Mats odell - Textalk Webnews

More documents

Recommendations

Info

eKOnOMi Skatteutjämningssystemet skadar Sveriges tillväxt Det svårbegripliga systemet för skatteutjämning mellan kommuner missgynnar Stockholms län. Det anser Stockholms handelskammare som har gjort en analys av en undersökning om det kommunala skatteutjämningssystemet med frågor ställda till Stockholms Läns samtliga kommunstyrelseordförande. Det är svårt att förutse vilka effekter systemet får för kommunerna och sju av tio kommunstyrelseordförande anser att systemet missgynnar kommuner som sköter sin verksamhet och ekonomi effektivt. Då är väl att märka 16 av kommunerna i Stockholms län är nettomottagare i systemet. Systemet belönar inte kommuner som satsar på företagande, nya invånare och tillväxt, särskilt inte bland kommunerna i Stockholms län. Nästan alla, nio av tio kommunstyrelseordförande, 32 anser att systemet i högre grad borde premiera tillväxt. Att Stockholms län inte når sin fulla tillväxtpotential påverkar hela vårt lands tillväxt negativt, eftersom Stockholmsregionen fungerar som hela Sveriges ekonomiska motor. Det kommunala skatteutjämningssystemet i korthet Sverige har en kommunalekonomisk skatteutjämning för att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för landets kommuner och landsting. Målsättningen är att en kommun ska kunna tillhandahålla sina invånare en likvärdig service oavsett skillnader i kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Syftet med utjämningssystemet är att de skillnader som finns i kommunalskatt mellan kommuner i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte bero på olika strukturella förutsättningar. Dagens system infördes 2005 och har sina rötter i 1996 års system. Sverige har emellertid haft kommunalekonomiska utjämningssystem under större delen av 1900-talet. 10 av 14 kommuner som betalar till utjämningssystemet ligger i Stockholms län I 2008 års inkomstutjämning är det 14 av landets 290 kommuner som betalar en inkomstutjämningsavgift. Av dessa är en klar majoritet, tio stycken, stockholmskommuner. De fem kommuner som betalar betydligt mer än de övriga, är alla belägna i Stockholms län. Stockholms läns landsting är dessutom det enda av Sveriges 20 landsting som betalar till utjämningen. Det som gynnar Stockholm stärker Sverige Innevarande konjunkturnedgång har gått snabbare än många prognosmakare förutspådde och kommer även att slå hårt mot den offentliga verksamheten. Nyligen reviderade Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, ned sin prognos rejält för den förväntade tillväxten av skatteunderlagstillväxten för 2009 och 2010. De minskade skatteintäkterna utifrån prognosen för 2010 motsvarar närmare 20 000 jobb i kommuner och landsting. Än mer bekymmersamt blir det om en än större börda läggs på Stockholmsregionen till följd av den försvagade konjunkturen. Staten drar redan stora summor från Stockholmsregionen för att understödja andra delar av landet. Med en femtedel av landets befolkning står länet för 29 procent av Sveriges totala tillväxt (2006) och för en betydande andel av de samlade statliga skatteintäkterna. Det strömmar sålunda ut betydligt fler skattekronor från Stockholm än vad som kommer länet till godo i ett läge där Stockholm brottas med svåra kapacitetsbrister. Brister som orsakats av den kraftiga befolkningstillväxten och avsaknad av statliga infrastruktursatsningar. Det har bidragit till en situation som undergräver regionens konkurrenskraft och ger en sämre framtida ekonomisk utveckling än vad som skulle var möjligt. Detta är inte en regional fråga – den gäller hela vårt lands ekonomiska utveckling. Stockholm är hela landets tillväxtmotor och när den hackar och inte går med full kapacitet får det betydande konsekvenser för hela Sverige. Öka incitamenten för tillväxt och sysselsättning En överväldigande majoritet av kommunstyrelseordförandena i Stockholms län, nio av tio, anser att incitamenten till ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning i utjämningssystemet är bristfälliga och måste öka. Enbart fem procent svarar att incitamenten är tillräckliga. Regeringen har nyligen tillsatt en kommitté som ska utvärdera Offentliga Affärer 1 2009 | www.offentligaaffarer.se
