna bygga så långt från innerstaden.<br />
Gubbängens centrum byggdes ut väster om Lingvägen under 1960- <strong>och</strong><br />
1980-talet. Senare har en viss förtätning skett i de centrala delarna. Det mest<br />
påtagliga tillägget är det miljöanpassade bostadsområdet längs södra sidan <strong>av</strong><br />
Majrovägen som uppfördes 1995-96.<br />
<strong>Bebyggelsens</strong> <strong>karaktär</strong><br />
Husen är inpassade i den kuperade terrängen med sparad naturmark kring <strong>och</strong><br />
emellan husen. I stadsdelens östra del finns både fristående småstugor <strong>och</strong> radhus<br />
som i praktiken utgör en förlängning <strong>av</strong> Tallkrogens villaområde söderut.<br />
Öster om Nynäsvägen, separerat från resten <strong>av</strong> stadsdelen, ligger ett mindre<br />
verksamhetsområde samt mosaiska församlingens begr<strong>av</strong>ningsplats, söder om<br />
skogskyrkogården. Intill begr<strong>av</strong>ningsplatsen ligger gården Lilla Sköndal med<br />
anor från 1600-talet. Stadsdelscentrum är placerat vid tunnelbanestationen med<br />
låga affärs- <strong>och</strong> servicebyggnader, ett höghus, biograf samt ett något yngre skivhus.<br />
På andra sidan bebyggelsen, i västra delen <strong>av</strong> Gubbängen, finns idrottsplats<br />
<strong>och</strong> speedwaybana. I södra änden, på gränsen mot grannstadsdelen Hökarängen,<br />
ligger Söderledskyrkan.<br />
Gubbängstävlingen<br />
Arkitekttävlingen arrangerades <strong>av</strong> fastighetsnämnden <strong>och</strong> tomträttskassan för<br />
att få fram nya lösningar för de framtida förorternas utbyggnad. I programmet<br />
fanns vissa minimikr<strong>av</strong> som t.ex. att inga sovplatser skulle finnas i köket.<br />
Första pris gick till Kooperativa Förbundets Arkitektkontor. Medan bostadstävlingen<br />
lockade över hundra deltagare deltog endast sju i den andra etappen,<br />
stadsplanetävlingen för Gubbängen <strong>och</strong> Hökarängen. Ett <strong>av</strong> förslagen, Gust<strong>av</strong><br />
Lindmans, presenterade för Stockholm den snart så populära grannskapsenheten,<br />
d.v.s. ett område som genom utbyggd service hade en viss självständighet<br />
gentemot innerstaden. Förslagen fick ingen egentlig påverkan på utformningen<br />
<strong>av</strong> Gubbängen samt Hökarängen, men ett gemensamt drag för de två vinnande<br />
förslagen var den obebyggda äng som skiljer stadsdelarna åt ännu idag. För att<br />
få ytterligare underlag gjordes en särskild utredning för att bedöma vilka behov<br />
som fanns. Detta var den första kvalificerade stadsplaneutredningen som gjorts<br />
i Stockholm, <strong>och</strong> fick stor betydelse för den fortsatta ytterstadsplaneringen då<br />
den tydliggjorde behovet <strong>av</strong> gemensamma anläggningar som skolor, daghem,<br />
lekplatser, butiker m.m.<br />
Tunnelbanestad<br />
Man kan i Stadsplanen för Gubbängen skönja ett embryo till den schemaplan<br />
som utarbetades som mall för de nya förortssamhällena i utredningen ”Det<br />
framtida Stockholm”. Bebyggelsen g<strong>av</strong>s en stadsmässig betoning i den centrala<br />
delen, med kommersiell- <strong>och</strong> social service <strong>och</strong> utanför den centrala delen blev<br />
Karaktärsskapande byggnad <strong>av</strong> arkitekt Paul Percy. Utgör tillsammans med det närliggande skivhuset en i tidens anda<br />
socialt medveten anläggning i Gubbängens centrum. Foto: Johan Stigholt Stockholms stadsmuseum.<br />
bebyggelsen antingen mer uppbruten eller lägre.<br />
