Landet Runt Landet Runt - WebNews

More documents

Recommendations

Info

AvsNItt LEDARsKAP Coachning – en fråga om att hitta sin egen kraft Personlig coachning och coachning pratas det mycket om idag. Egentligen är det kanske gammal skåpmat som bara fått ett nytt namn. Personlig utveckling, ledarutveckling och verksamhetsutveckling är ju nästan samma sak. Grunden med coachning är att individen skall finna sin egen kraft, som han/hon ej upptäckt fullt ut. Det är också ett sätt att hitta sina styrkor, hitta sina svagheter och göra en handlingsplan för att förändra och utveckla dessa. Coachning ger dig kraft, flyt och utveckling Det är svårt för många att själva skaffa verktyg för att ta fram en handlingsplan för sitt arbete och sitt liv. Det är också svårt att se hur balansen mellan dessa världar skall komma fram. Till det behövs ofta hjälp – coachning. Balansen mellan arbete och privatliv är viktigt för att individen skall kunna utnyttja sin kraft och sina möjligheter till fullo. Ibland tar vardagen över och livet bara öser på. Utan tid till reflektion. Utan tid till avkoppling. Utan tid till njutningar och glädje. Utan tillräcklig tid till nära och kära. Utan tillräcklig tid till sig själv helt enkelt. Att hitta det vardagliga flytet är också något som coachningen hjälper till med. Ibland vet man inte ens vad flyt är men känslan när du finner den är helt fantastisk. Att våga växa personligen är ytterligare ett område där coachning visar på möjligheterna. Det är tyvärr för få människor som har gjort en livsplan hur de skall växa framåt i tiden. Ta en coach som kan sina saker Idag finns en hel del coacher som säger sig kunna hjälpa dig. Många av dessa är ledsamt nog självlärda utan en riktig verktygslåda till hjälp. Medan det finns andra som är mycket välutbildade inom området med flertalet verktyg att använda. När du därför letar efter någon att coacha dig (eller din grupp) fråga ditt nätverk vem de kan rekommendera. Och ta referenser för att veta kvaliteten. Testa för att veta om ni fungerar tillsammans, om det ger dig det du vill ha ut av just din (eller gruppens) coachning. Coachning är frågor och tillstånd Coachningen består mest av frågor som du besvarar för dig själv och för 24 coachen. Svaren som du får fram skriver du in i en personlig handlingsplan. Coachningen består också av att du skall hitta olika tillstånd som du har nytta av i jobbet och privat. Tillstånden är olika situationer du upplevt och som skapat intryck hos dig. Dessa tillstånd används mycket inom idrotten just innan det bästa loppet, innan det bästa golfslaget, innan den bästa tävlingen, innan det bästa hoppet osv. Tillståndet innehåller främst tre olika delar: • Vilken bild ser du framför dig? • Vilket ljud hör du? • Vilken känsla får du då? Titta på Carro nästa gång hon tävlar. Se hur hon tar fram bilden, se hur hon manar publiken att applådera och se hur känslan uppstår i hennes ansikte. Och se vilka resultat hon når! Så kan du också göra. Coacha dig själv – med reflektion Ett enkelt sätt att coacha sig själv är att regelbundet reflektera över vad som hänt och händer. Gör ett bokslut över dagen, veckan, månaden och året: • Vad gick bra? • Vad gick mindre bra? • Vad behöver ändras? • Vad behöver utvecklas? Gör detta åtminstone 4 gånger per dag – på morgonen när du vaknar, vid lunch innan du skall äta, på eftermiddagen innan du lämnar arbetet och just innan sängdags. Skriv in dina tankar i en speciell reflektionsbok. Låt den följa dig varje dag. Ta fram den ofta och gör igen en reflektion över det du skrivit om dagen, veckan, månaden och året. Och njut av vad du åstadkommit –igen och igen! Coacha dig själv – med din inspiration Vad driver dig? Vad inspirerar dig? Vad motiverar dig? Här är några inspirationsfrågor som kan bli en bra start när du ska börja att finna målen i ditt liv. Frågorna är inspirerade av Brian Tracy. 