det kommunala skatteutjämningssystemet fram till våren 2011. Kommittén har bland annat fått i uppdrag att utreda alternativa metoder för inkomstutjämning och identifiera om det finns tillväxthämmande faktorer i inkomstutjämningen. I så fall ska kommittén föreslå hur dessa kan undanröjas samt hur incitamenten kan stärkas för ekonomisk tillväxt och en ökad sysselsättning. Öppna svar Bland de kommunstyrelseordförande som tycker att incitamenten för tillväxt och sysselsättning bör öka i utjämningssystemet har 28 procent valt att utveckla sitt svar. Svaren är relativt samstämmiga varför enbart ett par redovisas. Om vi ska ha ett utjämningssystem så ska man belönas om man driver en tillväxtvänlig politik som visar att man prioriterar rätt saker. Man ska inte ha ett utjämningssystem som vilar på dagens grunder. Det är ett icke fungerande system när välskötta kommuner tvingas betala för äventyrsbad i Norrland. Det saknas incitament till tillväxt då staten garanterar en skattekraft på 115 procent av medelskattekraften. Effektiva kommuner missgynnas Så många som sju av tio kommunstyrelseordförande anser att den kommunala skatteutjämningen missgynnar kommuner som sköter sin verksamhet och ekonomi effektivt. Det är höga siffror som tyder på att det finns en stor förbättringspotential i systemet. Var femte kommunstyrelseordförande tycker dock inte att effektiva kommuner missgynnas och en av tio uppger att de är osäkra och därmed inte kan besvara frågan. Om ett utjämningssystem ska finnas bör det enligt Handelskammarens mening, premiera en effektiv skötsel av den kommunala verksamheten och främja tillväxt och sysselsättning. Det är en åsikt som delas av länets kommunstyrelseordförande. Öppna svar Bland de kommunstyrelseordförande som anser att utjämningssystemet missgynnar effektiva kommuner har 43 procent utvecklat sitt svar. Här presenteras några exempel: Systemet straffar välskötta kommuner och belönar kommuner med höga kostnader. Det finns ingen morot för mottagande kommuner att effektivisera sina verksamheter. De får inte mer pengar i kassan men de har blivit ovänner med befolkningen och arbetstagarna eftersom nedläggningar och större barngrupper sällan ses som positiva åtgärder. Det saknas incitament till tillväxt. Staten garanterar en skattekraft på 115 procent av medelskattekraften. För de 280 kommuner som ligger under finns inget skäl att anstränga sig för att öka den egna skattekraften. För de 10 kommuner som ligger över dras ner även om vi ökar. Dessutom tillväxt i form av nya invånare innebär ökade kostnader som regel överstiger den genomsnittliga kostnadsutjämningen då det ofta innebär nyinvesteringar vilket är dyrare. Det som min kommun betalar in till utjämningssystemet innevarande år går till kommuner som redan har högre kostnader för välfärdsverksamheterna än vad min kommun kan kosta på sig. Skatteutjämningen missgynnar effektivitet. Samtidigt har det blivit tydligare för mig att min kommun sitter i en oförmånlig utvecklingssituation eftersom vi attraherar så många barnfamiljer. Vi får därmed en demografisk oförmånlig situation då antalet skattebetalare i arbetsför ålder minskar i andel och skattekraften halkar efter. Då har det blivit tydligare för oss att