Bebyggelsen, inte minst längs Skrinvägen <strong>och</strong> Dörrvägen, är ett tidstypiskt<br />
<strong>och</strong> välbevarat exempel på 1940-talets enkla förortsbebyggelse med smalhus i<br />
3 våningar. Arkitekturen präglas <strong>av</strong> ett enkelt <strong>och</strong> funktionellt formspråk med<br />
tidstypisk utformning, där detaljer som fönster, balkongfronter, räcken <strong>och</strong><br />
dörrpartier ger variation <strong>och</strong> <strong>karaktär</strong> åt byggnaderna. AB Familjebostäder<br />
byggde på den kuperade skogsmarken i väster efter ritningar <strong>av</strong> HSB:s arkitektkontor.<br />
Här har både gatorna <strong>och</strong> bebyggelsen anpassats efter terrängen.<br />
Området kring Knektvägen, norr om Majrovägen, uppfördes efter ritningar<br />
<strong>av</strong> arkitekten Nils Hjelm. Andra arkitekter som bidragit till området väster om<br />
Lingvägen är bl.a. Elisabeth Edstam <strong>och</strong> Birger Rehnvall. I en enkl<strong>av</strong> kring<br />
Ramvägen finns smalhus uppförda <strong>av</strong> Stockholmshem med arkitektduon<br />
Hawerman <strong>och</strong> Fribergs typiska tegelfasader.<br />
I östra delen, väster om Nynäsvägen, finns ett antal olika varianter <strong>av</strong> radhus <strong>och</strong><br />
småhus uppförda i Småstugebyråns regi. Tjänstemannaradhusen är byggda med stomme<br />
<strong>av</strong> Ytong <strong>och</strong> putsade fasader, de övriga med plankstomme <strong>och</strong> fasad <strong>av</strong> träpanel.<br />
Centrumbebyggelsen påbörjades först på 1950-talet. En stor del <strong>av</strong> centrum, höghuset<br />
i nio våningar, en lågdel med butiker samt biografen City, är ritat <strong>av</strong> HSB:s<br />
Riksförbunds arkitektkontor genom Curt Strehlenert för AB Familjebostäder.<br />
Utbyggnaden krävde även bebyggelse för utbildning <strong>och</strong> själ<strong>av</strong>ård. Arkitektkontoret<br />
Ahrbom <strong>och</strong> Zimdahl uppförde tre skolor i området under 1940- <strong>och</strong><br />
1950-talet; Gubbängsskolan, Gubbängens läroverk <strong>och</strong> folkskolan Lövlundsskolan.<br />
Arkitekterna Hans Borgström <strong>och</strong> Bengt Lindroos ritade Farsta församlingskyrka,<br />
Söderledskyrkan, med kraftfulla fasader i betong <strong>och</strong> rött<br />
Helsingborgstegel. Kyrkan invigdes 1960 <strong>och</strong> ligger i närheten <strong>av</strong> Hökarängens<br />
centrum. Vid Gubbängsvägen uppfördes 1965 en <strong>av</strong> söderorts två Mormonkyrkor<br />
ritad <strong>av</strong> arkitekt Sten Ramel.<br />
Äldre bebyggelse<br />
Mycket <strong>av</strong> områdets äldre bebyggelse revs vid exploateringen på 1940-talet,<br />
däribland Gubbängens <strong>och</strong> Herrängens gård, på nuvarande platsen för Gubbängens<br />
centrum, samt Sofieberg norr om Bogårdsvägen i närheten <strong>av</strong> Lilla<br />
Sköndal. Lilla Sköndal hette ursprungligen Tallkrogen <strong>och</strong> nämns första gången<br />
1668. <strong>Som</strong> namnet anger bedrevs krogverksamhet. År 1683 flyttades verksamheten<br />
ca 400 meter västerut till nuvarande läge. Namnet ändrades 1777 till<br />
Stora Tallkrogen <strong>och</strong> slutligen 1830 till Lilla Sköndal. Egendomen såldes till<br />
staden 1912 <strong>och</strong> två <strong>av</strong> byggnaderna är bevarade. Norr om Lilla Sköndal ligger<br />
Lilla Tallkrogen som var krog under Östberga gård <strong>och</strong> känd sedan 1739 men<br />
med namnet Malmstugan fram till 1779.<br />
Skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse<br />
I Gubbängen finns två områden som är utpekade som särskilt kulturhistoriskt<br />
värdefulla i översiktsplanen för Stockholm. Det ena är radhusen utmed<br />
Gubbängsvägen <strong>och</strong> småstugorna i nordöstra delen som ingår i Tallkrogens<br />
småstugeområde, uppfört genom självbyggeri 1933–45. Stadsplanen är originell<br />
med sin stadionform. Det andra utpekade området är kring Skrinvägen <strong>och</strong><br />
Dörrvägen. Detta är ett tidstypiskt <strong>och</strong> välbevarat exempel på 1940-talets enkla<br />
förortsbebyggelse. Inom områdena skall stor hänsyn tas till såväl helhetsmiljöns<br />
som de enskilda byggnadernas kulturhistoriska värde.<br />
Förutom dessa utpekade områden finns ett antal kulturhistoriskt värdefulla<br />
byggnader <strong>och</strong> områden var<strong>av</strong> främst Mosaiska församlingens begr<strong>av</strong>ningskapell<br />
är värt att nämnas. Kapellet utgörs <strong>av</strong> en synnerligen välbevarad byggnad från<br />
slutet <strong>av</strong> 1960-talet, uppfört i mörkbränt tegel med en tidstypisk <strong>och</strong> förfinad<br />
arkitektur efter ritningar <strong>av</strong> arkitekt Sven Ivar Lind. Byggnaden har ett stort arkitekturhistoriskt<br />
värde <strong>och</strong> är en viktig symbolbyggnad som utgör en betydelsefull<br />
del i den judiska församlingens begr<strong>av</strong>ningsplats på Skogskyrkogården.<br />
Söderledskyrkan, i kvarteret Skriften, skyddas sedan 1990 enligt 4:e kapitlet i<br />
lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.<br />
<strong>Som</strong> <strong>ägare</strong> <strong>och</strong> <strong>förvaltare</strong> <strong>av</strong> en kulturhistoriskt<br />
värdefull byggnad bör man beakta följande:<br />
• Att större till- <strong>och</strong> påbyggnader undviks.<br />
• Att husets ursprungliga fasad- <strong>och</strong> takmaterial bibehålls <strong>och</strong> att tilläggs-<br />
isoleringar undviks.<br />
• Att husets ursprungliga detaljutformning med fönster, portar, balkonger,<br />
fasad utsmyckningar m.m. bibehålls.<br />
• Att husets ursprungliga färgsättning bibehålls.<br />
• Att byggnaden underhålls kontinuerligt med metoder <strong>och</strong> material som är<br />
anpassade till husets ursprungliga utformning, särdrag <strong>och</strong> byggnadsteknik.<br />
• Att ursprungliga planlösningar bibehålls <strong>och</strong> att eventuell kulturhistoriskt<br />
värdefull inredning bevaras.<br />
• Att tidstypisk markplanering <strong>och</strong> växtlighet bevaras.<br />
Stockholms stadsmuseum ger gärna råd<br />
För information <strong>och</strong> tips om byggnadsvård <strong>och</strong> förhållningssätt vid underhåll<br />
<strong>och</strong> restaurering <strong>av</strong> kulturhist oriskt värdefull bebyggelse besök gärna Stads-<br />
museets byggnadsvårdswebb: www.stadsmuseum.stockholm.se/byggnadsvard.<br />
Ni kan även gå in på www.stockholmskallan.se, besöka museets forskarsal<br />
Faktarummet eller kontakta Stockholms stadsmuseum.<br />
Dokumentationsenheten<br />
Box 15025, 104 65 Stockholm<br />
Tel. 08-508 31 600<br />
www.stadsmuseum.stockholm.se
1<br />
Vid Högsätesvägen uppförde Småstugebyrån ett mindre<br />
radhusområde under andra hälften <strong>av</strong> 1940-talet. Foto:<br />
Johan Stigholt, Stockholms stadsmuseum.<br />
3<br />
Portarna var ofta omsorgsfullt utformade med<br />
utvecklad känsla för material <strong>och</strong> detaljer. Foto:<br />
Johan Stigholt, Stockholms stadsmuseum.<br />