1. Vilka är de fem saker som betyder mest för dig i ditt liv? 2. Skriv ner de tre viktigaste målen i ditt liv. Du har 30 sekunder på dig. 3. Vad skulle du göra om du vann 100 miljoner kronor i morgon? 4. Hur skulle du spendera din tid om du fick reda på att du bara hade sex månader kvar att leva? Vad skulle du göra? 5. Vad har du alltid velat göra men aldrig gjort för att du varit rädd? 6. När du tittar tillbaka på ditt liv och på det du gjort, vid vilken typ av handling, under vilka omständigheter, har du känt den största tillfredställelsen och självförtroendet? 7. Om du fick ett magiskt piller som gjorde att du fick en önskan uppfylld, på lång eller kort sikt, vad skulle det vara? 8. Vilken dröm skulle du våga drömma om du visste att den skulle förverkligas? Coacha dig själv – med dina mål De framgångsrika människorna skriver ner allt de tänkt göra - antingen på s k mållappar eller i en personlig handlingsplan. Sedan matar de hjärnan med dessa mål flera gånger varje dag. De framgångsrika omvandlar sina mål till pådrivande bilder/foton. De sätter dem på kylskåpet. De sätter dem i taket i sovrummet för att se dem direkt när de vaknar. De har dem som skärmsläckare på datorn. De har dem i kalendern för daglig påminnelse. De formulerar utmaningar som s k BanBrytande mål - mål som de verkligen måste anstränga sig ordentligt för att nå. De gör målen konkreta: Vad skall de göra? Hur skall de göra? När skall de vara färdiga? De berättar för sin omgivning om sina mål för att ständigt känna pressen. De ger sig själva belöningar när de nått delmål och slutmål. De firar OFFENTLIGA AFFÄRER #5 2007 sina framgångar för att känna att de gjort något enastående. Att definiera det som vi vill uppnå som något som vi redan har bakom oss ökar sannolikheten för att det ska hända. Detta på grund av att vi skapar ett minne av framtiden som påverkar oss i våra medvetna och omedvetna val. De tre viktigaste delarna att ta hänsyn till när man preciserar ett resultat är att det ska vara: resultatinriktat, konsekvensanalyserat och specifikt. Resultatinriktat: Vad vill du uppnå? (tillräckligt detaljerat) Är det din målsättning? Vad är det med detta resultat som är viktigt för dig? Är ditt önskade resultat överhuvudtaget möjligt? Konsekvenser: Vilken inverkan har det på ditt liv när du uppnår det – vad leder det till? Vad händer om du inte uppnår ditt resultat? Hur påverkar ditt resultat andra områden i ditt liv? Vad är ”priset”? Är det värt besväret, pengarna och tiden? Specifikt: När vill du nå ditt resultat? Hur vet du att du uppnått ditt resultat? Vad ser, hör och känner du då? Hur vet någon annan att du uppnått ditt resultat? Coacha dig själv – med din energi 1. Fundera över vad som ger dig energi i livet. Skriv ned vad det är. Stort som smått. 2. Fundera sedan över vad som tar energi från dig. Skriv även ned det-
OFFENTLIGA AFFÄRER #5 2007 ta. Stort som smått. Fråga dig själv därefter: • Vad kan du göra för att få mer av nummer 1? • Vad kan du göra för att få mindre av nummer 2? Planera in minst en av de nedskrivna aktiviteterna under 1, som varar minst 30 minuter. Nästa vecka en ny sak. Fortsätt så i minst 5 veckor. Ge dig själv energitid! Och du kommer märka att du får ork och energi över till att göra andra saker. Givetvis kan du öka på med fler saker – 30 minuter är minimum. På sikt kan du ge dig 30 minuter om dagen! Exempel: ta en härlig promenad, läs en god bok, lägg dig i badet, träna spinning, ring din favoritkompis och tala – Det är egentligen inget konstigt med den militära