kompensationen i skatteutjämningssystemet behövs för att hålla intäkterna uppe. Detta kan vara en bedräglig bild då systemet är så svåröverskådligt, men det är den bilden som tonar fram ur budgetmaterialet och statistiken. Utdrag ur Stockholms Handelskammares analys 2008:5 Tjänster för elektronisk avtals- och anbudssignering – Jag tycker att skatteutjämningssystemet är alldeles nödvändigt om vi anser att alla invånare i Sverige skall ha någorlunda lika offentlig service och offentliga villkor. Vilket jag gör, säger Lars-Olof Pettersson, kommunstyrelsens ordförande (s) i Piteå kommun. Stockholms Handelskammare glömmer helheten Det är inte konstigt att Stockholms Handelskammare talar i sak för Stockholms kommuner, då 10 av de 14 kommunerna som betalar en inkomstutjämningsavgift tillhör Stockholms län. Stockholms läns landsting är dessutom det enda av Sveriges 20 landsting som betalar en utjämning. Däremot glömmer Stockholms Handelskammare av att det inte bara är Stockholm som skall stärka Sverige. www.chambersign.se eKOnOMi Delade meningar om skatteutjämnings- systemet Medan Stockholms handelskammare påpekar i sin analys att skatteutjämningssystemet mellan kommuner missgynnar Stockholms län, finns det andra som ser saken på annat sätt. – Skattekraften är ju som vi alla vet väldigt olika i olika delar i landet. Då måste vi på något sätt solidariskt fördela skatteintäkterna, annars skulle det leda till att de problem som finns redan nu med avfolkning av landsbygden, skulle förvärras, menar Lars-Olof Pettersson. En kommitté skall utvärdera Nyligen har regeringen utnämnt en kommitté som skall utvärdera skatteutjämningssystemet fram till våren 2011. – På något sätt måste vi få bättre långsiktighet i systemet så att förutsättningarna inte ändras ”lite nu och då” med stora förändringar lokalt i kommunerna. Ibland verkar det inte vara riktigt genomtänkta, säger Lars- Olof Pettersson. Tina Lundberg Åsén www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2009 33
Page 1 and 2: Nr 1 2009 | Sjuttonde årgången Pr
Page 3 and 4: ”För att kunskap är källan til
Page 5 and 6: Rapport från Upphandlingsdagarna 1
Page 7 and 8: Offentliga Affärer utges av VD och
Page 9 and 10: medel än bara priset. Förbättrar
Page 11 and 12: Mitisubishis nya elbil redan i apri
Page 13 and 14: PrOFiLen | ChriStiAn OrSing - KOMMU
Page 15 and 16: UPPhAnDLingSDAgArnA 2009 Konkurrens
Page 17 and 18: UPPhAnDLingSDAgArnA 2009 Intressant
Page 19 and 20: miljöbelastning. Inledningsvis bö
Page 21 and 22: UPPhAnDLingSDAgArnA 2009 Mats Odell
Page 23 and 24: Fritt val i vård och omsorg Konkur
Page 25 and 26: fiskeriverket väljer American Expr
Page 27 and 28: UPPhAnDLingSDAgArnA 2009 - SPeAKerS
Page 29 and 30: Sju av tio tror att aktörer bryter
Page 31: Sjöblom, Konkurrensverkets nya gen
Page 35 and 36: Lokala myndigheter förväntas i al
Page 37 and 38: Spara energi, byt filter enligt FiL
Page 39 and 40: Volvo S60 Concept ger en fingervisn
Page 41 and 42: Dags för kvicksilverfri bildskärm
Page 43 and 44: KOMMUner OCh LAnDSting i JäMFöreL
Page 45 and 46: Skrivbordsmonitorer för kontoret,
Page 47 and 48: en viss operation. Lika enkelt är
Page 49 and 50: elats ett upphandlings- för sina r
Page 51 and 52: ökar därmed. Relativa modeller ka
Page 53 and 54: Tio skolor startar spetsutbildning
Page 55 and 56: KonferenSGUIDEN Fångarna på Kaste
Page 57 and 58: nalen fortbildas varje år. Bergend
Page 59 and 60: Hygien- och städprodukter www.offe
Page 61 and 62: Genom att planera dina inköp spara
Page 63 and 64: Industriemballage Hygien & Torkpapp
Page 65 and 66: Allt på ett ställe Procurator är
Page 67 and 68: Säröhus Konferenshotell 100% VIND

Mats odell - Textalk Webnews

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?