2 4 3<br />
Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering<br />
Stockholms stadsmuseum ansvarar för att peka ut <strong>och</strong> definiera kulturhistoriskt<br />
värdefull bebyggelse i Stockholms stad. Klassificeringen används i det dagliga<br />
arbetet inom kommunens förvaltningar bland annat i samband med detaljplanering<br />
<strong>och</strong> bygglovprövning.<br />
Byggnaderna klassificeras i fyra kategorier med hänsyn till deras kulturhistoriska<br />
värde <strong>och</strong> redovisas med färgerna blått, grönt, gult <strong>och</strong> grått:<br />
Blått anger bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna<br />
för byggnadsminnen i kulturminneslagen.<br />
Grönt betyder att fastigheten har bebyggelse som är särskilt värdefull från<br />
historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.<br />
Gult <strong>av</strong>ser en fastighet med bebyggelse <strong>av</strong> positiv betydelse för stadsbilden<br />
<strong>och</strong>/eller <strong>av</strong> visst kulturhistoriskt värde.<br />
Fastighet markerad med grått går inte att hänföra till någon <strong>av</strong> ovan stående<br />
kategorier.<br />
Streckad - Fastighet med bebyggelse uppförd 1990 eller senare <strong>och</strong> som<br />
ännu ej klassificerats eller obebyggd fastighet.<br />
1<br />
2<br />
Huvuddelen <strong>av</strong> bebyggelsen i Gubbängen utgörs <strong>av</strong> trevånings<br />
lamellhuslängor, försiktigt inpassade i den befintliga<br />
naturen. Foto: Mauro Rongione, Stockholms stadsmuseum.<br />
4<br />
Kartans planbild <strong>och</strong> klassificering gällande 2006-03-31.<br />
Curt Strehlenert skapade en tidstypisk låg centrumbebyggelse<br />
i Gubbängen, i blickfånget biografen City. Foto: Johan<br />
Stigholt, Stockholms stadsmuseum.<br />
Plan <strong>och</strong> bygglagen, PBL<br />
För synnerligen <strong>och</strong> särskilt kulturhistorisk värdefull bebyggelse, det vill säga<br />
blå- <strong>och</strong> grön markerade byggnader är 3 kap 12 § i (PBL) Plan- <strong>och</strong> bygglagen<br />
tillämplig. För all bebyggelse är 3 kap 10 § <strong>och</strong> 13 § tillämpliga. Denna lagstiftning<br />
är kopplad till Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering som finns<br />
redovisad för Gubbängen i detta faktablad.<br />
10 § Ändringar <strong>av</strong> en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens <strong>karaktär</strong>sdrag<br />
beaktas <strong>och</strong> dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga<br />
<strong>och</strong> konstnärliga värden tas till vara. Lag (1998:805).<br />
12 § Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig<br />
eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde <strong>av</strong><br />
denna <strong>karaktär</strong>, får inte förvanskas. Lag (1994:852).<br />
13 § Byggnaders yttre skall hållas i vårdat skick. Underhållet skall anpassas till<br />
byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig <strong>och</strong> konstnärlig<br />
synpunkt samt omgivningens <strong>karaktär</strong>. Byggnader som <strong>av</strong>ses i 12 § skall underhållas<br />
så att deras särart bevaras. Lag (1994:852).<br />
Framsida uppifrån: Höghuset är en markör för centrum. Foto: Johan Stigholt, Stockholms stadsmuseum. Nedan:<br />
Mosaiska församlingens begr<strong>av</strong>ningskapell. Foto: Johan Stigholt, Stockholms stadsmuseum.<br />
Gubbängen<br />
Information till Dig som<br />
äger ett kulturhistoriskt värdefullt<br />
hus i ytterstaden<br />
Ett faktablad från