utbildningen. Men troligen beror det på att vi redan från allra första dagen i utbildningen hamnar mitt i praktiken. Vi ställs inför trupp och skall förklara syftet med övningen och få gruppen att agera utifrån det. Det är möjligheten att få lära sig ledarskap genom teori i kombination med den dagliga praktiska tillämpningen på pluton som ger resultat. officerarna efterfrågade inom skolan I samband med de stora nedskärningarna som varit i försvaret har allt fler officerare sökt sig ut på den civila marknaden. Många av de äldre har hamnat inom kommunala förvaltningar, ofta skolor, de lite yngre blev engagerade som lärare. Där de har blivit mycket uppskattade just för sina ledaregenskaper. målbild I försvaret är det ju enkelt att förklara målet, syftet med en viss operation. Lika enkelt är det ju inte när man skall översätta en skolas målsättning. Att få alla lärare att agera utifrån att denna målsättning skall uppnås. – I det militära är det ju ofta enk- gamla minnen, lek med dina barn, gå på bio, skriv en dikt, måla, sätt dig på ett café och titta på människor. Coacha dig själv – med din personliga handlingsplan Den ena handlingsplanen är inte den andra lik. Varje individ har sina personliga fokusområden i sin plan. Varje individ arbetar olika med sina fokusområden. Varje individ når olika resultat med sina fokusområden. Men de som har en personlig handlingsplan kan nå oanade höjder med sig själv. Jobba så här med din handlingsplan: Skriv in allt du tänkt och vill göra – i en bok, i en pärm eller i en mapp. Titta i den varje dag. Förändra när lare att få alla att förstå varför vi gör som vi gör. Till exempel om vi inte får fram maten till soldaterna, så kan inte soldaterna göra sitt jobb. Kommer inte ammunitionen, ja då… – Inom det militära kan vi tydliggöra på ett annat sätt hur alla är beroende av varandra för att vi skall uppnå vårt mål. På skolan blir det lite annorlunda. Vi har ju också våra mål även om de många gånger inte är lika enkla att förklara. Men vi får göra vårt bästa för att tydliggöra målen. militär styrning Nämner man militär styrning kanske många tänker på den gamla preussiska modellen. Men den ledning som militären idag lär ut är långt ifrån gamla tiders skräckregemente. Idag handlar det om att få alla medarbetare med på banan. – Utifrån skolförvaltningens mål för vår gymnasieskola och de statliga styrdokumenten handlar det om att formulera en målbild som kan fungera för oss. Tillsammans med skolans rektorer diskuterar vi vårt mål och hur vi skall agera för att uppnå dessa inom den budgetram vi är tilldelade. Så egentligen skiljer det behövs, eftersom planer är till för att ändras. • Vilka styrkor behöver du utveckla? • Vilka svagheter behöver du förbättra? • Vad skall du fortsätta med? • Vad skall du sluta med? •S Vad vill du med din framtid? Tre faktorer spelar en stor roll för att det skall ske saker. Att du har en sanslös disciplin med att verkligen göra det du bestämt – hela tiden. Att du har ständigt pågående fokus – varje dag, varje vecka, varje månad, varje år. Men det viktigaste är att du verkligen bestämmer dig för att göra dina uppgifter. det inte så mycket från att leda ett förband, bortsett från att målbilden naturligtvis ser helt annorlunda ut. Befälhavare i bakgrunden eller vid fronten – Har man ansvaret för en skola med 1400 elever, 150 lärare kan jag inte alltid vara vid fronten. De vid fronten kanske skulle se mig, just då, men risken för att tappa överblicken blir allt för stor. – Inte för att jag inte är ute vid fronten, men jag kan inte vara överallt. Det är skolan för stor för, alltför många elever. – Samtidigt kan jag konstatera att dagens elever har en annan öppenhet gentemot rektor än när jag själv var ung. På gott och ont, de kommer i ofta och vill prata om det som bekymrar dem i skolan just nu. Som skolledare ser jag dock att jag får ta det goda med det onda. Det är ju en feedback som berättar för mig hur tillståndet är bland dem som vi faktiskt är till för – våra elever. militär ledareutbildning Militärer med utbildning från För- LEDARsKAP AvsNItt Lycka till med din coachning! Idag verksam som affärsutvecklare och drivkraftskonsult inom så skilda branscher som försäkring och tillverkningsindustri. Hans har arbetat med att inspirera och utveckla människor i drygt 20 år och har samlat på sig många goda idéer och exempel på framgångsrikt tänkande. Många organisationer har fått ny kraft och inspiration inför framtiden med hjälp av honom. Hans Wern Affärsutvecklare, Coach & Inspiratör hans@effekteam.se www.effekteam.se ”Han pekar med hela handen” Uttrycket känns igen. om inte annat sedan Jan Björklund blivit vald till folkpartiets nye ledare. Även om hans företrädare har sagt samma saker uppfattas det nu som att partiet fått en ledare som talar klarspråk. samtidigt betonas det att hans militära bakgrund har del i hans bestämda sätt att leverera besked. vad är det då som gör att den militära utbildningen uppfattas som så bra, att man tycker att en f d militär har förmågan att peka med hela handen. vi lät frågan gå vidare till vikarierande gymnasiechefen Christer Hagman på Aranäsgymnasiet i Kungsbacka som själv är fd officer. svarshögskolan har med rätta kommit att uppskattas som ledare även på andra håll inom offentlig förvaltning. I korthet kan man säga att utbildningen lär ut hur man får även heterogena grupper att fokusera på samma mål. Träning får man genom att dagligen möta nya rekryter och andra officerare och hos dem bygga upp ett förtroende och tillit för sig själv som ledare. Det sker genom att definiera individens roll i gruppen, gruppens roll i den större gruppens osv. Samtidigt som man inger förtroende och får gruppens förtroende skall man i förhållande till medarbetarna ge dem självständighet att själva lösa uppdragen utifrån bästa förmåga. Att misslyckas är inget fel när det är övning. Men nästa gång, när det verkligen gäller, då skall du ha hunnit testa både dina egna idéer och chefens. Det är då du skall veta hur du skall göra. Men det är övning som ger färdighet. Helt enkelt, våga misslyckas för att lyckas. Klas Bergqvist Här på Aranäsgymnasiet i Kungsbacka är f d officeren Christer Hagman en uppskattad chef för skolans ca 150 lärare och 1 400 elever. Skolan tilldelades 2006 Sveriges finaste arkitekturpris för upprustning och tillbyggnad av ett gymnasium som samtidigt skapar ett kulturhus. 25
Page 1 and 2: AFFÄRSTIDNINGEN FÖR OFFENTLIG SEK
Page 3 and 4: 12. 25. 35. Fiat och Ford bästa mi
Page 5 and 6: A F F Ä R S T I D N I N G E N F Ö
Page 7 and 8: OFFENTLIGA AFFÄRER #5 2007 Satsnin
Page 9 and 10: OFFENTLIGA AFFÄRER #5 2007 Nu är
Page 11 and 12: OFFENTLIGA AFFÄRER #5 2007 korsand
Page 13 and 14: OFFENTLIGA AFFÄRER #5 2007 många
Page 15 and 16: OFFENTLIGA AFFÄRER #5 2007 kunde g
Page 17 and 18: OFFENTLIGA AFFÄRER #5 2007 EKoNoMI
Page 19 and 20: OFFENTLIGA AFFÄRER #5 2007 men fö
Page 21 and 22: OFFENTLIGA AFFÄRER #5 2007 Väners
Page 23: OFFENTLIGA AFFÄRER #5 2007 det och
Page 27 and 28: OFFENTLIGA AFFÄRER #5 2007 av loka
Page 29 and 30: OFFENTLIGA AFFÄRER #5 2007 Den bor
Page 31 and 32: OFFENTLIGA AFFÄRER #5 2007 AvsNItt
Page 33 and 34: OFFENTLIGA AFFÄRER #5 2007 kerna.
Page 35 and 36: OFFENTLIGA KoNfERENsGUIDEN AFFÄRER
Page 37 and 38: OFFENTLIGA AFFÄRER #5 2007 För at
Page 39 and 40: OFFENTLIGA AFFÄRER #5 2007 Upptäc

Landet Runt Landet Runt - WebNews

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?